Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen begär fler företag i konkurs

Det märks att det är dåliga tider. Förra året begärde Unionen 72 företag i konkurs – året innan var siffran 42. Syftet är att se till att medlemmarna får ut sina löner.
David Österberg Publicerad
En pil som pekar uppåt, till vänster. Till höger en bild på Polardörrens fasad.
Trenden med ökande konkurser som började hösten 2022 fortsätter. I januari gick 1 110 företag i konkurs - en ökning med 57 procent jämfört med januari 2023. Det är det högsta antalet konkurser i januari månad sedan 1997. Foto: Colourbox/Joel Gustafsson/Piteå-Tidningen.

Den 25 januari kom det aldrig någon lön till de anställda på Polardörren i Piteå. Företaget ingår i Forshedagruppen som gick i konkurs månaden innan, skriver tidningen Dagens Arbete. 

Polardörren omfattades inte av konkursen men eftersom hela styrelsen avgått fanns inte längre någon firmatecknare och därmed uteblev lönerna.

Inte heller i februari blev det någon lön för de tio anställda.

– Folk börjar känna lite desperation nu. Vissa bär ju eget hushåll med barn och då blir det ett stort tapp i ekonomin, säger Frida Westin, klubbordförande för GS-facket, till Dagens Arbete.

Tillsammans med sina fackförbund, Unionen och GS, begärde därför de anställda Polardörren i konkurs. 

Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.

Statlig lönegaranti vid konkurs

De flesta ansökningar om konkurs som Unionen lämnar in godkänns, enligt Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

– Jag har inga exakta siffror på det, men min gissning är att mellan 70 och 90 procent av de konkursansökningar vi lämnar in godkänns. 

– Ibland finns redan en ansökan om konkurs från exempelvis Skatteverket, andra fordringsägare eller andra fackförbund. Om annans ansökan om konkurs godkänns prövas inte vår ansökan. Ibland händer det också att arbetsgivaren faktiskt betalar lönefordringarna och då återkallar vi vår ansökan säger han.

Att den statliga lönegarantin bara täcker löner upp till tre månader bakåt gör att det kan vara bråttom med konkursansökan. När en arbetsgivare begär sig själv i konkurs kan tingsrätten oftast besluta om konkurs samma dag. Om någon begär någon annan i konkurs kallar tingsrätten till förhandling inom två veckor.

– Ett aktiebolag ska försättas i konkurs om det inte kan betala sina skulder. Att arbetsgivare ändå inte gör det kan bero på att de räknar med eller hoppas på att kunna lösa finansieringen och rädda företaget genom exempelvis ett lån eller nyemission. Det förekommer också att små arbetsgivare saknar kunskap om vilka skyldigheter de har. Andra är oseriösa och struntar helt enkelt i sina skyldigheter, säger Filip Vujcic.

Kraftig ökning av konkurser

Forshedagruppen och Polardörren är inte ensamma om att ha det tufft. I januari gick 1 110 företag i konkurs. Det är en ökning med 57 procent jämfört med januari förra året. 

Även Unionen märker av de dåliga tiderna.

– 2020 begärde vi 72 företag i konkurs. Då var det covid och kris vilket ökade antalet konkursansökningar. Året efter var det 49 konkursansökningar och 2022 42. Förra året begärde vi 70 företag i konkurs. Då var inflationen och räntorna höga.

– Ytterligare en förklaring är att vi fick ny lagstiftning förra året som gör det svårare att få en rekonstruktion beviljad. Syftet är att hindra oseriösa företagare från att inleda en rekonstruktionsprocess.

Rätt att lämna om lönen uteblir

När en konkurs är beviljad är det konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och länsstyrelsen som betalar ut pengar. Exakt hur lång tid det tar varierar, men det dröjer minst en månad.

En anställd har rätt att lämna jobbet direkt om lönen inte betalas ut, om det står klart att den uteblivna lönen inte beror på någon form av misstag.

Kollega var i kontakt med några av de anställda på Polardörren i början av mars. De vill inte vara med på någon intervju, men sa då att situationen var oförändrad.

SÅ GÖR DU OM DU INTE FÅR UT DIN LÖN

Kontakta din arbetsgivare och fråga varför lönen uteblivit. 

Om det inte handlar om administrativt strul kontaktar du Unionen för att få hjälp att driva in lönen.  

Unionen skickar då ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. 

Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. 

Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.

Arbetsrätt

Krav på miljonvite efter konkurrensklausul i modebranschen

Modellbokaren gick till ett nytt bolag och nio modeller följde med henne. Notan: över tre miljoner kronor i vite på grund av en konkurrensklausul. Nu har Unionen lyckats få ned summan genom att företräda medlemmen i tingsrätten.
Lina Björk Publicerad 27 januari 2026, kl 06:01
Modeller på en catwalk
Modellbokaren gick över till en konkurrent och nio modeller gjorde samma sak. Tingsrätten beslutade dock att kvinnan inte brutit mot någon värvningsklausul och hon slipper nu betala vite på tre miljoner kronor. Foto: Andy Wong/TT

Att ta med sig företagshemligheter, kunder eller register från ett företag till ett annat kan stå dig dyrt. Det fick en unionenmedlem erfara efter att hon slutat på en modellagentur och gått till en konkurrent. I samband med bytet av arbetsgivare följde nio modeller med.

I hennes anställningsavtal fanns en konkurrensklausul med ett vite på sex månadslöner för varje överträdelse. Arbetsgivaren valde därför att stämma henne i tingsrätten med ett ekonomiskt krav på över tre miljoner kronor. De menade att modellbokaren både bedrivit konkurrerande verksamhet samt värvat över modeller och en modellscout.  

Unionens jurister, som företrädde kvinnan i tingsrätten, menade dock att modellerna inte blivit värvade utan gått över till den nya agenturen utan att ha blivit påverkade av kvinnan. Och nu har man fått rätt i domstolen. I stället för tre miljoner ska modellbokaren betala 576 000 kronor, och en mindre del av motpartens rättegångskostnader.

Lisa Melin.

– Att summan blev lägre beror på att vår medlem inte hade brutit gentemot värvningsklausulen genom att värva en enda av modellerna utan tingsrätten konstaterade att det var modellerna som hade sökt sig till henne, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen. 

Unionen företräder årligen en handfull personer som hamnat i domstol på grund av konkurrensklausuler. 

Vad är viktigt att tänka på om du har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal? 

– Om du redan har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal är det viktigt att läsa igenom den noga i samband med att du avslutar din anställning och vill påbörja en ny inom samma bransch. Om konkurrensklausulen är oskälig kan det finnas anledning att försöka omförhandla anställningsavtalet innan det blir skarpt läge. 

– Ska du börja ett nytt jobb och arbetsgivaren vill att du ska skriva under en konkurrensklausul, behöver du tänka på att det långt ifrån alltid är rimligt eller tillåtet att ha en sådan. Vi rekommenderar medlemmar att vända sig till Unionen för rådgivning.

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren.
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen