Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så funkar lönegarantin

Din arbetsgivare går i konkurs och den 25:e kommer utan att du får lön. Då träder den statliga lönegarantin in. Men det är viktigt att agera snabbt, enligt Unionens biträdande förbundsjurist Pierre Dahlqvist.
Linnea Andersson Publicerad 4 oktober 2016, kl 10:10
Colourbox
Den 25:e kommer utan att du får lön - då är det dags att kontakta facket på en gång. Colourbox

Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?

Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd. Det finns dock vissa undantag om du till exempel har ägt en stor del av bolaget som begärts i konkurs eller om du är närstående till den som är försatt i konkurs.

För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.

Hur mycket kan jag få?

Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 177 200 kronor med 2016 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft. (Prisbasbeloppet ändras varje år).

Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan. Om din arbetsgivare går omkull den 1 maj omfattar garantin lön som tjänats in efter den 1 februari.

Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. (Se exempel nedan).

Men om jag har gjort utlägg då?

Har du gjort utlägg, för exempelvis resor, ska även de ha gjorts inom den tid som du kan få lönegaranti för enligt ovan. Du kan inte få ersättning för äldre utlägg.

Problemet är dock att utlägg tar av det totala utrymmet i lönegarantin. Har du då gjort utlägg på 10 000 kronor men samtidigt redan tjänat minst 177 200 kronor under de tre månaderna så får du inget extra för utlägget.

Enda gången du kan få mer är om det finns pengar kvar i bolaget och det blir utdelning i efterhand, men det är ytterst ovanligt.

När får jag pengarna?

Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut men har ibland problem att ens få tag på bolagsmännen.

Vad ska jag göra själv?

Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.

Har du efterskottslön, att du får betalt för maj månad i juni, är det särskilt angeläget att du agerar snabbt. Märker du inte förrän den 25:e juni att du inte fått betalt sedan 1 maj har det redan gått sju veckor och facket har då endast fem veckor på sig att begära din arbetsgivare i konkurs. (För att lönegarantin ska falla ut har facket tre månader på sig).

Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Många är väldigt lojala mot sina arbetsgivare och särskilt stor kan risken vara på små företag där man har en personlig relation till arbetsgivaren. Unionens bestämda uppfattning är dock att man som anställd måste agera snabbt.

Vad händer med min semester?

För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden. Även om du inte kan få ut din månadslön för att du vänt dig till facket för sent kan det ändå finnas möjlighet att få ersättning för semester.

Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2014 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem.

Exempel - Henrik:

Lön: 25 000 kronor
Anställningstid: Åtta år (fem månaders uppsägningstid)

26 juni – Henrik har inte fått lön och kontaktar Unionen för att få hjälp.

1 augusti - Unionen ansöker, som ombud för Henrik, om att sätta Henriks arbetsgivare i konkurs.

1 september – Bolaget försätts i konkurs.

3 september – Konkursförvaltaren säger upp Henrik som har rätt till lönegaranti för maj, juni, juli och augusti. Han har även rätt till lönegaranti för sin fem månader långa uppsägningstid. Eftersom Henrik, när bolaget försätts i konkurs redan har ”använt” 100 000 av lönegarantin (fyra månader x 25 000 kronor) kan han endast få ytterligare 77 200 kronor. De 77 200 kronorna täcker inte hela uppsägningslönen och inte heller semestern.

Inte ens om Henrik hade haft lägre lön hade han kunnat få lönegaranti för hela sin uppsägningstid eftersom lönegarantin endast kan erhållas under max åtta månander.

Konkurs

Det är betydligt vanligare att små företag går omkull jämfört med stora. Uppstartsföretag är också överrepresenterade i statistiken.

Lön

Flexpension – så mycket ger den

42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
Anita Täpp Publicerad 9 juni 2023, kl 06:00
Ett äldre par vid ett bord, läser ett papper och har en bärbar dator framför sig.
Flexpensionen ger generellt även en ökad möjlighet att gå ned i arbetstid vid 60 eller 62 års ålder. Foto: Colourbox.

Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.

Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.

Snart får alla två procent

Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.

Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.

 Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hittills nära 42 000 kronor

– Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.

Nu har vi fått till en slags målgång

För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.

Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.

Unionen hotade med strejk

I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.

Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.

Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.

Ingen rättighet gå ned i tid

När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.

– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna tycks följa reglerna

Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.

Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.

– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.

Flexpension i korthet

Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid