Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skadade ryggen – fick sparken

En Unionenmedlem skadade ryggen i en arbetsplatsolycka. När han en månad senare återkom till jobbet blev han avskedad för olovlig frånvaro. Nu har Unionen stämt företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster en byggkran. Till höger en skylt med texten Arbetsdomstolen.
Smeden skadade ryggen på arbetsplatsen - och avskedades. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen för brott mot lagen om anställningsskydd. Henrik Montgomery/TT och Ola Rennstam.

Det var i mitten av december förra året som mannen, som jobbade som smed, råkade ut för en olycka på en byggarbetsplats. Han skadade ryggen allvarligt i samband med att han försökte hålla i en tung plåt som höll på att ramla ner. Dagen efter uppsökte han läkare som gjorde bedömningen att han inte skulle belasta ryggen de närmaste veckorna. Smeden stannade därefter hemma från jobbet de kommande två veckorna och hade ingen kontakt med sin arbetsgivare under den tiden.

 – Vår medlem informerade sin chef om olyckan inför läkarbesöket. Han har uppfattat saken som att de var överens om att han skulle stanna hemma en period och att de skulle höras framöver, säger Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen, som företräder medlemmen.

Blev avvisad från arbetsplatsen

I början av januari var smeden på återbesök på vårdcentralen och fick sjukskrivningen förlängd, varpå han skickade sjukintyget till sin chef. 
En månad efter olyckan var mannen, som är i 40-årsåldern, så pass bra i ryggen att han var tillbaka på jobbet. Men en vecka senare tog saken en helt ny vändning. Vid slutet av arbetsdagen överräckte hans chef ett papper med innebörden att han sagt upp sig på egen begäran.

 – Han förstod ingenting och vägrade skriva under pappret. När han dök upp på arbetsplatsen nästa dag blev han avvisad, berättar Karl Hägg.

Under förhandlingarna med Unionen har arbetsgivaren hävdat att mannen inte anmält sin sjukfrånvaro till dem och att frånvaron därför varit olovlig. Smedens uteblivna kontakt under de två första veckorna efter arbetsplatsolyckan har företaget tolkat som att han sagt upp sig själv. Bolaget har vidare hävdat att läkaren som utfärdat sjukintygen har saknat behörighet att göra det och har kommit med flera påståenden om misskötsamhet under mannens tid på företaget.

Tillbakavisar bolagets anklagelser

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är att jämställa med ett avsked. Förbundet har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Förbundet påpekar att när det – i efterhand – stod klart för medlemmen att det krävdes läkarintyg* även för frånvaron i december så utfärdade läkaren ett sådant.

 – Vi har även varit i kontakt med läkarens överordnade som intygar att hon hade behörighet att utfärda sjukintygen och det har inte framkommit några belägg för att det skulle ha förekommit någon som helst misskötsamhet, säger Karl Hägg.

"Står helt utan försörjning"

Trots flera påpekanden från Unionen har arbetsgivaren inte gjort någon sjukanmälan till Försäkringskassan, vilket inneburit att medlemmen inte kunnat få någon sjukpenning för perioden han var sjukskriven. Bolaget har också vägrat att utfärda ett arbetsgivarintyg, vilket medfört att mannen inte har kunnat få a-kassa efter att anställningen upphört.

 – Det är en svår situation för honom, han står nu helt utan försörjning. Vi menar att hela situationen grundar sig i ett missförstånd där han uppfattat det som att de var överens om att han skulle vara sjukskriven. Det borde inte ha fått de här konsekvenserna, säger Karl Hägg.

Fotnot: Normalt behövs läkarintyg vid sjukskrivning från och med dag 8.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna. 
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionen vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension och friskvårdsbidrag som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.
     
  • En arbetsgivare som vägrar rätta sig efter en dom som ogiltigförklarat en uppsägning (det vill säga att man inte vill ta tillbaka arbetstagaren) är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att betala skadestånd. Storleken på skadeståndet beräknas efter medarbetarens anställningstid. Mindre än 5 år: 16 månadslöner. 5-10 år: 24 månadslöner. Mer än 10 år: 32 månadslöner.

Källa: Unionen

Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.