Design- och kommunikationsbyrån Tegel & Hatt har fem anställda. De jobbar bara sex timmar om dagen.

– Jag har jobbat 40-timmarsveckor tidigare och skillnaden är jättestor. Nu kan jag gå till gymmet efter jobbet utan att vara hemma klockan 22. I början tänkte jag att det skulle vara svårt att fylla fritiden, men det är inga problem alls, säger designern Emma Hovstadius.

Arbetsbördan är lika stor som på andra byråer. Men när arbete inte fyller hela dagarna blir återhämtningen bättre – och kreativiteten större.

– Jag tror också att vi är ärligare med tiden här, ingen sitter och ”låtsasjobbar”. Arbetar man åtta timmar går man kanske tidigare för att hämta barn och säger att man ska jobba ikapp på kvällen, men gör inte alltid det, säger Åsa Hammarström som är konceptuell art director.

”Långa dagar ses som ett mått på framgång”

Tegel & Hatts vd heter Mats Hedman. Han grundade byrån tillsammans med två kompanjoner (som inte längre är kvar) och 2017 fattade de beslutet att sex timmars arbetsdag var lagom.

– Vi hade jobbat i branschen länge. I den råder en kultur att man ska jobba mycket, helst både kvällar och helger. Långa dagar ses som ett mått på framgång. Vi tyckte inte att det var hållbart så vi bestämde helt enkelt att vi bara skulle jobba sex timmar om dagen.

Färre och kortare möten

Viktigast för att korta arbetstiden är enligt Mats Hedman att se över möten.

– Vi har precis lika mycket att göra som när vi hade åtta timmars arbetsdag. Därför måste vi arbeta på ett annat sätt. Onödiga möten var det första som försvann, säger han.

Att arbetsdagen är kortare gör också att både han och medarbetarna kan vara mer produktiva när de väl arbetar.

– Att få två timmar extra fritid gör att man får mer energi och kraft, mer inspiration. Det är mer värdefullt än att ha en halvtimmes extra rast på jobbet. I den här branschen måste man tanka på energi, umgås med andra, säger Mats Hedman.

"Korta arbetstiden utan att testa”

Mats Hedmans tips till chefer som funderar på att korta arbetstiden är: gör det utan att testa.

– Kommer man fram till att det är möjligt tycker jag att man ska göra det fullt ut, även om det är svårt. Ta det på allvar och skala bort det som är onödigt. Om man har en testperiod är man snart tillbaka på åtta timmar igen när testperioden är slut.

Några negativa konsekvenser av den kortare arbetstiden har han svårt att se.

– Jag gillade visserligen att ha långa kundmöten, men att arbeta kortare dagar är mer värt. Vi har inte heller långa kafferaster där vi sitter och småpratar, men det sociala kan vi få ändå på gemensamma luncher eller en aw.

Högre produktivitet och färre sjukdagar

Tegel & Hatt har gått med vinst sedan starten 2015. Hur lönsamheten skulle ha sett ut med åtta timmars arbetsdag är förstås omöjligt att säga.

– Jag tror inte att vi hade fått mer gjort. En viktig faktor för både ekonomin och produktiviteten är att vi tack vare den kortare arbetstiden har väldigt få sjukdagar. Dessutom kan vi locka till oss talanger som annars kanske hade gått till en större byrå.

Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga. 

Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.

Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.

Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.

– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.

– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.

Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.

– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.

Varför ska vi ha kortare arbetstid?

– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.

Kortare arbetstid mot lägre löneökning 

I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.

Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.

– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.

Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.

Vill inte sänka arbetstiden med lagstiftning

I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.

– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.

Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.

– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.

Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar.