Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

Ropen skalla, sextimmarsdag åt alla! Nja, riktigt så låter det inte längre. Trots att vi producerar allt mer. Arbetsgivarna föredrar vinst framför sänkt arbetstid. Men det finns företag som går emot strömmen – till glädje för medarbetarna, men även för bokslutet.
Publicerad
Illustration: Valero Doval
Sex timmars arbetsdag gör att man får bättre återhämtning och kan arbeta effektivare. Illustration: Valero Doval

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är kanske den främste förespråkaren för sex timmars arbetsdag. I sitt förstamajtal krävde han en treårig satsning i kommuner och landsting på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Men finns frågan i övrigt på agendan? Tja, Feministiskt Initiativ har hela tiden haft sextimmarsdagen på partiprogrammet.

Så politiska krav på sextimmarsdag i välfärden existerar. Men det finns faktiskt mindre företag inom tjänstesektorn som redan infört sextimmarsdag.

I boken Arbetssamhället hävdar sociologen Roland Paulsen att det finns en majoritet för sex timmars arbetsdag. Särskilt kvinnor vill ha kortare arbetsdagar.

– Men att korta arbetstiden för de mest privilegierade är jag inte så entusiastisk över. Sextimmarsdagen borde vara till för dem som slits ut, förtidspensioneras och är minst ekonomiskt starka, säger Roland Paulsen.

Han menar att det finns en levande diskussion kring sextimmarsdagen – den har bara inte nått realpolitiken ännu.

Vad vi producerar i dag är mångfalt mer än när åtta timmars arbetsdag infördes 1919

– Det konstiga är att man ser detta som en utopisk reform, trots att vi historiskt sett har haft flera arbetstidsförkortningar: 40-timmarsveckan, lediga lördagar, fler semesterveckor och sänkt pensionsålder.

Roland Paulsen betonar att sextimmarsdagen framför allt är en fördelningsfråga och att det finns tre vägar att gå. Man kan använda produktivitetsökningarna till kortare arbetstid, höjda löner eller ökad kapitalavkastning. Men kapitalägarna kommer aldrig att dela med sig frivilligt.

– Därför måste man tvinga fram sextimmarsdagen, via antingen fackliga förhandlingar eller statliga regleringar, säger han.

Henrik Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, tror inte att sextimmarsdagen är riktigt så het. Och konstaterar att det har skett en uppluckring av arbetstiden i många yrken. Många kan välja när de vill arbeta, även om det finns yrkeskategorier där man inte har den möjligheten.

Läs mer: "Kortad arbetstid höjde vår vinst"

– Vad vi producerar i dag är mångfalt mer än när åtta timmars arbetsdag infördes 1919. Vi har i princip ett överskott, man skulle kunna förverkliga sex timmars arbetsdag – men det tar företagen i stället ut i högre vinster. Jag tror att det är väldigt få människor som aktivt tänker på det här, säger Henrik Ågren.

– Vi har också högre levnadsstandard än på 1910-talet. Människor kanske värderar ny platt-tv och Thailandssemester högre än ledighet, fortsätter han.

Henrik Ågren anser att en stark näringslivslobby och Socialdemokraterna har bidragit till att sextimmarsdagen inte är på agendan.

– Jag kanske är lite konspirationsteoretisk, men 40-timmarsveckan är något av en ”ideologisk medalj” för Socialdemokraterna. De vill hålla fast vid den, säger han.

Det är enligt honom förklaringen till att intresset för sex timmars arbetsdag är ljumt från partiet.

Unionen har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning men vill använda kollektivavtalen som verktyg i stället för lagstiftning.

– Målet är att kollektivavtalen ska ge 100 timmars förkortning till 2029. Och arbetstidsförkortning finns redan i flera av våra avtal. Problemet med att lagstifta är att en regering kan införa något som nästa avskaffar. Dessutom måste det i slutändan ändå betalas av arbetsmarknadens parter, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

Läs mer Unionen: Fel att lagstifta om sextimmarsdag

Cajsa Högberg

ARBETSTIDEN SEDAN 1856

➧ 1856 – den första motionen om max tolv timmars arbetsdag ledde inte till någon åtgärd.

➧ Andra hälften av 1800-talet – arbetsdagen kortades genom avtal ner mot tio timmar.

➧ 1919 – en lag om åtta timmars arbetsdag (48 timmar per vecka inklusive lördagar) antogs.

➧ 1938 – lag om två veckors semester.

➧ 1970 – lag om 40 timmars arbetsvecka.

➧ 1978 – semestern förlängdes till fem veckor.

➧ Under hela 1900-talet har mindre arbetstidsförkortningar införts i form av fler lediga dagar och kortare lördagar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland