Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så funkar lönegarantin

Din arbetsgivare går i konkurs och den 25:e kommer utan att du får lön. Då träder den statliga lönegarantin in. Men det är viktigt att agera snabbt, enligt Unionens biträdande förbundsjurist Pierre Dahlqvist.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Den 25:e kommer utan att du får lön - då är det dags att kontakta facket på en gång. Colourbox

Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?

Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd. Det finns dock vissa undantag om du till exempel har ägt en stor del av bolaget som begärts i konkurs eller om du är närstående till den som är försatt i konkurs.

För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.

Hur mycket kan jag få?

Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 177 200 kronor med 2016 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft. (Prisbasbeloppet ändras varje år).

Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan. Om din arbetsgivare går omkull den 1 maj omfattar garantin lön som tjänats in efter den 1 februari.

Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. (Se exempel nedan).

Men om jag har gjort utlägg då?

Har du gjort utlägg, för exempelvis resor, ska även de ha gjorts inom den tid som du kan få lönegaranti för enligt ovan. Du kan inte få ersättning för äldre utlägg.

Problemet är dock att utlägg tar av det totala utrymmet i lönegarantin. Har du då gjort utlägg på 10 000 kronor men samtidigt redan tjänat minst 177 200 kronor under de tre månaderna så får du inget extra för utlägget.

Enda gången du kan få mer är om det finns pengar kvar i bolaget och det blir utdelning i efterhand, men det är ytterst ovanligt.

När får jag pengarna?

Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut men har ibland problem att ens få tag på bolagsmännen.

Vad ska jag göra själv?

Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.

Har du efterskottslön, att du får betalt för maj månad i juni, är det särskilt angeläget att du agerar snabbt. Märker du inte förrän den 25:e juni att du inte fått betalt sedan 1 maj har det redan gått sju veckor och facket har då endast fem veckor på sig att begära din arbetsgivare i konkurs. (För att lönegarantin ska falla ut har facket tre månader på sig).

Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Många är väldigt lojala mot sina arbetsgivare och särskilt stor kan risken vara på små företag där man har en personlig relation till arbetsgivaren. Unionens bestämda uppfattning är dock att man som anställd måste agera snabbt.

Vad händer med min semester?

För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden. Även om du inte kan få ut din månadslön för att du vänt dig till facket för sent kan det ändå finnas möjlighet att få ersättning för semester.

Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2014 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem.

Exempel - Henrik:

Lön: 25 000 kronor
Anställningstid: Åtta år (fem månaders uppsägningstid)

26 juni – Henrik har inte fått lön och kontaktar Unionen för att få hjälp.

1 augusti - Unionen ansöker, som ombud för Henrik, om att sätta Henriks arbetsgivare i konkurs.

1 september – Bolaget försätts i konkurs.

3 september – Konkursförvaltaren säger upp Henrik som har rätt till lönegaranti för maj, juni, juli och augusti. Han har även rätt till lönegaranti för sin fem månader långa uppsägningstid. Eftersom Henrik, när bolaget försätts i konkurs redan har ”använt” 100 000 av lönegarantin (fyra månader x 25 000 kronor) kan han endast få ytterligare 77 200 kronor. De 77 200 kronorna täcker inte hela uppsägningslönen och inte heller semestern.

Inte ens om Henrik hade haft lägre lön hade han kunnat få lönegaranti för hela sin uppsägningstid eftersom lönegarantin endast kan erhållas under max åtta månander.

Konkurs

Det är betydligt vanligare att små företag går omkull jämfört med stora. Uppstartsföretag är också överrepresenterade i statistiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.