Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rond två i AD för Vaxholmsmålet

600 000 kronor i skadestånd och ett förhandsbesked från EG-domstolen om Byggnads stridsåtgärd var otillåten. Det yrkade det lettiska företagets ombud under fredagens huvudförhandling i Arbetsdomstolen. Facket avfärdade båda kraven.<br />
Publicerad
I december gav AD klartecken - i ett interimistiskt beslut - till den blockad mot Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm som Byggnads inlett 2 november och därefter också fått med sig Elektrikerförbundet på. Det lettiska företaget hade begärt att domstolen skulle stoppa konfliktåtgärderna i väntan på huvudförhandlingen.
När målet togs om i dag hävdade bolagets advokater att Laval i och med fackens krav på att teckna svenskt kollektivavtal utsattes för en olovlig diskriminering, enligt EG-rätten.
- Laval har med svansen mellan benen drivits bort från sin huvudarbetsplats i Vaxholm och tvingats återvända till Riga, sa advokat Anders Elmér i sin slutplädering.
Hans juridiska biträde, Martin Agell, menade att likabehandlingen i sig är diskriminerande:
- Ställer man exakt samma krav på ett utländskt företag som ett svenskt är det diskriminerande på grund av det utländska företagets transaktionskostnader.
Byggnads advokat Peter Kindblom kontrade med att byggnadsarbetares resor inom Sveriges är lika kostsamma som resor mellan Baltikum och Sverige.
- Bara det att vi pratar svenska diskriminerar ju Laval i så fall. Och pratet om att Byggnads kollektivavtal på 140 sidor är så komplext faller i jämförelse med Svensk byggnorm som är på flera tusen sidor. I det sammanhanget är kollektivavtalet som en pekbok för barn.
Medan bolagets jurister gjorde allt för att få målet prövat i EG-domstolen och få förhandsbesked att konflikten saboterat den fria rörligheten för tjänster, hänvisade fackets advokater till en regel i utstationeringsdirektivet om att stridsåtgärder på arbetsmarknaden är en nationell angelägenhet.
Förhandsbesked av EG-domstolen ska bara begäras om en tolkning av gemenskapsrätten är nödvändig för att ett mål ska kunna avgöras i en nationell domstol. Den svenska arbetsdomstolen har hittills visat stor självständighet i rättstillämpningen och bara en enda gång bett EG-domstolen om ett förhandsavgörande (begreppet lön i barnmorskemålet, 1998).
AD meddelar sitt beslut om förhandsbesked 22 april. Går domstolen på Laval un Partneris linje ska parterna sedan tillsammans formulera frågorna till EG-domstolen. Processen därefter tar tid. Avslår AD detta yrkande meddelas i stället datum för dom i övriga yrkanden.
Om Byggnads och Elektrikerna fälls för otillåten stridsåtgärd riskerar de skadestånd på 400 000 respektive 200 000 kronor.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.