Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Den 25 januari kom det aldrig någon lön till de anställda på Polardörren i Piteå. Företaget ingår i Forshedagruppen som gick i konkurs månaden innan, skriver tidningen Dagens Arbete.
Polardörren omfattades inte av konkursen men eftersom hela styrelsen avgått fanns inte längre någon firmatecknare och därmed uteblev lönerna.
Inte heller i februari blev det någon lön för de tio anställda.
– Folk börjar känna lite desperation nu. Vissa bär ju eget hushåll med barn och då blir det ett stort tapp i ekonomin, säger Frida Westin, klubbordförande för GS-facket, till Dagens Arbete.
Tillsammans med sina fackförbund, Unionen och GS, begärde därför de anställda Polardörren i konkurs.
Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.
De flesta ansökningar om konkurs som Unionen lämnar in godkänns, enligt Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.
– Jag har inga exakta siffror på det, men min gissning är att mellan 70 och 90 procent av de konkursansökningar vi lämnar in godkänns.
– Ibland finns redan en ansökan om konkurs från exempelvis Skatteverket, andra fordringsägare eller andra fackförbund. Om annans ansökan om konkurs godkänns prövas inte vår ansökan. Ibland händer det också att arbetsgivaren faktiskt betalar lönefordringarna och då återkallar vi vår ansökan säger han.
Att den statliga lönegarantin bara täcker löner upp till tre månader bakåt gör att det kan vara bråttom med konkursansökan. När en arbetsgivare begär sig själv i konkurs kan tingsrätten oftast besluta om konkurs samma dag. Om någon begär någon annan i konkurs kallar tingsrätten till förhandling inom två veckor.
– Ett aktiebolag ska försättas i konkurs om det inte kan betala sina skulder. Att arbetsgivare ändå inte gör det kan bero på att de räknar med eller hoppas på att kunna lösa finansieringen och rädda företaget genom exempelvis ett lån eller nyemission. Det förekommer också att små arbetsgivare saknar kunskap om vilka skyldigheter de har. Andra är oseriösa och struntar helt enkelt i sina skyldigheter, säger Filip Vujcic.
Forshedagruppen och Polardörren är inte ensamma om att ha det tufft. I januari gick 1 110 företag i konkurs. Det är en ökning med 57 procent jämfört med januari förra året.
Även Unionen märker av de dåliga tiderna.
– 2020 begärde vi 72 företag i konkurs. Då var det covid och kris vilket ökade antalet konkursansökningar. Året efter var det 49 konkursansökningar och 2022 42. Förra året begärde vi 70 företag i konkurs. Då var inflationen och räntorna höga.
– Ytterligare en förklaring är att vi fick ny lagstiftning förra året som gör det svårare att få en rekonstruktion beviljad. Syftet är att hindra oseriösa företagare från att inleda en rekonstruktionsprocess.
När en konkurs är beviljad är det konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och länsstyrelsen som betalar ut pengar. Exakt hur lång tid det tar varierar, men det dröjer minst en månad.
En anställd har rätt att lämna jobbet direkt om lönen inte betalas ut, om det står klart att den uteblivna lönen inte beror på någon form av misstag.
Kollega var i kontakt med några av de anställda på Polardörren i början av mars. De vill inte vara med på någon intervju, men sa då att situationen var oförändrad.
Kontakta din arbetsgivare och fråga varför lönen uteblivit.
Om det inte handlar om administrativt strul kontaktar du Unionen för att få hjälp att driva in lönen.
Unionen skickar då ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen.
Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning.
Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.
När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.
Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.
– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.
En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.
De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.
Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.
– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.
Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?
– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.
Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”
24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.
14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.
15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.
3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.
26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.
12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.
14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.
3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.
3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.
20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.
Larmsäljaren började jobba hos bolaget i början av 2023. Ganska snart stod det klart att mannen hade ett alkoholmissbruk, och han tog på eget initiativ upp frågan om att genomgå en behandling. Arbetsgivaren accepterade med krav om det inte fick kosta arbetsgivaren något och att han skulle jobba heltid under sitt 12-stegsprogram.
När behandlingen startade insåg larmsäljaren att det bara var han som jobbade heltid parallellt med 12-stegsprogrammet. Rehabiliteringen var mentalt krävande, så mannen skrev in fyra veckors semester i schemat på sitt jobb. Någon semester togs dock inte ut, eftersom han blev sjukskriven då han inte klarade av att arbeta heltid jämte behandlingen.
Arbetsgivaren gav honom varningar för olovlig frånvaro, då läkarintyget blev försenat. De valde sedan att säga upp larmoperatören på grund av personligt skäl mitt under rehabiliteringen. Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 125 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, samt utebliven lön.
Under en rehabilitering är arbetsgivaren skyldig att göra en noggrann utredning av möjligheterna till rehabiliterings- och anpassningsåtgärder samt möjligheten till omplacering.
Kraven på arbetsgivaren att vidta rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder gäller oavsett om sjukdomen (ohälsan) har orsakats av arbetet eller av andra orsaker utanför arbetet.
I oktober 2022 ändrades reglerna i uthyrningslagen. Syftet var att stärka bemanningsanställdas anställningstrygghet. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation.
I höstas började de nya reglerna få genomslag eftersom det gått 24 månader sedan ändringen.
Nu har Malmö tingsrätt avgjort ett fall som gäller uthyrningslagen. Bjärnum Stålprodukter anlitade en kvalitetskonsult från Sigma. I avtalet stod att Bjärnum inte fick anställa konsulten. Bjärnum ansåg att värvningsförbudet stred mot uthyrningslagen.
Sigma hävdade att bolaget inte är ett bemanningsföretag och därmed inte omfattas av uthyrningslagen. Bolaget hyr visserligen ut konsulter, men anser att deras konsulter har vanliga anställningar. De lyfte bland annat att de flesta jobbar från Sigmas lokaler, får kompetensutveckling och åker på konferensresor.
Malmö tingsrätt gick på Sigmas linje. Bolaget är inte ett bemanningsföretag eftersom deras konsulter i huvudsak inte arbetar under kundföretagets kontroll och ledning, enligt domen.
Dan Olofsson, Sigmas grundare, är nöjd.
– Tingsrättens dom är inte bara relevant för Sigmas konsulter eftersom det generellt kan sägas att IT- och ingenjörskonsulter normalt anställs för en bredd av arbetsuppgifter. Av detta följer att IT- och ingenjörskonsultföretag inte är bemanningsföretag i uthyrningslagens mening, säger han i ett pressmeddelande.
Men Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, håller inte med. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver hon att tingsrättens ställningstaganden kan ifrågasättas. Hon anser att Sigma och andra konsultföretag visst kan betraktas som bemanningsföretag och därmed omfattas av uthyrningslagen om de "anställer arbetstagare för uthyrning till kundföretag för arbete under kundföretagets kontroll och ledning.”
Hon påpekar också att en tingsrättsdom inte har något värde som praxis: ” Det går alltså inte att med stöd av domen i Malmö tingsrätt hävda att det numera är klarlagt och slutligt avgjort att anställda av Sigma eller andra liknande konsultföretag aldrig kan omfattas av uthyrningslagen”, skriver hon.