Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så funkar lönegarantin

Din arbetsgivare går i konkurs och den 25:e kommer utan att du får lön. Då träder den statliga lönegarantin in. Men det är viktigt att agera snabbt, enligt Unionens biträdande förbundsjurist Pierre Dahlqvist.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Den 25:e kommer utan att du får lön - då är det dags att kontakta facket på en gång. Colourbox

Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?

Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd. Det finns dock vissa undantag om du till exempel har ägt en stor del av bolaget som begärts i konkurs eller om du är närstående till den som är försatt i konkurs.

För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.

Hur mycket kan jag få?

Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 177 200 kronor med 2016 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft. (Prisbasbeloppet ändras varje år).

Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan. Om din arbetsgivare går omkull den 1 maj omfattar garantin lön som tjänats in efter den 1 februari.

Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. (Se exempel nedan).

Men om jag har gjort utlägg då?

Har du gjort utlägg, för exempelvis resor, ska även de ha gjorts inom den tid som du kan få lönegaranti för enligt ovan. Du kan inte få ersättning för äldre utlägg.

Problemet är dock att utlägg tar av det totala utrymmet i lönegarantin. Har du då gjort utlägg på 10 000 kronor men samtidigt redan tjänat minst 177 200 kronor under de tre månaderna så får du inget extra för utlägget.

Enda gången du kan få mer är om det finns pengar kvar i bolaget och det blir utdelning i efterhand, men det är ytterst ovanligt.

När får jag pengarna?

Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut men har ibland problem att ens få tag på bolagsmännen.

Vad ska jag göra själv?

Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.

Har du efterskottslön, att du får betalt för maj månad i juni, är det särskilt angeläget att du agerar snabbt. Märker du inte förrän den 25:e juni att du inte fått betalt sedan 1 maj har det redan gått sju veckor och facket har då endast fem veckor på sig att begära din arbetsgivare i konkurs. (För att lönegarantin ska falla ut har facket tre månader på sig).

Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Många är väldigt lojala mot sina arbetsgivare och särskilt stor kan risken vara på små företag där man har en personlig relation till arbetsgivaren. Unionens bestämda uppfattning är dock att man som anställd måste agera snabbt.

Vad händer med min semester?

För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden. Även om du inte kan få ut din månadslön för att du vänt dig till facket för sent kan det ändå finnas möjlighet att få ersättning för semester.

Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2014 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem.

Exempel - Henrik:

Lön: 25 000 kronor
Anställningstid: Åtta år (fem månaders uppsägningstid)

26 juni – Henrik har inte fått lön och kontaktar Unionen för att få hjälp.

1 augusti - Unionen ansöker, som ombud för Henrik, om att sätta Henriks arbetsgivare i konkurs.

1 september – Bolaget försätts i konkurs.

3 september – Konkursförvaltaren säger upp Henrik som har rätt till lönegaranti för maj, juni, juli och augusti. Han har även rätt till lönegaranti för sin fem månader långa uppsägningstid. Eftersom Henrik, när bolaget försätts i konkurs redan har ”använt” 100 000 av lönegarantin (fyra månader x 25 000 kronor) kan han endast få ytterligare 77 200 kronor. De 77 200 kronorna täcker inte hela uppsägningslönen och inte heller semestern.

Inte ens om Henrik hade haft lägre lön hade han kunnat få lönegaranti för hela sin uppsägningstid eftersom lönegarantin endast kan erhållas under max åtta månander.

Konkurs

Det är betydligt vanligare att små företag går omkull jämfört med stora. Uppstartsföretag är också överrepresenterade i statistiken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.