Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Slipp provanställning på nya jobbet

Provanställningar, ofta med bara två veckors uppsägningstid, används flitigt i alla branscher. Men de går att förhandla om – i alla fall om du har en eftertraktad kompetens.
Niklas Hallstedt Publicerad
Leende man håller upp och läser dokument.
Under provanställningen, som kan vara upp till sex månader, har både arbetsgivare och den provanställde möjlighet att avbryta anställningen utan att uppge något skäl. Foto: Shutterstock

Anställningsformen kom till för att ge arbetsgivarna chans att backa ur i fall den anställde inte visade sig hålla måttet. Under provanställningen, som kan vara upp till sex månader, har både arbetsgivare och den provanställde möjlighet att avbryta anställningen utan att uppge något skäl. Oftast räcker det med två veckors uppsägningstid, även om det finns avtal som kräver en månad.

Ursprungligen var tanken att provanställningar bara skulle användas när det gällde personer som var oprövade på en viss tjänst.

I dag är den skrivningen borta i många avtal. Men det innebär inte att det grundläggande kravet för provanställningar är borta, enligt Mikael Svensson, central ombudsman på Unionen med ansvar för avtalen inom handeln. Däremot tror han att mörkertalet är stort, många som provanställs skulle egentligen ha haft en tillsvidareanställning direkt eftersom prövobehovet egentligen inte finns.

Den allmänna uppfattningen är att användandet av provanställningar är utbrett. Hos arbetsgivare i många branscher är det i dag ett standardförfarande.

Mikael Svensson menar dock att kravet på provanställning är kopplat till vilken tjänst det handlar om.

– Ju mer kvalificerad tjänst, desto större chans att man får en tillsvidareanställning direkt. Är tjänsten inte så kvalificerad börjar man däremot så gott som alltid med en provanställning.

Hans uppfattning är också att det går att förhandla om saken vid anställningstillfället. Det gäller särskilt om den som söker nytt jobb lämnar en tillsvidareanställning.

Få arbetsgivare ger nämligen anställda ledigt för att prova nytt jobb. Det är ett krav som facken, hittills utan framgång, drivit i avtalsrörelserna.

Ia Hamn, central ombudsman på Unionen med ansvar för IT-avtalen, konstaterar att provanställningar används mer eller mindre slentrianmässigt i branschen.

– Men det är få tvister om dem. I somliga andra branscher kanske företag utnyttjar provanställningar för att göra sig av med folk innan det gått sex månader, innan de blir tillsvidareanställda. Så är det inte i IT-branschen.

På IT-företagen, som ständigt är på jakt efter ny kompetens, är det inte heller ovanligt med anställda som förhandlar bort sin provanställning eller åtminstone förkortar den, enligt Ia Hamn.

 

Provanställning – bra att veta innan du skriver på:

(Råden från Anna Ekergren, ombudsman på Unionen Småland)

Svårt att få tjänstledigt

I privat sektor är det ovanligt att få tjänstledigt för att prova nytt arbete. Du kan naturligtvis fråga om du kan få det – men tänk på att du då ger din arbetsgivare en signal om att du vill lämna företaget. Därför bör du vara beredd på att ta steget och gå vidare i karriären även om du får ett nej.

Rätt att förhandla 

När du tackar ja till en ny anställning har du alltid rätt att förhandla om provanställningen. Om det går vägen eller inte handlar ofta om hur attraktiv du är på arbetsmarknaden. Ju mer efterfrågad du är och ju högre position du har desto större möjligheter har du att slippa provanställning. Samma sak gäller om du är headhuntad. Har de vänt sig till dig och frågat om du vill börja hos dem är det troligare att det inte blir någon provanställning.

Kan vara kortare än sex månader

Provanställningen kan vara max sex månader. Men den behöver inte vara så lång. Påminn arbetsgivaren om att det inte finns något som hindrar att den är kortare.

Använd din sociala kompetens

Tänk på att det inte bara är dina yrkesmässiga prestationer som spelar in för om du ska få behålla jobbet – arbetsgivaren behöver ju inte uppge något skäl för att avsluta provanställningen. På mindre arbetsplatser är det väldigt viktigt att passa in i gänget. Din sociala kompetens kan bli avgörande.

Diskriminerad? Kontakta facket!

Oftast går det inte att invända om arbetsgivaren avbryter provanställningen. Undantaget är om det skulle kunna röra sig om diskriminering, exempelvis om du är gravid när anställningen avslutas. I det läget kan du få hjälp av facket med att driva ditt ärende.

Foto Mikael Svensson och Ia Hamn: Patrik Nygren

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.