Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

Större tillgänglighet och valfrihet för kunden. Men ensamt och utsatt för bilbesiktningsteknikern. Att avreglera Bilprovningen har gett en del grus i maskineriet.
Lina Björk Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Att ha en kollega som delar upplevelser och stöttar när det hettar till är en viktig del i arbetsmiljön på bilbesiktningarna, anser huvudskyddsombudet Robin Persson, på Besikta. Anna-Lena Lundqvist

En äldre man kliver in på bilbesiktningen och får veta att hans bil har fått nedslag på bromsarna. Han blir arg och börjar skrika åt teknikern. I närheten finns kollegor som kommer till undsättning. De har varit med om det här förut och vet hur man lugnar och talar tillrätta. På lunchen pratar de om händelsen, skrattar lite och berättar historier om tidigare kunder som slagits och vrålat.

Händelsen är inte unik och skulle kunna inträffa på vilken som helst av de drygt 500 bilbesiktningarna i Sverige. Sedan avregleringen för tio år sedan har få stora stationer blivit många små. Och antalet kollegor blivit färre. På många stationer har teknikern ingen kollega alls att vända sig till vid obehagliga situationer.

– Vi möter många situationer i vår bransch. Moraliska funderingar som ensamstående föräldrar med dålig ekonomi som gråter när vi underkänner bilar. Arga kunder som slåss. På större stationer kan vi prata med varandra. På mindre stationer står du själv och tar med dig mycket av upplevelserna hem, säger Robin Persson, som är huvudskyddsombud på Besikta.

Martin Gunnarsson, ordförande för riksklubben för Carspect, fick avstyra ett par viftande knytnävar, då kundens bil inte fick plats under drop-in-tiden.

– Han började boxas för att jag inte hann med hans bil för att min kollega var sjuk. Jag tryckte på överfallslarmet, men polisen kom inte förrän efter 20 minuter och då var det hela redan över.

Även Johan Svensson, som är ordförande för riksklubben för Opus Bilprovning, har avstyrt hotfulla situationer. Han jobbar på en större station och har vant örat vid tonlägen som skruvas upp.

– För några år sedan utbröt det slagsmål på en annan station jag jobbade på. Då ställde vi oss mellan teknikern och kunden och puttade ut kunden genom dörren. Vi var flera personer som jobbade och det är en kvalitets- och påverkansfaktor. Små stationer har det väldigt tufft när hotfulla situationer uppstår, säger han.

En annan skillnad man märkt av efter avregleringen är stora variationer med toppar och dalar i antalet bilbesiktningar. Tidigare var flödet av bilar mer konstant. I dag är flödet enligt de förtroendevalda koncentrerat till månadsskiftena, med start när barnbidraget rullar in på kontot.

Läs mer: "Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen"

– Det skapar stress både när det är toppar och dalar. Under dalarna blir det mer en psykologisk stress då man blir orolig för om jobbet är i fara. Och under topparna är det ett tempo som gör att luncher och fikaraster får ge vika för mer arbetstid. Därtill är du som besiktningstekniker ansvarig för att besiktningen går rätt till, och det är ditt certifikat som ryker om det blir misstag, säger Bengt Lindblom, klubbordförande på Bilprovningen.

Under topparna är det tuffare att jobba fackligt. Det finns helt enkelt inte tid.

– Vi lägger inte in några möten mellan den 25:e och framåt för då är det väldigt mycket att göra. Vi har lärt kunderna att de får komma på alla möjliga tider, men det är en stressfaktor att toppar och dalar skiljer sig så mycket, säger Johan Svensson.

Det har också blivit svårare att locka nya ombud att engagera sig för de fackliga frågorna. Få vill ta på sig en obekväm roll gentemot företaget.

Se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget

– Klimatet har blivit hårdare från arbetsgivarens sida. Man konkurrerar med bra priser snarare än bra arbetsmiljö. Det krävs folk som tycker att det är kul när det hettar till, säger Robin Persson.

Sedan 2009 har antalet underkända fordon minskat betydligt trots att antalet bilar ökar. Vad det beror på är inte helt klarlagt. Bättre teknik i nya bilar kan vara en orsak. Oerfarna besiktningstekniker en annan. Pengar en tredje.

Robin Persson beskriver det lite som när apoteksbranschen avreglerades och Läkemedelsverket krävde att varje apotek skulle ha minst en farmaceut på plats under öppettiden. Det fick effekten att branschen fick många nyexaminerade farmaceuter när branschen växte.

