Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen stämmer företag för uppsägning av deprimerad
Kan utmattning och depression ses som en funktionsnedsättning? Det anser Unionen som stämmer Clean Step för diskriminering, då företaget sade upp en anställd som fick sin sjukskrivning förlängd. Ett liknande ärende har aldrig tidigare prövats i svensk domstol.
Sommaren 2018 började teamledaren få symptom på utmattningssyndrom, som visade sig genom ångest och depression. Till slut blev han så allvarligt sjuk att han blev intagen på en psykiatrisk mottagning och sjukskrevs.
– När jag kom tillbaka på deltid sa arbetsgivaren att de skulle anpassa arbetsuppgifterna, att jag skulle få lite mindre och göra, men så blev det inte. Snarare upplevde jag att jag tvingades lösa saker som inte var mitt ansvar och fick mer att göra, samtidigt som jag kände mig väldigt skör och sliten, säger medlemmen som vill vara anonym.
Läs mer: Överviktig tekniker sade upp
Arbetsgivaren, företaget Clean Step som är leverantörer av tvätt-och textilservicetjänster, ansåg enligt Unionens stämningsansökan att teamledaren skulle börja planera körningar i stället för att köra tvättade mattor själv, vilket tidigare ingick i hans arbetsuppgifter. Men efter några veckor var tempot detsamma som innan sjukskrivningen och några anpassningar hade inte gjorts. Teamledaren började återigen känna symptom på trötthet och ångest och i början av året kunde han inte ta sig till jobbet och sjukskrevs igen. Några veckor senare kom ett uppsägningspapper i brevlådan.
– Jag anade att det skulle komma för när jag förlängde min sjukskrivning så bad platschefen att jag skulle lämna tillbaka bensinkort, nycklar och SIM-kort. Men allt var registrerat i mitt namn och kunde inte användas av någon annan och då förstod jag att de ville göra sig av med mig.
Företaget sade upp teamledaren på grund av arbetsbrist, men enligt turordningslistan hade han en betydligt längre anställningstid än andra personer som jobbade kvar.
Läs mer: Lagarna du bör ha koll på i arbetslivet
Unionen stämmer nu Clean Step för diskriminering då de menar att hans sammantagna sjukdomsbild utgör en funktionsnedsättning och att företaget missgynnat honom i samband med uppsägningen.
– Det här är en person som har diagnosen utmattningssyndrom. Den sammantagna bilden av medlemmens tillstånd menar vi innebär att han har en funktionsnedsättning i lagens mening, säger Sofia Söderberg, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Huruvida utmattningssyndrom är en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen har aldrig tidigare prövats i svensk domstol. Om en dom kommer att få konsekvenser för andra tjänstemän med liknande sjukdomshistoria vill Sofia Söderberg dock inte spekulera i.
– Jag tror att man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser, för i slutändan är det alltid en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet som avgör. Hur en funktionsnedsättning ter sig kan också vara väldigt individuellt, avgörande för den juridiska bedömningen är om det handlar om en varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av funktionsförmågan på grund av sjukdom eller skada. Men det är klart att en fällande dom skulle ge hopp till många med den sjukdomsbilden som blivit illa behandlade, säger Sofia Söderberg.
För teamledaren har det varit viktigt att gå vidare med ärendet av flera skäl.
– Jag vet att det som hände mig har hänt tidigare på företaget och att många innan mig blev utbrända. Om jag inte sätter ner foten och visar att det får konsekvenser att behandla sina anställa som boskap, så kommer de att fortsätta.
Sammanlagt stämmer Unionen företaget på 250 000 kronor för diskriminering och brott mot lagen om anställningsskydd, las.
Clean Steps vd Per Wribe svarar via mejl att han inte vill kommentera tvisten då det är ett pågående fall.
Diskrimineringsgrunder och EU-rätten
Det finns länder som har en öppen lista på fler diskrimineringsgrunder. Den frågan diskuterades när nuvarande diskrimineringslag antogs. Riksdagen gjorde då valet att den svenska diskrimineringslagen bara skulle gälla de sju diskrimineringsgrunderna.
EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna innehåller artikel 21 som anger att medborgarna ska skyddas mot diskriminering på en mängd områden som faller utanför den svenska diskrimineringslagen, till exempel politisk övertygelse. Uppräkningen i artikel 21 inleds med att all diskriminering förbjuds på grund av bland annat. Orden bland annat signalerar en öppen lista och att EU-domstolen skulle ha rätt att lägga till annat som diskrimineringsgrund.
Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU-rätten och inte ha lagar som strider mot EU:s regler. Ibland händer det dock att en svensk lag och en EU-lag står emot varandra, eller att EU:s lag sträcker sig längre än det nationella landet. Då kan man be EU-domstolen att tolka hur man ska se på en bestämmelse eller lag. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt i tolkningen av vad som innefattas i diskrimineringsgrunderna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”
Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Testföretaget saknade intyg
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen: "Salivprov otillräckligt"
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Provet kan ha förväxlats
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.
