– Egentligen borde jag ha sovit nu. 

Louise Joensuu, operatör och teamchef på SOS Alarm i Örebro, började jobba 21.30 kvällen innan. Hon slutade sitt pass vid sju och brukar normalt somna före klockan åtta, då vi andra äter frukost eller precis slagit på datorn på jobbet. Sedan brukar hon sova tills majoriteten av alla tjänstemän börjar snegla på klockan och räkna minuterna tills det är dags att packa ihop för dagen. 

– Jag har jobbat så här i två år nu. Innan dess jobbade jag raka veckor i åtta år. Det var hemskt. Nu efteråt förstår jag inte hur jag stod ut. Jag gillar verkligen inte att gå upp på morgonen, säger Louise Joensuu. 

Nattjobb på SOS Alarm ger arbetsro och större ansvar

Även hennes kollega, AnnaKajsa Gullberg Dahl, som är klubbordförande på SOS alarm i Örebro bekänner att hon fungerar bättre nattetid. 

– Jag har alltid aktivt sökt mig till skiftarbete, och tidigare jobbat både inom industrin och på äldreboende. På natten är verksamheten här på SOS Alarm nedkokad till ren kärnverksamhet. Det krävs lite mer kreativitet av oss nattjobbare; det är upp till oss att lösa problem som dyker upp, vilket också innebär ett större ansvar – på gott och ont. 

Fast mest gott, hävdar båda två. Stämningen är bättre, arbetsron större även när belastningen är hög, utmaningarna roligare och veckoarbetstiden kortare. Gör man mycket nätter kommer man ner i 30-timmarsvecka enligt det lokala avtalet. 

Som om inte det var nog tillkommer extrapengarna för obekväm arbetstid som inte är fy skam. Samt mer ”luft i livet”. 

– Det jag uppskattar mest är luftigheten i schemat. Jag kan vara ledig nio dagar i stöten och dra i väg på en charterresa utan att behöva ta ut semester, säger Louise Joensuu, men erkänner i nästa sekund att just den möjligheten har hon bara utnyttjat en gång. 

– Jag förstår faktiskt inte hur folk som jobbar kontorstid får ihop sina liv. Banken, läkartider, frisörtider och hundarna. Vi slipper ju anlita hundvakt tack vare att jag jobbar natt, säger AnnaKajsa Gullberg Dahl. 

Kritik mot fackets syn på skiftarbete

I den andra vågskålen läggs en viss känsla av sårbarhet i avsaknad av en chef. Och folk i ens omgivning som av okunskap inbillar sig att man är ledig bara för att man är hemma från jobbet och har synpunkter på att man sover bort sina liv. 

Den oförståelsen återfinns dessvärre hos samtliga som är inkörda på att vara aktiva dagtid, anser AnnaKajsa Gullberg Dahl. Även det egna fackförbundet. 

– Vi har ett förbund som inte förstår skiftarbete och har sämre kunskap om det än de LO-förbund som traditionellt organiserar nattjobbare och skiftarbetare, säger hon. 

Det finns inom Unionen en del udda tjänstemän. Udda såtillvida att de jobbar som bäst när vi andra sover som tyngst och vice versa. Under de mörkaste vintermånaderna ser de aldrig solen. De vänder på dygnet helt frivilligt och jobbar ständigt så kallad obekväm arbetstid.  

Därför väljer tjänstemän att jobba natt – ”vi är nattugglor”

– Aldrig i livet att jag skulle jobba dag. Jag är nattmänniska. 

Det säger Dany Manssorati, laborant på metallavdelningen på testföretaget SGS Analytics i Linköping. Han har ett 40-tal kollegor som jobbar jämte honom bland annat med att testa och analysera mat, metaller, vatten och jord under nattens mörkaste timmar, så att kunderna ska kunna få resultat så fort som möjligt. 

– Jag har alltid varit en nattuggla, säger hans kollega Marie Holmbergh, avdelningschef för analysdelarna på natten. 

– Jag har aldrig haft problem att sova på dagen och jag uppskattar det lugn och den ro som infinner sig här på natten. Det är färre människor på plats, och det gör väldigt stor skillnad faktiskt. Vi blir hypereffektiva tack vare få störningsmoment. 

Fördelarna med att jobba natt är fler än ostörd arbetsmiljö – arbetsveckan är kortare.  34 timmar enligt företagets avtal. Inkomsten är högre även om grundlönen är den samma som för dagjobbarna. Det nattarbetarna får i ersättning för obekväm arbetstid motsvarar nästan en tredjedel av lönen. 

Fördelar med nattarbete: kortare arbetsvecka och högre lön

 Dany Manssorati som har småbarn, ser det också som ett sätt att få livspusslet att gå ihop. Han kommer hem lagom till att barnen ska väckas och fixar frukost åt dem, sedan passar han på att sova medan de är på förskola och skola. När de kommer hem är han utvilad och tillgänglig.

Men det finns uppenbara nackdelar också, och Linus Alvarsson, mikrobiologisk laborant på avdelningen som testar trikiner i griskött samt bakterier i olika livsmedel, tillika klubbordförande på SGS, har egna erfarenheter av nattarbetets avigsidor, även om han också i grunden betraktar sig som en nattmänniska. 