Läs mer: Fler apotek men färre anställda

– Men när man är ny i en bransch har man ingen referensbank. De visste till exempel inte att en viss medicin gav biverkningar tillsammans med apelsinjuice. Lite så blev det i besiktningsbranschen. De nya besiktningsteknikerna har inte samma referensbank, vet inte var de ska titta och hur man ska lyssna. Det är hög personalomsättning och utbildningskraven har blivit lägre.

Att som bilbesiktning släppa igenom bilar gör också att kunder blir nöjda och framför allt att de kommer tillbaka.

– Det handlar om pengar och företag som vill ha tillbaka kunder. Transportstyrelsen har inga kontroller och man vet när Swedac kollar stationerna för det är alltid internrevision innan. Det är klart att det blir farligt om bilbesiktningar bedömer olika, säger Martin Gunnarsson.

En anledning till att bilbesiktningarna kanske inte dömer exakt lika är att de följer olika handböcker. En del prenumererar på Bilprovningens gamla handbok från monopoltiden, som ger exempel på hur lagarna ska tolkas. Andra tolkar de föreskrifter som finns och som kan tolkas på lite olika sätt.

– Det borde vara så att Transportstyrelsen tillhandahåller en handbok som alla är tvungna att prenumerera på så att man kan garantera att alla tolkar de regler som finns på samma sätt, säger Martin Gunnarsson.

Läs mer: Fler bilbesiktningar– färre kontroller

Önskningarna om framtiden är flera från riksklubbarnas sida. Mer kontroller av branschen från Transportstyrelsen är en, enhetliga handböcker, utbildning i personalhantering för chefer är andra.

– Att företagen började se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget. Det är inte så mycket mjuka värden utan floskler om respekt och ödmjukhet. Ska man bygga ett företag så måste man göra det tillsammans med sina anställda, säger Robin Persson.

Okänd bild bland arbetsgivarna

De fyra största arbetsgivarna inom bilbesiktningsbranschen har varje år en handfull tillbud, där hot eller våld blivit så allvarligt att det anmälts till Arbetsmiljöverket.


Bild: Henrik Witt / TT

– Vi har väl utarbetade rutiner för det och tar hoten på allvar. Tekniker och kollegor erbjuds stöd och vi har också krishantering via företagshälsovården om det skulle behövas. I de fall polisanmälan kan bli aktuell stöttar vi även i den processen, säger Ulrika Pade, HR Manager på Opus Bilprovning.

Arbetsgivarna känner inte igen bilden av att hoten på något sätt skulle ökat, men så är också teknikerna något av experter på att möta kunder och dämpa hotfulla situationer innan de uppstår.

– Att kunder blir upprörda när ett fordon blir underkänt händer när man arbetar med myndighetsutövning. Men vi pratar mycket på stationerna om hur vi kan hjälpa varandra om vi hör att tonläget skruvas upp. Man kan exempelvis vara två som besiktar eller byta tekniker, säger Stefan Hesselgren, operativ chef på Bilprovningen.

Det fungerar dock inte att byta tekniker på alla stationer. Bland de fyra arbetsgivarna förekommer ensamjobb på samtliga. På Bilprovningen kan ensamjobb förekomma om kollegan blir sjuk. Beroende på schema jobbar anställda på Opus Bilprovning ibland på egen hand. Carspect har en enmansstation, men på Besikta är det marknadsvolymerna som styr, och där har man ett 50-tal stationer med endast en anställd.

Vi tar hoten på allvar

– Där arbetsmängden endast räcker till en medarbetare, bemannar vi med en person. Det är viktigt att erbjuda tillgänglighet för våra kunder på mindre orter och vi ser inga hinder för det med de rutiner vi har, säger Petra Holst, som är HRchef på Besikta.

Att arbetsmiljön för de anställda skulle påverka myndighetsutövningen känner arbetsgivarna inte igen. Och att bilbesiktningar skulle vinna marknadsandelar genom att få rykte om sig att vara ”snälla” är otänkbart. Svaret stavas i stället ny fordonspark och ändringar i miljöföreskrifter.

– Vi har interna uppföljningar i hur våra anställda ligger till i kvalitet. Ligger man utanför ramen så sätter vi in åtgärder för det. Skulle vi släppa igenom felaktigt besiktigade bilar skulle vi bli av med ackrediteringen, så det är otänkbart, säger Tina Areskoug, som är personalchef på Carspect.

Alla besiktningsstationer har interna kontroller kring hur underkännandefrekvensen ser ut för varje tekniker. Även Transportstyrelsen och Swedac gör kontroller med jämna mellanrum.

Arbetsgivarna håller med om att branschen har förändrats sedan monopolet avskaffades. Några av företagen kom ju till av just den anledningen. Men mycket har blivit bättre: tillgänglighet, service och fler tider att välja på för kunderna. Även topparna och dalarna av antalet bilar som kommer, upplever arbetsgivarna har planat ut.

– Branschen hade långa köer under monopoltiden. Nu måste vi ha lediga tider för att konkurrera med andra. Rollen som tekniker är bredare i dag med inslag av sälj, service och att leverera ett bra kundmöte, säger Stefan Hesselgren.

OLIKA HANDBÖCKER

Transportstyrelsen tillhandahåller en föreskrift om kontrollbesiktning. Besiktningsföretagen kan använda sig av föreskriften, vilket några besiktningsföretag gör medan andra har skapat tillämpningshandböcker. I dem kan det vara vissa skillnader. Om och när det skiljer sig mellan föreskrift och tillämpningshandböcker så kan fordon hanteras olika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Attention: ”Föräldrarna i ett vakuum när barnet är hemmasittare”

Föräldrar till hemmasittare kläms mellan arbetslivets krav och skolplikten. En del har möjlighet att gå ned i arbetstid – andra tvingas sluta jobba.
Publicerad 21 maj 2026, kl 09:30
Splittbild: porträttfoto av Matilda Berglund Calais på Attention i blå- och vitrandig skjorta (ansiktet maskerat), bredvid genrebild av ett barn bakifrån som sitter på en stoppad stol.
Föräldrar till hemmasittare kan tvingas ta semester, obetald ledighet eller gå ner i tid för att täcka upp när barnet är hemma. Matilda Berglund Calais på Attention beskriver ett ansvarsglapp där arbetsgivaren i praktiken avgör om vardagen går ihop. Samtidigt varnar Unionen för att olovlig frånvaro kan få arbetsrättsliga följder. Foto: Attention/Colourbox.

När ett barn inte klarar att vara närvarande i skolan minskas påfrestningarna till en nivå som barnet orkar med – så kallad anpassad skolgång. Lektion efter lektion plockas bort. Ibland återstår bara ett par, tre lektioner i veckan.

Innan det sker har barn och föräldrar som regel kämpat länge med att förmå barnet att gå normal lektionstid. Kamp och lirkande för att komma upp ur sängen, för att få på kläder, skjutsa, följa, övertala att stanna kvar.

Föräldrar som behöver vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen – men samtidigt måste vara hemma med sina barn – börjar med att använda semesterdagarna, sedan tar de obetalad tjänstledighet. Om de får. Och går ned i arbetstid – om de får.

Semesterdagar och obetald ledighet blir första lösningen

Det hänger på arbetsgivarens goda vilja.

Men när ett barn väl fått anpassningar är det skolans beslut att barnet ska vara där endast ett fåtal lektioner i stället för hela skoldagar.

– Föräldrarna lämnas i ett vakuum. Skolan har beslutat att barnet inte behöver vara där. Men det finns ingenting som möjliggör för föräldern att vara hemma med barnet, säger Matilda Berglund Calais på Riksförbundet Attention, som arbetar för personer med NPF och deras anhöriga.

Att ha ett barn som är hemmasittare innebär inte att man har rätt till den ledighet från arbetet som för det mesta behövs. Om barnet har en NPF-diagnos kan man hänvisa till diskrimineringslagen, men i praktiken är det arbetsgivaren som avgör om ledighet eller kortare arbetstid är förenligt med arbetsgivarens behov.

Olovlig frånvaro kan bli arbetsrättsligt ärende

Den som hamnar i ett dilemma och väljer att prioritera barnets behov genom att vara frånvarande utan vab eller godkänd ledighet riskerar att bli uppsagd på grund av olovlig frånvaro – flera av de föräldrar som Kollega har pratat med har oroat sig för det.

Olle Brynja, Unionen, porträttbild.
Olle Brynja. Foto: Peter Knutson.

Olle Brynja, utredare på Unionen, konstaterar att det skydd som finns för anhöriga i diskrimineringslagen är begränsat.

– Det är upp till arbetsgivaren att avgöra vilka anpassningar som är rimliga, exempelvis med hänsyn till ekonomin eller till vad arbetet kräver.

Arbetsgivare som inte är villiga att göra anpassningar kan ta till helt andra medel, menar han.

– Det finns ofta möjlighet för arbetsgivaren att hitta förevändningar för att göra sig av med någon som uppfattas som besvärlig.

Fackets råd: agera tidigt innan frånvaron infekterar relationerna

Hans främsta råd är att vid problem kontakta facket, men också att vara proaktiv och bevaka att det förebyggande arbetet mot diskriminering fungerar bra Alla arbetsgivare ska jobba förebyggande mot diskriminering, och varje år utvärdera det arbetet.

– Det är tyvärr fortfarande många som inte uppfyller det kravet. Men de flesta arbetsgivare är ambitiösa och vill följa den lagstiftning som finns. Och när man utvärderar det förebyggande arbetet är det ju möjligt att man kommer fram till att personer som har barn med NPF riskerar bli missgynnande, säger Olle Brynja.

Kort sagt behöver medvetenheten öka. Även fackförbunden är relativt obekanta med den problematik som föräldrar till hemmasittare brottas med, eftersom det är ganska sällsynt att de kontaktar facket.

– Min spontana tanke är att det finns en stor okunskap om de rättigheter man har. Men det här är absolut en fråga som behöver tas om hand bättre i arbetslivet.

Matilda Berglund Calais på Attention betonar vikten av att komma in tidigt i processerna, innan hög och oförutsägbar frånvaro har hunnit infektera relationerna.

– Ofta kommer fackförbunden in först i förhandlingar om uppsägning. 

Orosanmälningar ökar pressen när frånvaron blir hög

I de här situationerna finns ofta samtidigt en press som gäller orosanmälningar. Många skolor har som rutin att orosanmäla vid hög frånvaro, eftersom det är ett tecken på att ett barn inte mår bra. Socialtjänsten utreder och kan besluta om insatser i hemmet. Även familjehemsplacering kan bli aktuell när föräldrar inte klarar att stötta barnet till en normal skolgång.

Många av de föräldrar som Kollega har talat med stressas av orosanmälningarna och att få föräldraförmågan ifrågasatt när det egentligen är förutsättningarna som brister.

Anpassad skolgång används allt oftare. Dessutom har flera kommuner börjat med distansundervisning för hemmasittare.

– När skolor beslutar om en åtgärd som innebär att barnet är hemma måste det möjliggöras även för föräldrarna. Eller så måste man på annat sätt säkerställa att barnet har en trygg plats att vara på när det inte är i skolan.

När systemen brister blir föräldern sista skyddsnätet

Matilda Berglund Calais konstaterar att föräldrarna saknar alternativ när alla samhällssystem runt barnet misslyckas – de gör vad som behövs för barnet, oavsett konsekvenserna för dem själva. 

– Ska man vara lite cynisk kan man säga att så länge föräldrarna löser det  behöver det inte bli någon annans problem.

Text: MARIKA SIVERTSSON

Ledighet och VAB när barnet är hemmasittare

UTAN OMVÅRDNADSBIDRAG

Man har rätt att gå ned i arbetstid fram tills barnet fyller tolv år, eller efter avslutat femte skolår om föräldern tar ut föräldrapenning.

Delledighet i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel kan man vara tills barnet fyllt åtta år.

 

MED OMVÅRDNADSBIDRAG

Förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel.

En förälder har rätt till omvårdnadsbidrag om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader, i viss omfattning till och med den dag barnet fyller 19 år.

 

VAB

Från om och med i år kan föräldrar vabba för möten med skola, förskola eller socialtjänsten som rör barnets 

behov av stöd, eller tillfällen då föräldern behöver lära personal hur barnets vård ska hanteras.

Förutsättningen är att barnet har en sjukdom, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning.

Fram till att barnet är tolv år kan man få vab under som mest 120 dagar per år. Efter 7 dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska.

Vid fara för barnets liv kan man med läkarintyg vabba obegränsat tills barnet fyller 18 år.

 

Källa: Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Hemmasittare i siffror – därför är statistiken osäker

* Underrapportering. Det statistiska underlaget för hemmasittande barn är osäkert. 

   Skolorna rapporterar själva in frånvaro och redan där finns en underrapportering, enligt forskaren Sara Linderdahl vid Uppsala universitet.

* 19 000 hemmasittare är den siffra som oftast används.    Den kommer från föräldranätverket Rätten till utbildning som 2025 samlade in uppgifter om runt 400 000 elever.  Av dem hade 19 000 en frånvaro på 50 procent eller mer.

* 25 procent av landets 100 000 skolbarn med NPF kan antas vara helt eller delvis frånvarande från skolan.

 Uppskattningen bygger på en undersökning gjord av Riksförbundet Attention år 2025 (med svar från 2 700 föräldrar).

* 75 procent av de hemmasittande skolbarnen kan ha NPF, enligt en återkommande uppgift. Den kommer från ett tio år gammalt projekt som Kind (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska institutet hade i Salems kommun för att få elever tillbaka till skolan.