Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så funkar lönegarantin

Din arbetsgivare går i konkurs och den 25:e kommer utan att du får lön. Då träder den statliga lönegarantin in. Men det är viktigt att agera snabbt, enligt Unionens biträdande förbundsjurist Pierre Dahlqvist.
Linnea Andersson Publicerad 4 oktober 2016, kl 10:10
Colourbox
Den 25:e kommer utan att du får lön - då är det dags att kontakta facket på en gång. Colourbox

Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?

Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd. Det finns dock vissa undantag om du till exempel har ägt en stor del av bolaget som begärts i konkurs eller om du är närstående till den som är försatt i konkurs.

För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.

Hur mycket kan jag få?

Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 177 200 kronor med 2016 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft. (Prisbasbeloppet ändras varje år).

Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan. Om din arbetsgivare går omkull den 1 maj omfattar garantin lön som tjänats in efter den 1 februari.

Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. (Se exempel nedan).

Men om jag har gjort utlägg då?

Har du gjort utlägg, för exempelvis resor, ska även de ha gjorts inom den tid som du kan få lönegaranti för enligt ovan. Du kan inte få ersättning för äldre utlägg.

Problemet är dock att utlägg tar av det totala utrymmet i lönegarantin. Har du då gjort utlägg på 10 000 kronor men samtidigt redan tjänat minst 177 200 kronor under de tre månaderna så får du inget extra för utlägget.

Enda gången du kan få mer är om det finns pengar kvar i bolaget och det blir utdelning i efterhand, men det är ytterst ovanligt.

När får jag pengarna?

Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut men har ibland problem att ens få tag på bolagsmännen.

Vad ska jag göra själv?

Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.

Har du efterskottslön, att du får betalt för maj månad i juni, är det särskilt angeläget att du agerar snabbt. Märker du inte förrän den 25:e juni att du inte fått betalt sedan 1 maj har det redan gått sju veckor och facket har då endast fem veckor på sig att begära din arbetsgivare i konkurs. (För att lönegarantin ska falla ut har facket tre månader på sig).

Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Många är väldigt lojala mot sina arbetsgivare och särskilt stor kan risken vara på små företag där man har en personlig relation till arbetsgivaren. Unionens bestämda uppfattning är dock att man som anställd måste agera snabbt.

Vad händer med min semester?

För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden. Även om du inte kan få ut din månadslön för att du vänt dig till facket för sent kan det ändå finnas möjlighet att få ersättning för semester.

Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2014 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem.

Exempel - Henrik:

Lön: 25 000 kronor
Anställningstid: Åtta år (fem månaders uppsägningstid)

26 juni – Henrik har inte fått lön och kontaktar Unionen för att få hjälp.

1 augusti - Unionen ansöker, som ombud för Henrik, om att sätta Henriks arbetsgivare i konkurs.

1 september – Bolaget försätts i konkurs.

3 september – Konkursförvaltaren säger upp Henrik som har rätt till lönegaranti för maj, juni, juli och augusti. Han har även rätt till lönegaranti för sin fem månader långa uppsägningstid. Eftersom Henrik, när bolaget försätts i konkurs redan har ”använt” 100 000 av lönegarantin (fyra månader x 25 000 kronor) kan han endast få ytterligare 77 200 kronor. De 77 200 kronorna täcker inte hela uppsägningslönen och inte heller semestern.

Inte ens om Henrik hade haft lägre lön hade han kunnat få lönegaranti för hela sin uppsägningstid eftersom lönegarantin endast kan erhållas under max åtta månander.

Konkurs

Det är betydligt vanligare att små företag går omkull jämfört med stora. Uppstartsföretag är också överrepresenterade i statistiken.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så mycket tjänar chefer i privat sektor

Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
David Österberg Publicerad 29 augusti 2024, kl 06:00
Chef - kolla om du har rätt lön
Chef - har du rätt lön? Trots en snittlön på 59 000 kronor för chefer i privat sektor tjänar manliga chefer i genomsnitt 7 300 kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Det innebär att löneskillnaderna fortsätter att öka.

Foto: Colourbox.

I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.

Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.

Kvinnor tjänar mindre än män

En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.

Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.

Amanda Lundeteg.
Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell.

Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.

– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.

För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.

– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.

Vill ha individuell föräldraförsäkring

Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.

– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.

Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.

– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.

Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.

– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.

"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"

För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.

– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.

Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.

– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.

Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.

– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.

Vill se lönen i annonsen

Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.

– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.

Chefslöner i olika branscher

It & telekom: 71 000

Media & Kommunikation: 64 900

Konsult & finans: 63 700

Farmaci & hälsa: 63 200

Energi & miljö: 61 000

Industri & teknik: 60 100

Handel: 57 600

Bygg & fastighet: 57 400

Transport & logistik: 53 700

Organisationer & föreningar: 50 500

Service & tjänster: 47 900

Källa: Unionens lönestatistik

Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet

Stockholm: 65 700 

Göteborg: 61 400

Sydväst: 59 000

Östra Sörmland/Gotland: 56 000

Bergslagen: 55 700

Uppland: 55 200

Småland: 54 600

SjuHall: 54 200

Mälardalen: 54 200

Öst: 53 900

Värmland: 53 000

Gävleborg: 52 500

Sydost: 52 400

Skaraborg/Väst: 52 400

Västerbotten: 51 900

Dalarna: 51 000

Mellannorrland: 50 800

Norrbotten: 49 600

Medellön för chefer fördelat på ålder

20­–24 år        37 600 kr

25–29 år        43 200 kr

30–34 år        50 400 kr

35–39 år        56 000 kr

40–44 år        60 100 kr

45–49 år        62 600 kr

50–54 år        63 200 kr

55–59 år        61 600 kr

60–67 år        59 400 kr