– Det är komplicerat på grund av mina fackliga uppdrag. Många fackliga uppgifter går inte att göra på natten. Jag måste ta saker på dagtid och det har gett mig sömnproblem. Jag säger aldrig nej till medlemmar som ringer eller chefer som vill förhandla, jag offrar hellre min själ och hälsa, säger han. 

Marie Holmbergh stänger av ljudet på sin telefon för att få sova ostört. Hon svarar inte på mejl och hennes kollegor vet att hon är i det närmaste helt onåbar under dygnets ljusa timmar. 

– Nattarbete påverkar också det sociala livet, speciellt i början. Det tar ett tag för omgivningen att acceptera att för mig är det jobbigt att vara vaken dagtid. Jag mår kasst då, säger Marie Holmbergh. 

Att hon under vinterhalvåret lever i totalt mörker är inget som bekymrar henne. 

– Det går jättebra att knapra D-vitamin, säger hon. 

– Vintermörker är det bästa som finns, hävdar Dany Manssorati. 

Nackdelar med nattarbete: sömnproblem och social påverkan

Men ibland tvingas de av olika skäl ändå ut i dagsljuset. En obligatorisk utbildning dagtid ruckar dock på dygnsrytmen rejält. Med framförhållning går det förvisso att planera in kurser så att man kan gå dem direkt efter en helg, vilket är minst påfrestande för den omvända dygnsrytmen. 

Nattjobbarna är också mer osynliga för arbetsgivare och lönesättande chefer, vilket så klart kan leda till sämre lön och karriärsutveckling.  Facket på SGS har dock lyckats få gehör för att nattarbetarna ska synas mer i lönerevisionen. 

Det finns andra förbättringsmöjligheter som Unionenklubben på SGS också gärna vill få gehör för. 

– Många av de regler och anpassningar vi har här har vi fått till på lokal nivå.  Det skulle behövas betydligt hårdare och tydligare skrivningar och mycket mer stöd från Unionen centralt angående nattarbete, säger Linus Alvarsson.  

Forskning om nattarbete – risker och kunskapsluckor

Han efterlyser också mer svensk forskning om innebörden av att konstant jobba natt. Att nattarbete generellt är farligare än dagjobb, finns det belägg för, men forskningen baseras nästan alltid på skiftarbete, där man från en dag till en annan jobbar olika tider på dygnet, konstaterar Linus Alvarsson.  

– Jag har testat skiftarbete och det är katastrofalt. Det är mycket svårare än att jobba konstant natt, säger Dany Manssorati.

På det hela taget anser de tre nattmänniskorna att fördelarna med nattjobb ändå väger över svårigheterna. Men nattarbete passar inte alla. Det märks direkt när någon dagaktiv av misstag hamnat bland de nocturnala tjänstemännen.  De brukar inte bli långvariga. 

Sedan finns det självklart nattjobbare som av olika skäl är tvungna att överge sin naturliga dygnsrytm. Om något händer i privatlivet som gör att man inte längre klarar av att jobba natt, så ska det gå att få byta till dagtid, enligt det lokala avtalet på SGS Analytics. 

– Men den skrivningen är under tvist just nu eftersom arbetsgivaren befarar att folk söker nattjänst enbart för att sedan byta. En oerhört cynisk bild, i mina ögon, säger Linus Alvarsson. 

I tre år har de anställda på väskföretaget jobbat 30-timmarsvecka. De har själva fått välja mellan att jobba fyra hela dagar i veckan, eller sextimmarsdagar fem dagar i veckan med bibehållen lön, som Kollega skrivit om tidigare. Men nu är det slut med det, något som bland andra Breakit har rapporterat. 

 –  Vi slutar inte för att det inte funkade. Men det har varit extremt tuffa år där vi gått igenom ett stålbad, säger Jonatan Lund Palmén, produktionsledare i marknadsteamet på Sandqvist. 

Företaget har, på grund av ändrade köpmönster hos kunderna, fått stänga ner butiker runt om i världen och tvingats säga upp personal. Man har gått från 30 anställda till 13 och den vd som tog initiativet till arbetstidsförkortningen på företaget, Caroline Lind, har slutat. 

 –  Vi behöver få jobbet gjort med mindre personal och har fått kavla upp ärmarna lite, säger Jonatan Lund Palmén. 

Kortare arbetsvecka kan återkomma

I grund och botten har 30-timmarsveckan  fungerat, menar Jonatan Lund Palmén, som inte ser  arbetstidsförkortningen som permanent borttagen, utan något som kan återinföras om ekonomin vänder och företaget kommer på fötter igen. 

När kortveckan infördes i februari 2023 hade Jonatan Lund Palmén tre barn under två och ett halvt år, och för honom innebar den extra lediga dagen att han kunde tillbringa mer tid med familjen. 

 –  Från mitt håll gör återgången till 40-timmarsvecka inte så mycket, jag vill ju att det ska bli bra för företaget. Men det är klart att det finns de som önskar att 30-timmarsveckan fått vara kvar, säger Jonatan Lund Palmén.

 – Kortad arbetsvecka var väldigt bra och underlättade tillvaron, men det är fortfarande mycket humant här, med stor frihet under ansvar. Vi sitter inte och räknar timmarna.