Unionen har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning för sina medlemmar men vill använda kollektivavtalen som verktyg i stället för lagstiftning.

– Vi har ett mål om att kollektivavtalen ska ge 100 timmars arbetstidsförkortning till 2029 och arbetstidsförkortning finns redan i flera av våra avtal. Problemet med att lagstifta är att en regering kan införa något som sedan avskaffas av nästa. Dessutom måste det i slutändan ändå betalas av arbetsmarknadens parter, säger Daniel Gullstrand, utredare och arbetsmiljöexpert på Unionen.

Ett exempel på när man försökt förkorta arbetstiden via lag var i slutet av 80-talet och början av 90-talet när krav restes på en sjätte semestervecka. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde 1991 två extra semesterdagar medan den efterföljande borgerliga regeringen avskaffade dem i spåren av den ekonomiska krisen.

Enligt Daniel Gullstrand är det självklart för Unionen som fackförbund att hantera arbetstidsfrågor. Däremot tycker han att man ger sig in på en farlig väg när man argumenterar för kortare arbetstid med att tempot är för högt eller att arbetsklimatet är för tufft. I sådant fall är det snarare arbetsförhållandena som måste förändras för att människor ska orka med. I dag jobbar många av Unionens medlemmar mycket övertid och ett första mål bör därför vara att först och främst komma ner till 40-timmarsvecka.

Att sex timmars arbetsdag skulle kunna vara ett komplement för småbarnsföräldrar som går ner i arbetstid tror han inte heller på.

– Vi tror snarare på att skapa föräldravänliga arbetsplatser genom högre inflytande över arbetstiden och möjlighet att ta med arbetet hem och så vidare. Det finns många saker man kan göra för att skapa balans i livet.

Ytterligare ett argument mot att lagstifta om sextimmarsdag eller att driva kravet generellt är enligt Daniel Gullstrand att det är enklare att införa i vissa branscher och på vissa företag.

– Jag kan mycket väl tänka mig att det inte inskränker produktiviteten på de företag där man infört det frivilligt och där man beräknat att det skulle funka. Skulle man däremot införa det generellt får det andra effekter. Arbetsgivarnas svar på att korta arbetstiden med bibehållen lön är ofta att det är dyrt, självklart måste man prioritera ned annat för att få igenom det kravet.

I de av Unionens kollektivavtal där arbetstidsförkortning förekommer fungerar det ofta genom en arbetstidsbank som man tjänar in tid på och som den anställde sedan kan använda till att antingen  förkorta veckoarbetstiden, ta ut ledig tid, extra pensionsinbetalningar eller kontanta utbetalningar. Tidsbanken kan även användas för att kollektivt förkorta arbetstiden och exempelvis ta ut klämdagar. Den är separat från andra arbetstidskonton som till exempel flextid.