Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Övervikt blev inte prövat i domstol

Sören Bergström blev uppsagd på grund av sin övervikt. Unionen krävde 130 000 kronor i skadestånd för diskriminering, men nu har parterna kommit överens innan ärendet nått domstol.
– Jag är glad att det är över men hade velat få en ursäkt, säger Sören Bergström.
Lina Björk Publicerad
Åke Ericson
Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka. Han fick svårt att göra vissa rörelser då det gjorde för ont.

Under hösten förra året sades han upp på grund av personliga skäl efter nästan 20 år hos arbetsgivaren. En av anledningarna var hans övervikt, vilket fick Unionen att stämma maskinföretaget på sammanlagt 130 000 kronor i diskrimineringsersättning. Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Läs mer: Sören blev uppsagd för sin övervikt

Nu har parterna ingått en förlikning, alltså kommit överens innan ärendet nått domstolen. Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte.

– Alternativet att gå hela vägen till domstol kändes sämre för det har varit en väldigt jobbig tid. Dessutom vet man ju inte hur det hade gått, så på det här sättet visste jag att jag skulle få kompensation för att de gjort fel. Hur mycket det blev behöver ingen annan veta. Men jag saknar en ursäkt från företaget, säger han.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

Övervikt kopplad till en funktionsnedsättning kan kräva att företag gör anpassningar på arbetsplatser för att leva upp till de krav som sätts på en arbetsgivare, i annat fall kan det vara diskriminering. Men det är få fall som gått till domstol och oprövad mark. Att Sörens ärende förlikades innan det kom en dom innebär också att parterna inte får besked om hur tingsrätten skulle ha sett på saken.

    Diskriminering

    Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Vikt är ingen diskrimineringsgrund men däremot funktionsnedsättning:

    • Kön
    • Könsöverskridande identitet eller uttryck
    • Etnisk tillhörighet
    • Sexuell läggning
    • Religion eller annan trosuppfattning
    • Funktionsnedsättning 
    • Ålder

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

    Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
    Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
    En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
    Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

    Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

    Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

    Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

    Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

    Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

    Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

    Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

    – Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.