Många företag startas enbart i syfte att mjölka staten på pengar, enligt Ekobrottsmyndigheten. I flera av de större brottsutredningar som myndigheten bedriver, utgör företag själva kärnan i brottsupplägget. När gränsen för aktiekapital sänktes 2011 märktes en ökande trend av bedrägerier och efter att kraven på aktiekapital sänktes ytterligare vid årsskiftet befaras dessa brott öka igen.
– Det borde vara samma krav på den som ska starta aktiebolag som på anställda som söker a-kassa. För att få a-kassa måste du bevisa att du jobbat och betalat skatt. Men för att du ska bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.
Hon har varit med om flera ärenden där medlemmar anställda på blufföretag, hamnat i kläm, även på jobb som blivit anvisade av Arbetsförmedlingen. Så fort facket ställer krav eller någon myndighet får upp vittringen på oegentligheter, går företaget i konkurs – vilket sannolikt var planen redan vid starten. Enligt kreditupplysningsföretaget UC:s analys av konkursstatistiken så visade var fjärde bolag som konkat i fjol, tecken på oseriöst eller bedrägligt beteende.
– Jag minns en arbetsgivare som hade tre olika myndigheter på sig, men fortsatte verksamheten tills Unionens jurist åkte till huvudförhandlingarna i Arbetsdomstolen. Då gick de i konkurs. Vår medlem fick lönegaranti, men gick miste om skadestånd.
Förutom att bolagen används för bidragsfiffel, pengatvätt och som fasad för kriminell verksamhet lockar lönegarantin i sig till sig bedragare. Enligt Ekobrottsmyndigheten finns exempel där personer, ofta grovt kriminella, över tid enbart har inkomst från utbetalda lönegarantier. Det förekommer även att bedrägerier med lönegarantier säljs som crime-as-a-service, det vill säga att kriminella köper den kompetens som behövs för att göra pengar på konkurser, enligt en färsk lägesrapport.
– Fusket med lönegarantin har lett till att tidsramarna och beloppstaket i lönegarantin för samtliga konkurser är snäva, vilket blir dyrt för våra medlemmar, även dem på företag som gör rätt för sig. Att försätta sin arbetsgivare i konkurs är inget som görs lättvindigt och många väntar dessvärre in i det sista och förlorar därmed månadslöner, säger Gunilla Krieg.
Brottslingarna kommer däremot i regel undan efter att ha plundrat bolaget på allt av värde och kan starta nya bolag efter konkursen. Bara en bråkdel av alla ekobrott leder till åtal och än färre till fällande dom och näringsförbud.
På en arbetsplats Gunilla Krieg kallats till, kände medlemmarna igen arbetsgivarens advokat från en tidigare konkurs och varnade henne för att nu var det ännu en konkurs i antågande. Alla värdefulla tillgångar flyttades till ett bolag, skulder och personal som arbetsgivaren ville bli av med, till ett annat och mycket riktigt gick det tömda bolaget i putten kort därefter.
– Jag glömmer aldrig medlemmarnas besvikelse och ilska över att ha drabbats inte bara en utan två gånger.
– Båda gångerna blev arbetsgivarens advokat också konkursförvaltare! Det är väl självklart att den som själv designat upplägget inte upptäcker någon brottslighet. Det är helt obegripligt att det får gå till så – det borde finnas tydligare regler om jäv vid konkurser, säger Gunilla Krieg.
Läs mer:
