Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

Större tillgänglighet och valfrihet för kunden. Men ensamt och utsatt för bilbesiktningsteknikern. Att avreglera Bilprovningen har gett en del grus i maskineriet.
Lina Björk Publicerad 16 april 2020, kl 07:00
Anna-Lena Lundqvist
Att ha en kollega som delar upplevelser och stöttar när det hettar till är en viktig del i arbetsmiljön på bilbesiktningarna, anser huvudskyddsombudet Robin Persson, på Besikta. Anna-Lena Lundqvist

En äldre man kliver in på bilbesiktningen och får veta att hans bil har fått nedslag på bromsarna. Han blir arg och börjar skrika åt teknikern. I närheten finns kollegor som kommer till undsättning. De har varit med om det här förut och vet hur man lugnar och talar tillrätta. På lunchen pratar de om händelsen, skrattar lite och berättar historier om tidigare kunder som slagits och vrålat.

Händelsen är inte unik och skulle kunna inträffa på vilken som helst av de drygt 500 bilbesiktningarna i Sverige. Sedan avregleringen för tio år sedan har få stora stationer blivit många små. Och antalet kollegor blivit färre. På många stationer har teknikern ingen kollega alls att vända sig till vid obehagliga situationer.

– Vi möter många situationer i vår bransch. Moraliska funderingar som ensamstående föräldrar med dålig ekonomi som gråter när vi underkänner bilar. Arga kunder som slåss. På större stationer kan vi prata med varandra. På mindre stationer står du själv och tar med dig mycket av upplevelserna hem, säger Robin Persson, som är huvudskyddsombud på Besikta.

Martin Gunnarsson, ordförande för riksklubben för Carspect, fick avstyra ett par viftande knytnävar, då kundens bil inte fick plats under drop-in-tiden.

– Han började boxas för att jag inte hann med hans bil för att min kollega var sjuk. Jag tryckte på överfallslarmet, men polisen kom inte förrän efter 20 minuter och då var det hela redan över.

Även Johan Svensson, som är ordförande för riksklubben för Opus Bilprovning, har avstyrt hotfulla situationer. Han jobbar på en större station och har vant örat vid tonlägen som skruvas upp.

– För några år sedan utbröt det slagsmål på en annan station jag jobbade på. Då ställde vi oss mellan teknikern och kunden och puttade ut kunden genom dörren. Vi var flera personer som jobbade och det är en kvalitets- och påverkansfaktor. Små stationer har det väldigt tufft när hotfulla situationer uppstår, säger han.

En annan skillnad man märkt av efter avregleringen är stora variationer med toppar och dalar i antalet bilbesiktningar. Tidigare var flödet av bilar mer konstant. I dag är flödet enligt de förtroendevalda koncentrerat till månadsskiftena, med start när barnbidraget rullar in på kontot.

Läs mer: "Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen"

– Det skapar stress både när det är toppar och dalar. Under dalarna blir det mer en psykologisk stress då man blir orolig för om jobbet är i fara. Och under topparna är det ett tempo som gör att luncher och fikaraster får ge vika för mer arbetstid. Därtill är du som besiktningstekniker ansvarig för att besiktningen går rätt till, och det är ditt certifikat som ryker om det blir misstag, säger Bengt Lindblom, klubbordförande på Bilprovningen.

Under topparna är det tuffare att jobba fackligt. Det finns helt enkelt inte tid.

– Vi lägger inte in några möten mellan den 25:e och framåt för då är det väldigt mycket att göra. Vi har lärt kunderna att de får komma på alla möjliga tider, men det är en stressfaktor att toppar och dalar skiljer sig så mycket, säger Johan Svensson.

Det har också blivit svårare att locka nya ombud att engagera sig för de fackliga frågorna. Få vill ta på sig en obekväm roll gentemot företaget.

Se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget

– Klimatet har blivit hårdare från arbetsgivarens sida. Man konkurrerar med bra priser snarare än bra arbetsmiljö. Det krävs folk som tycker att det är kul när det hettar till, säger Robin Persson.

Sedan 2009 har antalet underkända fordon minskat betydligt trots att antalet bilar ökar. Vad det beror på är inte helt klarlagt. Bättre teknik i nya bilar kan vara en orsak. Oerfarna besiktningstekniker en annan. Pengar en tredje.

Robin Persson beskriver det lite som när apoteksbranschen avreglerades och Läkemedelsverket krävde att varje apotek skulle ha minst en farmaceut på plats under öppettiden. Det fick effekten att branschen fick många nyexaminerade farmaceuter när branschen växte.

Läs mer: Fler apotek men färre anställda

– Men när man är ny i en bransch har man ingen referensbank. De visste till exempel inte att en viss medicin gav biverkningar tillsammans med apelsinjuice. Lite så blev det i besiktningsbranschen. De nya besiktningsteknikerna har inte samma referensbank, vet inte var de ska titta och hur man ska lyssna. Det är hög personalomsättning och utbildningskraven har blivit lägre.

Att som bilbesiktning släppa igenom bilar gör också att kunder blir nöjda och framför allt att de kommer tillbaka.

