Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Slipp provanställning på nya jobbet

Provanställningar, ofta med bara två veckors uppsägningstid, används flitigt i alla branscher. Men de går att förhandla om – i alla fall om du har en eftertraktad kompetens.
Niklas Hallstedt Publicerad
Leende man håller upp och läser dokument.
Under provanställningen, som kan vara upp till sex månader, har både arbetsgivare och den provanställde möjlighet att avbryta anställningen utan att uppge något skäl. Foto: Shutterstock

Anställningsformen kom till för att ge arbetsgivarna chans att backa ur i fall den anställde inte visade sig hålla måttet. Under provanställningen, som kan vara upp till sex månader, har både arbetsgivare och den provanställde möjlighet att avbryta anställningen utan att uppge något skäl. Oftast räcker det med två veckors uppsägningstid, även om det finns avtal som kräver en månad.

Ursprungligen var tanken att provanställningar bara skulle användas när det gällde personer som var oprövade på en viss tjänst.

I dag är den skrivningen borta i många avtal. Men det innebär inte att det grundläggande kravet för provanställningar är borta, enligt Mikael Svensson, central ombudsman på Unionen med ansvar för avtalen inom handeln. Däremot tror han att mörkertalet är stort, många som provanställs skulle egentligen ha haft en tillsvidareanställning direkt eftersom prövobehovet egentligen inte finns.

Den allmänna uppfattningen är att användandet av provanställningar är utbrett. Hos arbetsgivare i många branscher är det i dag ett standardförfarande.

Mikael Svensson menar dock att kravet på provanställning är kopplat till vilken tjänst det handlar om.

– Ju mer kvalificerad tjänst, desto större chans att man får en tillsvidareanställning direkt. Är tjänsten inte så kvalificerad börjar man däremot så gott som alltid med en provanställning.

Hans uppfattning är också att det går att förhandla om saken vid anställningstillfället. Det gäller särskilt om den som söker nytt jobb lämnar en tillsvidareanställning.

Få arbetsgivare ger nämligen anställda ledigt för att prova nytt jobb. Det är ett krav som facken, hittills utan framgång, drivit i avtalsrörelserna.

Ia Hamn, central ombudsman på Unionen med ansvar för IT-avtalen, konstaterar att provanställningar används mer eller mindre slentrianmässigt i branschen.

– Men det är få tvister om dem. I somliga andra branscher kanske företag utnyttjar provanställningar för att göra sig av med folk innan det gått sex månader, innan de blir tillsvidareanställda. Så är det inte i IT-branschen.

På IT-företagen, som ständigt är på jakt efter ny kompetens, är det inte heller ovanligt med anställda som förhandlar bort sin provanställning eller åtminstone förkortar den, enligt Ia Hamn.

 

Provanställning – bra att veta innan du skriver på:

(Råden från Anna Ekergren, ombudsman på Unionen Småland)

Svårt att få tjänstledigt

I privat sektor är det ovanligt att få tjänstledigt för att prova nytt arbete. Du kan naturligtvis fråga om du kan få det – men tänk på att du då ger din arbetsgivare en signal om att du vill lämna företaget. Därför bör du vara beredd på att ta steget och gå vidare i karriären även om du får ett nej.

Rätt att förhandla 

När du tackar ja till en ny anställning har du alltid rätt att förhandla om provanställningen. Om det går vägen eller inte handlar ofta om hur attraktiv du är på arbetsmarknaden. Ju mer efterfrågad du är och ju högre position du har desto större möjligheter har du att slippa provanställning. Samma sak gäller om du är headhuntad. Har de vänt sig till dig och frågat om du vill börja hos dem är det troligare att det inte blir någon provanställning.

Kan vara kortare än sex månader

Provanställningen kan vara max sex månader. Men den behöver inte vara så lång. Påminn arbetsgivaren om att det inte finns något som hindrar att den är kortare.

Använd din sociala kompetens

Tänk på att det inte bara är dina yrkesmässiga prestationer som spelar in för om du ska få behålla jobbet – arbetsgivaren behöver ju inte uppge något skäl för att avsluta provanställningen. På mindre arbetsplatser är det väldigt viktigt att passa in i gänget. Din sociala kompetens kan bli avgörande.

Diskriminerad? Kontakta facket!

Oftast går det inte att invända om arbetsgivaren avbryter provanställningen. Undantaget är om det skulle kunna röra sig om diskriminering, exempelvis om du är gravid när anställningen avslutas. I det läget kan du få hjälp av facket med att driva ditt ärende.

Foto Mikael Svensson och Ia Hamn: Patrik Nygren

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna. 
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension och friskvårdsbidrag som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.
     
  • En arbetsgivare som vägrar rätta sig efter en dom som ogiltigförklarat en uppsägning (det vill säga att man inte vill ta tillbaka arbetstagaren) är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att betala skadestånd. Storleken på skadeståndet beräknas efter medarbetarens anställningstid. Mindre än 5 år: 16 månadslöner. 5-10 år: 24 månadslöner. Mer än 10 år: 32 månadslöner.

Källa: Unionen

Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.