Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Reklambyrån Oss i Visby införde sextimmarsdag i mars förra året. Resultatet är entydigt positivt: nöjdare medarbetare och högre intäkter.
Komiskt nog har det nästan blivit ett heltidsjobb för ägaren och vd:n Julia Bendelin att svara på frågor om hur det har gått sedan medarbetarna gick ner i arbetstid. Journalister från hela världen hör av sig, liksom forskare och studenter som skriver uppsats. Många andra företagare är också nyfikna.
När folk i dag kommer klockan 9 så sätter de sig direkt och börjar jobba, alla har börjat ta mer ansvar
För några år sedan gick reklambyrån med fyra heltidsanställda knackigt.
– Då var bara hälften av veckans arbetstimmar fakturerbara. Jag vände och vred på allt och funderade på om jag skulle bli tvungen att säga upp någon, säger Julia Bendelin.
En kväll satte hon sig och funderade och skrev en plan för framtiden. I bakhuvudet fanns tanken att de som jobbar 75 procent får lika mycket gjort som när de arbetade heltid. Nästa dag presenterade hon sina idéer.
Sedan dess arbetar alla på Oss mellan klockan nio och fyra, med en timmes lunchrast. En dag i veckan var är det jour till klockan fem. Den timmen kan medarbetarna sedan kompa ut.
– När folk i dag kommer klockan nio så sätter de sig direkt och börjar jobba, alla har börjat ta mer ansvar, säger Julia Bendelin.
De har också tagit bort onödig overheadtid, bland annat genom att minska antalet möten. Kundmötena tar medarbetarna ofta på egen hand, förr var de oftast flera kolleger.
Alla har också blivit mer noga med tidrapporteringen. Allt som görs för kunderna noteras. Tidigare kunde man exempelvis bjuda på en kvart här och där. Nu gäller principen ”många bäckar små”.
– Alla skärpte sig och tiden utan uppdrag försvann. Men det ställer förstås högre krav på mig när det gäller planering, säger Julia Bendelin.
Kreativiteten har också ökat och kvaliteten har höjts. Enligt Julia Bendelin är den främsta förklaringen chansen till återhämtning. Hon tar som exempel företagets art director som varje morgon tar en långpromenad runt ringmuren och kommer till jobbet fräsch i huvudet.
– Jag är så stolt över detta! För moderna företagare är makt och pengar inte allt. Balans i livet är viktigare. Att jobba mycket är inte längre status.
Konsultbyrån Brath i Örnsköldsvik har sedan starten 2012 sex timmars arbetsdag. Även om det var uppgifterna mer än arbetstiden som lockade Annica Lindgren till jobbet som projektledare på Brath så blev den förkortade arbetstiden en oväntad bonus.
– Kortare arbetsdag passar mig perfekt. Jag gillar att köra hårt och nu får jag en längre återhämtningsperiod, säger hon.
I jobbet måste hon vara kreativ och har mycket kundkontakter. Då underlättar det att vara utvilad för att kunna hålla humöret på topp och ge kunderna bästa servicen.
– På de flesta arbetsplatser är det högt tempo. Men det finns ändå en maxtid för hur länge man kan prestera bra. När man arbetar sex timmar utnyttjar man tiden extremt väl, säger hon.
Hon och de 21 kollegorna arbetar mellan klockan nio och fyra och har en timmes lunch. Måste Annica Lindgren exempelvis gå till tandläkaren ser hon till att lägga besöket utanför de sex timmarna. Och ibland måste hon jobba över, precis som på vilken arbetsplats som helst.
För att effektivisera arbetet har man på Brath ett minimum av interna möten och har skippat fikaraster.
– På mitt förra jobb fick jag ibland höra att jag var tråkig som inte var med på fikat. Så då fick jag avbryta arbetet för gemenskapen. Det här passar mig bättre. Det tog kanske någon vecka extra innan jag lärde känna alla. Men relationerna fungerar alldeles utmärkt även utan fikaraster, säger hon.
För många på Brath underlättar den kortare arbetsdagen livspusslet. Annica Lindgren är inte längre småbarnsförälder, men sextimmarsdagen har gett henne en behagligare vardag, hon uppskattar framför allt sina lugna morgnar, ofta med långpromenad.
Passar då sextimmarsdag alla?
– Nej, det kan ju inte fungera bra i yrken där arbetsflödet är ojämnt, till exempel om man är nattportier. Och såklart inte heller om man tycker det är väldigt viktigt med fikaraster …
Text: Cajsa Högberg
Toyota center bilverkstad
Toyota Center i Mölndal införde sextimmarsdag 2002. För att kunna möta efterfrågan och ha öppet längre delades arbetsdagen in i två pass. Medarbetarna blev mer utvilade och kunderna nöjdare.
Speltillverkaren Filimundus
Filimundus i Stockholm införde sextimmarsdag 2015. Medarbetarna blev mer energiska och Filimundus stärkte sin attraktivitet som arbetsgivare.
Produktionsbyrån Background
Grafiska produktionsbyrån Background i Falun ville växa och bli mer attraktiv som arbetsgivare och införde därför sextimmarsdag 2015.
Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.
I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.
Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet.
Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.
Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.
De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.
Här är länderna där man jobbar längst – och kortast
* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
** EU-kandidatland