Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rond två i AD för Vaxholmsmålet

600 000 kronor i skadestånd och ett förhandsbesked från EG-domstolen om Byggnads stridsåtgärd var otillåten. Det yrkade det lettiska företagets ombud under fredagens huvudförhandling i Arbetsdomstolen. Facket avfärdade båda kraven.<br />
Publicerad
I december gav AD klartecken - i ett interimistiskt beslut - till den blockad mot Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm som Byggnads inlett 2 november och därefter också fått med sig Elektrikerförbundet på. Det lettiska företaget hade begärt att domstolen skulle stoppa konfliktåtgärderna i väntan på huvudförhandlingen.
När målet togs om i dag hävdade bolagets advokater att Laval i och med fackens krav på att teckna svenskt kollektivavtal utsattes för en olovlig diskriminering, enligt EG-rätten.
- Laval har med svansen mellan benen drivits bort från sin huvudarbetsplats i Vaxholm och tvingats återvända till Riga, sa advokat Anders Elmér i sin slutplädering.
Hans juridiska biträde, Martin Agell, menade att likabehandlingen i sig är diskriminerande:
- Ställer man exakt samma krav på ett utländskt företag som ett svenskt är det diskriminerande på grund av det utländska företagets transaktionskostnader.
Byggnads advokat Peter Kindblom kontrade med att byggnadsarbetares resor inom Sveriges är lika kostsamma som resor mellan Baltikum och Sverige.
- Bara det att vi pratar svenska diskriminerar ju Laval i så fall. Och pratet om att Byggnads kollektivavtal på 140 sidor är så komplext faller i jämförelse med Svensk byggnorm som är på flera tusen sidor. I det sammanhanget är kollektivavtalet som en pekbok för barn.
Medan bolagets jurister gjorde allt för att få målet prövat i EG-domstolen och få förhandsbesked att konflikten saboterat den fria rörligheten för tjänster, hänvisade fackets advokater till en regel i utstationeringsdirektivet om att stridsåtgärder på arbetsmarknaden är en nationell angelägenhet.
Förhandsbesked av EG-domstolen ska bara begäras om en tolkning av gemenskapsrätten är nödvändig för att ett mål ska kunna avgöras i en nationell domstol. Den svenska arbetsdomstolen har hittills visat stor självständighet i rättstillämpningen och bara en enda gång bett EG-domstolen om ett förhandsavgörande (begreppet lön i barnmorskemålet, 1998).
AD meddelar sitt beslut om förhandsbesked 22 april. Går domstolen på Laval un Partneris linje ska parterna sedan tillsammans formulera frågorna till EG-domstolen. Processen därefter tar tid. Avslår AD detta yrkande meddelas i stället datum för dom i övriga yrkanden.
Om Byggnads och Elektrikerna fälls för otillåten stridsåtgärd riskerar de skadestånd på 400 000 respektive 200 000 kronor.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland