kollega.se logotyp
Sök
Lön

Så funkar lönegarantin

Din arbetsgivare går i konkurs och den 25:e kommer utan att du får lön. Då träder den statliga lönegarantin in. Men det är viktigt att agera snabbt, enligt Unionens biträdande förbundsjurist Pierre Dahlqvist.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Den 25:e kommer utan att du får lön - då är det dags att kontakta facket på en gång. Colourbox

Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?

Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd. Det finns dock vissa undantag om du till exempel har ägt en stor del av bolaget som begärts i konkurs eller om du är närstående till den som är försatt i konkurs.

För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.

Hur mycket kan jag få?

Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 177 200 kronor med 2016 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft. (Prisbasbeloppet ändras varje år).

Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan. Om din arbetsgivare går omkull den 1 maj omfattar garantin lön som tjänats in efter den 1 februari.

Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. (Se exempel nedan).

Men om jag har gjort utlägg då?

Har du gjort utlägg, för exempelvis resor, ska även de ha gjorts inom den tid som du kan få lönegaranti för enligt ovan. Du kan inte få ersättning för äldre utlägg.

Problemet är dock att utlägg tar av det totala utrymmet i lönegarantin. Har du då gjort utlägg på 10 000 kronor men samtidigt redan tjänat minst 177 200 kronor under de tre månaderna så får du inget extra för utlägget.

Enda gången du kan få mer är om det finns pengar kvar i bolaget och det blir utdelning i efterhand, men det är ytterst ovanligt.

När får jag pengarna?

Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut men har ibland problem att ens få tag på bolagsmännen.

Vad ska jag göra själv?

Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.

Har du efterskottslön, att du får betalt för maj månad i juni, är det särskilt angeläget att du agerar snabbt. Märker du inte förrän den 25:e juni att du inte fått betalt sedan 1 maj har det redan gått sju veckor och facket har då endast fem veckor på sig att begära din arbetsgivare i konkurs. (För att lönegarantin ska falla ut har facket tre månader på sig).

Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Många är väldigt lojala mot sina arbetsgivare och särskilt stor kan risken vara på små företag där man har en personlig relation till arbetsgivaren. Unionens bestämda uppfattning är dock att man som anställd måste agera snabbt.

Vad händer med min semester?

För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden. Även om du inte kan få ut din månadslön för att du vänt dig till facket för sent kan det ändå finnas möjlighet att få ersättning för semester.

Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2014 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem.

Exempel - Henrik:

Lön: 25 000 kronor
Anställningstid: Åtta år (fem månaders uppsägningstid)

26 juni – Henrik har inte fått lön och kontaktar Unionen för att få hjälp.

1 augusti - Unionen ansöker, som ombud för Henrik, om att sätta Henriks arbetsgivare i konkurs.

1 september – Bolaget försätts i konkurs.

3 september – Konkursförvaltaren säger upp Henrik som har rätt till lönegaranti för maj, juni, juli och augusti. Han har även rätt till lönegaranti för sin fem månader långa uppsägningstid. Eftersom Henrik, när bolaget försätts i konkurs redan har ”använt” 100 000 av lönegarantin (fyra månader x 25 000 kronor) kan han endast få ytterligare 77 200 kronor. De 77 200 kronorna täcker inte hela uppsägningslönen och inte heller semestern.

Inte ens om Henrik hade haft lägre lön hade han kunnat få lönegaranti för hela sin uppsägningstid eftersom lönegarantin endast kan erhållas under max åtta månander.

Konkurs

Det är betydligt vanligare att små företag går omkull jämfört med stora. Uppstartsföretag är också överrepresenterade i statistiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik. 

Läs även