Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Bättre villkor för vikarier och deltidsanställda

Vikarier, projektanställda och deltidsanställda ska inte diskrimineras i fråga om lön och förmåner. Det slås fast i en ny lag som börjar gälla den 1 juli.
Publicerad
Att inte vara fast anställd och heltidsarbetande innebär ofta en ekonomisk förlust. Skälet är skillnader i anställningsvillkoren. Det ska förändras med den nya lagen.
- Man ska inte få sämre villkor bara för att man är deltidare eller har en tidsbegränsad anställning, säger Elise-Marie Donovan, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
Hittills har pensionsvillkoren varit det tydligaste exemplet på diskriminering av deltidsanställda och de med tidsbegränsade anställningar. Om hur villkoren nu förändras har Siftidningen tidigare berättat. (se länken nedan)
Att inte ha en fast heltidsanställning kan vara kännbart på fler sätt, framför allt vad det gäller förmåner. Det kan gälla personalrabatter på företagets produkter, fria mediciner, fri tandvård, synundersökningar, terminalglasögon, gymkort, Rikskuponger, massage, möjlighet att billigt hyra stugor, lån av datorer, pensionsförsäkringar, tidningsprenumerationer, bilförmåner, fri telefon, optioner, bonus och vinstdelning.
Men den nya lagen garanterar inte att alla får samma förmåner.
- Skillnader kan göras om det finns saklig grund för dem. Det finns utrymme för negativ särbehandling. Storleken på en förmån som, pension, kan relateras till sysselsättningsgraden, säger Elise-Marie Donovan.
Hur lång den tidsbegränsade anställningen är kan också vara avgörande.
- Det är inte rimligt att man får tillgång till alla förmåner om man vikarierar tre veckor. Det är annorlunda om man vikarierar ett år.
Om kortare vikariat förlängs blir det viktigt att se över situationen. Skälen för att särbehandla någon ska vara synbara för den enskilde.
- Arbetsmarknadens parter får ett tungt ansvar vid tillämpningen av avtalen. De kommer att få anföra skäl till vad som är sakligt. Arbetsgivaren måste kunna argumentera varför man inte ska ha en rättighet om man arbetar mindre, säger Elise-Marie Donovan.
Att det skulle bli dyrare för arbetsgivaren om alla hade samma rättigheter är inte en saklig grund. Den som känner sig diskriminerad kan vända sig till facket.
- Facket begär lokal förhandling för att ogiltigförklara en del av avtalet och kräva skadestånd, säger Elise-Marie Donovan.
Därefter finns möjligheten att gå vidare till AD och förmodligen kommer många också att göra det innan rättsläget klarnar. Lagen har tagits fram utifrån EG-direktiv, därför saknas de förarbeten som annars föregår svenska lagar.

CHRISTINA SWAHN

Läs mer om pensionsvillkoren



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.