Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya konflikter på Pågen

För tre år sedan sades samtliga cirka 400 säljare på Pågen upp. Strax därefter återanställdes majoriteten, men med sämre villkor. Nu befarar säljarna att samma sak kommer att hända igen.
Publicerad
Pågen vill förändra arbetsvillkoren för sina knappt 400 säljare. I förslag till nya anställningskontrakt vill man bland annat att de ska börja arbeta helger. Samtidigt vill företaget att ob- och övertidsersättningen slopas.
- Vi har sagt att vi skulle kunna tänka oss att arbeta på helgerna om vi får fast lön. Vi är så utsatta i dag eftersom vi har helt provisionsbaserad lön, säger Mikael Hernström, ordförande i Pågensäljarnas intresseförening, en egen Sifklubb i företaget.
När man fick sämre villkor för tre år sedan fick säljarna lägre löner. I många fall med så mycket som 50 000-85 000 kronor om året. Det har inneburit att många arbetar hårdare för att täppa till inkomstglappet. Det har lett till fler sjukskrivningar, ofta på grund av förslitningsskador, belastningsbesvär och stress. Med en fast månadslön skulle pressen minska på de anställda.
- De allra flesta säljare jobbar betydligt mer än 40 timmar i veckan i dag. Efter omorganisationen kommer vi att få jobba ännu mer. Det är inte hälsosamt. Men företaget vill behålla provisionen, för då kan de få oss att springa ännu fortare, säger Mikael Hernström.
Enligt honom har arbetsgivaren tydligt uttalat att det kan bli fråga om samma procedur som vid den förra omorganisationen, nämligen att alla sägs upp och återanställs med sämre villkor.
- Vi undrar hur det är möjligt. Man kan ju inte sätta sig i förhandlingar om lönesänkningar vart och vartannat år. Sif centralt måste göra något, annars undrar man ju vad man har facket till.
Men enligt lagen om anställningsskydd har arbetsgivaren faktiskt möjlighet att göra på det här sättet, menar Sifs ombudsman Torbjörn Olsson.
- I princip ja. Vi får försöka hitta sådant som inte är helt korrekt och angripa det. Vad Pågen riskerar är att alla tackar nej till de nya villkoren. Då står de där helt utan säljare. Men jag tror inte att hela det kollektivet tackar nej, med tanke på vad det innebär i arbetslöshet och risken att stängas av från a-kassan.
Att inte fler företag har utnyttjat möjligheten att säga upp alla anställda och ta tillbaka dem som går med på sämre löner och villkor förklarar Torbjörn Olsson med att de flesta företag är rädda om sina anställda, och att det innebär badwill för företagen.
Enligt Mikael Hernström påstår sig Pågen också värna sina säljare.
- Men vi är inte intresserade av att bli bevarade till vilket pris som helst. Om det fortsätter så här jobbar vi gratis om ett par år.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.