Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tjänstedirektivet krockar med EU:s grundlag

EU-kommisionens förslag om ett tjänstedirektiv strider mot likabehandlingsprincipen i EU-fördraget och kan leda till 28 olika regelverk på arbetsmarknaden i medlemsstaterna. Det hävdar chefsjuristen Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd.<br />
Publicerad
Det omdebatterade förslaget innebär att ett företag som bedriver tjänsteverksamhet i ett annat EU-land får ta med sig hemlandets regler. Facket befarar att det skulle leda till dumpning av löner och anställningsvillkor.
På dagens TCO-seminarium om tjänstedirektivet varnade både chefsjuristen Dan Holke och ombudsman Ulf Solhall, HTF, för att effekten skulle kunna bli 28 olika tillämpningar i ett och samma land. 25 tillämpningar från EU-länderna och tre från EES-staterna.
- Tjänstedirektivets huvudregel om att bestämmelserna i ursprungslandet ska gälla bryter mot EU-fördraget om tjänsters fria rörlighet, sa Dan Holke.
Han syftar på artikel 50, andra stycket, i Romfördraget som stadgar att en löntagare som tjänstgör i annat medlemsland ska göra det "på samma villkor som landets egna medborgare".
Göran Gren, departementsråd på UD, delade uppfattningen att direktivförslaget strider mot den nationella likabehandlingen i fördraget.
- Tiden har dock inte runnit ut. Diskussionen är inte slut. Det går fortfarande att påverka Europas regeringar, ordförandeskapet och ministerrådet, även om kommissionen sannolikt inte kommer att backa, sa Göran Gren.
Regeringen och facket i Sverige har tillsammans fått EU-kommissionen att göra vissa förtydliganden, till exempel att det utländska företaget ska ha en representant på plats och att varje lands tolkning av begreppet arbetstagare ska respekteras.
Dan Holke:
- Men kommissionen har fortfarande inte förstått vårt system med kollektivavtal som ska binda alla arbetsgivare. Vi måste få ytterligare förtydliganden och garantier för att tjänstedirektivet inte innebär inskränkningar i vår rätt att träffa kollektivavtal och vidta stridsåtgärder.
Mer analys av förslagets effekter krävde också Jozef Niemiec, konfederal sekreterare vid europafacket EFS. Han menar att många oklarheter kunde ha undvikits om kommissionen konsulterat facket, innan förslaget presenterades.
I Sverige har arbetsgivarna deltagit i samtalen med regeringen. På europanivå är arbetsgivarna splittrade. I Storbritannien applåderas tjänstedirektivet. Även de nya medlemsstaterna är positiva. Men någon officiell hållning finns ännu inte från EU:s arbetsgivarorganisationer.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.