Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen hoppas på egen uppgörelse om las

Det blir betydligt lättare att säga upp anställda om las ändras på det sätt som utredaren föreslår. Utredningen får skarp kritik av Vänsterpartiet och flera fackförbund. Unionen hoppas fortfarande att parterna ska hitta en egen lösning – men inte till vilket pris som helst.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
"Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare," säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Shutterstock

Förra året tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå ändringar av lagen om anställningsskydd, las. Utredningen var en del av januariöverenskommelsen.

Innehållet presenteras på måndag men SVT:s Agenda har kommit över utredningen redan nu. Enligt Agenda är ett av förslagen att utöka undantagen från turordningslistan (listan över anställningstid) till fem personer. I dag får en arbetsgivare undanta två personer från listan – och bara i företag med färre än tio anställda.

Läs mer: Så funkar las

Ett annat förslag är att ett fackförbund inte ska kunna ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl. Den möjligheten finns i dag och innebär att en anställd behåller sitt jobb tills en domstol avgjort tvisten.

Utredaren föreslår också att en arbetsgivare ska få välja vem som sägs upp vid arbetsbrist om det står mellan två personer med lika lång anställningstid. I dag har den som är äldst företräde.

Det finns också förslag som kan gynna anställda. Kompetensutveckling ska skrivas in i lagen och visstidsanställda ska ha förtur till tillsvidareanställning efter nio månader i stället för dagens tolv månader.

Utredningen har fått kraftig kritik av bland andra LO, Kommunal och Vänsterpartiet. I Agenda sa Jonas Sjöstedt (V) att förslagen var ”det värsta angreppet på löntagarnas trygghet på årtionden.”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han säger att Unionens fokus ligger på den förhandling om arbetsrätten som parterna inledde förra året. De förhandlingarna ska återupptas till hösten. Om fack och arbetsgivare enas om lösningar har politikerna lovat att de ska ligga till grund för ny lagstiftning och att utredningen kastas i papperskorgen.

Läs mer: Löfven ber facket om hjälp

– Det behövs en helhetssyn för att skapa anställningstrygghet och trygghet består i mer än det som utredningen har tittat på. En helhetslösning kan man bara få till genom förhandling. Vi har till exempel bristande skydd för visstidsanställda som inte har något omställningsskydd. En sådan fråga är i princip omöjlig att lösa genom lagstiftning. Samma sak gäller frågan om det livslånga lärandet. Parterna är bättre lämpade att tillsammans skapa system som löser de här frågorna, säger han.

Från arbetsgivarhåll har organisationen Företagarna – som företräder 60 000 företagare – varit mest positiv till de förslag som finns i utredningen. Organisationen anser att det är för svårt och dyrt att säga upp personal och att reglerna i las leder till att företag drar sig för att anställa. Martin Wästfelt håller inte med.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Är det svårt och dyrt? Och i så fall i relation till vad? Vår grundinställning är att nuvarande regler fungerar bra och inte är så krångliga som det ibland låter. Samtidigt kan vi inte helt bortse från att arbetsgivarsidan anser att regelverket inte är ändamålsenligt. Men jag tror att det ofta handlar om retoriska motsättningar mellan parterna snarare än den praktiska tillämpningen.

– Jag tycker också att exempelvis Företagarna har en naiv dröm om att just anställningsavtal ska vara enkla att avsluta. Alla avtal omgärdas ju av ett regelverk. Det gäller ju även hyresavtal och leasingavtal. Det är en märklig inställning att det ska vara lätt att säga upp anställningsavtal i ett utvecklat samhälle med balans mellan anställda och arbetsgivare.

Tror du att ni kommer att ro förhandlingarna i hamn till hösten?
– Det är omöjligt att svara på. Vi har försökt men ännu inte lyckats. Det är svåra frågor, men att det är svårt är inget skäl att inte försöka. Det är olyckligt att politikerna klampar in och riskerar att försvåra det arbetet. Men vi har accepterat det som står i januariavtalet och kommer att göra allt vi kan för att få förhandlingarna i hamn. Min bedömning är att det är möjligt. Men inte till vilket pris som helst, vi måste ju hitta en lösning som blir bra för medlemmarna. Vi skulle aldrig bidra till ett system med fri uppsägningsrätt.  

Läs mer: Ändringar i las kan skapa delad arbetsmarknad

    Utredaren hade fyra uppdrag

    • Hitta förslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.
    • Hitta förslag för att stärka arbetsgivarnas ansvar för anställdas kompetensutveckling.
    • Hitta förslag för att göra det billigare att säga upp personal samtidigt som rättssäkerhet upprätthålls.
    • Överväga förslag för att skapa balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    42 miljoner till Unionens medlemmar

    Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
    Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
    Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
    Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

    2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

    – Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

    Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

    Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

    Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

    –  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

    Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.  

    Arbetsrätt

    Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

    När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
    Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
    Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
    Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

    Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

    ”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

    Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

    Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

    Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

    ”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

    Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

    I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
    ”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

    Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

    Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

    – Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

    För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

    – Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.

    Arbetsrätt

    Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

    Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
    Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
    en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
    Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
    Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

    En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

    Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

    Har stämplat fel

    Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

    Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

    Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

    "Det kan inte vara möjligt"

    Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

    I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

    – Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

    Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

    Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

    – Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

    Unionen: Naturligt att följa avtal 

    Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

    – Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

    Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

    – Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

    För det finns inga tydliga regler för det?

    – Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

    Akavia får stå för rättegång

    Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

    Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

    Läs domen i sin helhet.