Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Konkurs – affärsidé för kriminella

Aktiebolag används som kofot av skurkar som verktyg för att sno åt sig pengar på arbetsmarknaden. Hos var fjärde företag som går i konkurs finns tecken på fiffel och båg och Unionens medlemmar drabbas både direkt och indirekt.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
För att få bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Unionens ombudsman Gunilla Krieg. Shutterstock

Många företag startas enbart i syfte att mjölka staten på pengar, enligt Ekobrottsmyndigheten. I flera av de större brottsutredningar som myndigheten bedriver, utgör företag själva kärnan i brottsupplägget. När gränsen för aktiekapital sänktes 2011 märktes en ökande trend av bedrägerier och efter att kraven på aktiekapital sänktes ytterligare vid årsskiftet befaras dessa brott öka igen.

– Det borde vara samma krav på den som ska starta aktiebolag som på anställda som söker a-kassa. För att få a-kassa måste du bevisa att du jobbat och betalat skatt. Men för att du ska bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Hon har varit med om flera ärenden där medlemmar anställda på blufföretag, hamnat i kläm, även på jobb som blivit anvisade av Arbetsförmedlingen. Så fort facket ställer krav eller någon myndighet får upp vittringen på oegentligheter, går företaget i konkurs – vilket sannolikt var planen redan vid starten. Enligt kreditupplysningsföretaget UC:s analys av konkursstatistiken så visade var fjärde bolag som konkat i fjol, tecken på oseriöst eller bedrägligt beteende.

– Jag minns en arbetsgivare som hade tre olika myndigheter på sig, men fortsatte verksamheten tills Unionens jurist åkte till huvudförhandlingarna i Arbetsdomstolen. Då gick de i konkurs. Vår medlem fick lönegaranti, men gick miste om skadestånd.

Förutom att bolagen används för bidragsfiffel, pengatvätt och som fasad för kriminell verksamhet lockar lönegarantin i sig till sig bedragare. Enligt Ekobrottsmyndigheten finns exempel där personer, ofta grovt kriminella, över tid enbart har inkomst från utbetalda lönegarantier. Det förekommer även att bedrägerier med lönegarantier säljs som crime-as-a-service,  det vill säga att kriminella köper den kompetens som behövs för att göra pengar på konkurser, enligt en färsk lägesrapport.

– Fusket med lönegarantin har lett till att tidsramarna och beloppstaket i lönegarantin för samtliga konkurser är snäva, vilket blir dyrt för våra medlemmar, även dem på företag som gör rätt för sig. Att försätta sin arbetsgivare i konkurs är inget som görs lättvindigt och många väntar dessvärre in i det sista och förlorar därmed månadslöner, säger Gunilla Krieg.  

Brottslingarna kommer däremot i regel undan efter att ha plundrat bolaget på allt av värde och kan starta nya bolag efter konkursen. Bara en bråkdel av alla ekobrott leder till åtal och än färre till fällande dom och näringsförbud.

På en arbetsplats Gunilla Krieg kallats till, kände medlemmarna igen arbetsgivarens advokat från en tidigare konkurs och varnade henne för att nu var det ännu en konkurs i antågande. Alla värdefulla tillgångar flyttades till ett bolag, skulder och personal som arbetsgivaren ville bli av med, till ett annat och mycket riktigt gick det tömda bolaget i putten kort därefter.

– Jag glömmer aldrig medlemmarnas besvikelse och ilska över att ha drabbats inte bara en utan två gånger.

– Båda gångerna blev arbetsgivarens advokat också konkursförvaltare! Det är väl självklart att den som själv designat upplägget inte upptäcker någon brottslighet. Det är helt obegripligt att det får gå till så – det borde finnas tydligare regler om jäv vid konkurser, säger Gunilla Krieg.

Läs mer:

30 miljoner för att stoppa brott i arbetslivet

Så gör du om du inte får ut din lön

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.