– Det handlar om pengar och företag som vill ha tillbaka kunder. Transportstyrelsen har inga kontroller och man vet när Swedac kollar stationerna för det är alltid internrevision innan. Det är klart att det blir farligt om bilbesiktningar bedömer olika, säger Martin Gunnarsson.

En anledning till att bilbesiktningarna kanske inte dömer exakt lika är att de följer olika handböcker. En del prenumererar på Bilprovningens gamla handbok från monopoltiden, som ger exempel på hur lagarna ska tolkas. Andra tolkar de föreskrifter som finns och som kan tolkas på lite olika sätt.

– Det borde vara så att Transportstyrelsen tillhandahåller en handbok som alla är tvungna att prenumerera på så att man kan garantera att alla tolkar de regler som finns på samma sätt, säger Martin Gunnarsson.

Läs mer: Fler bilbesiktningar– färre kontroller

Önskningarna om framtiden är flera från riksklubbarnas sida. Mer kontroller av branschen från Transportstyrelsen är en, enhetliga handböcker, utbildning i personalhantering för chefer är andra.

– Att företagen började se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget. Det är inte så mycket mjuka värden utan floskler om respekt och ödmjukhet. Ska man bygga ett företag så måste man göra det tillsammans med sina anställda, säger Robin Persson.

Okänd bild bland arbetsgivarna

De fyra största arbetsgivarna inom bilbesiktningsbranschen har varje år en handfull tillbud, där hot eller våld blivit så allvarligt att det anmälts till Arbetsmiljöverket.


Bild: Henrik Witt / TT

– Vi har väl utarbetade rutiner för det och tar hoten på allvar. Tekniker och kollegor erbjuds stöd och vi har också krishantering via företagshälsovården om det skulle behövas. I de fall polisanmälan kan bli aktuell stöttar vi även i den processen, säger Ulrika Pade, HR Manager på Opus Bilprovning.

Arbetsgivarna känner inte igen bilden av att hoten på något sätt skulle ökat, men så är också teknikerna något av experter på att möta kunder och dämpa hotfulla situationer innan de uppstår.

– Att kunder blir upprörda när ett fordon blir underkänt händer när man arbetar med myndighetsutövning. Men vi pratar mycket på stationerna om hur vi kan hjälpa varandra om vi hör att tonläget skruvas upp. Man kan exempelvis vara två som besiktar eller byta tekniker, säger Stefan Hesselgren, operativ chef på Bilprovningen.

Det fungerar dock inte att byta tekniker på alla stationer. Bland de fyra arbetsgivarna förekommer ensamjobb på samtliga. På Bilprovningen kan ensamjobb förekomma om kollegan blir sjuk. Beroende på schema jobbar anställda på Opus Bilprovning ibland på egen hand. Carspect har en enmansstation, men på Besikta är det marknadsvolymerna som styr, och där har man ett 50-tal stationer med endast en anställd.

Vi tar hoten på allvar

– Där arbetsmängden endast räcker till en medarbetare, bemannar vi med en person. Det är viktigt att erbjuda tillgänglighet för våra kunder på mindre orter och vi ser inga hinder för det med de rutiner vi har, säger Petra Holst, som är HRchef på Besikta.

Att arbetsmiljön för de anställda skulle påverka myndighetsutövningen känner arbetsgivarna inte igen. Och att bilbesiktningar skulle vinna marknadsandelar genom att få rykte om sig att vara ”snälla” är otänkbart. Svaret stavas i stället ny fordonspark och ändringar i miljöföreskrifter.

– Vi har interna uppföljningar i hur våra anställda ligger till i kvalitet. Ligger man utanför ramen så sätter vi in åtgärder för det. Skulle vi släppa igenom felaktigt besiktigade bilar skulle vi bli av med ackrediteringen, så det är otänkbart, säger Tina Areskoug, som är personalchef på Carspect.

Alla besiktningsstationer har interna kontroller kring hur underkännandefrekvensen ser ut för varje tekniker. Även Transportstyrelsen och Swedac gör kontroller med jämna mellanrum.

Arbetsgivarna håller med om att branschen har förändrats sedan monopolet avskaffades. Några av företagen kom ju till av just den anledningen. Men mycket har blivit bättre: tillgänglighet, service och fler tider att välja på för kunderna. Även topparna och dalarna av antalet bilar som kommer, upplever arbetsgivarna har planat ut.

– Branschen hade långa köer under monopoltiden. Nu måste vi ha lediga tider för att konkurrera med andra. Rollen som tekniker är bredare i dag med inslag av sälj, service och att leverera ett bra kundmöte, säger Stefan Hesselgren.

OLIKA HANDBÖCKER

Transportstyrelsen tillhandahåller en föreskrift om kontrollbesiktning. Besiktningsföretagen kan använda sig av föreskriften, vilket några besiktningsföretag gör medan andra har skapat tillämpningshandböcker. I dem kan det vara vissa skillnader. Om och när det skiljer sig mellan föreskrift och tillämpningshandböcker så kan fordon hanteras olika.

Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.