Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Övervikt blev inte prövat i domstol

Sören Bergström blev uppsagd på grund av sin övervikt. Unionen krävde 130 000 kronor i skadestånd för diskriminering, men nu har parterna kommit överens innan ärendet nått domstol.
– Jag är glad att det är över men hade velat få en ursäkt, säger Sören Bergström.
Lina Björk Publicerad
Åke Ericson
Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka. Han fick svårt att göra vissa rörelser då det gjorde för ont.

Under hösten förra året sades han upp på grund av personliga skäl efter nästan 20 år hos arbetsgivaren. En av anledningarna var hans övervikt, vilket fick Unionen att stämma maskinföretaget på sammanlagt 130 000 kronor i diskrimineringsersättning. Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Läs mer: Sören blev uppsagd för sin övervikt

Nu har parterna ingått en förlikning, alltså kommit överens innan ärendet nått domstolen. Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte.

– Alternativet att gå hela vägen till domstol kändes sämre för det har varit en väldigt jobbig tid. Dessutom vet man ju inte hur det hade gått, så på det här sättet visste jag att jag skulle få kompensation för att de gjort fel. Hur mycket det blev behöver ingen annan veta. Men jag saknar en ursäkt från företaget, säger han.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

Övervikt kopplad till en funktionsnedsättning kan kräva att företag gör anpassningar på arbetsplatser för att leva upp till de krav som sätts på en arbetsgivare, i annat fall kan det vara diskriminering. Men det är få fall som gått till domstol och oprövad mark. Att Sörens ärende förlikades innan det kom en dom innebär också att parterna inte får besked om hur tingsrätten skulle ha sett på saken.

    Diskriminering

    Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Vikt är ingen diskrimineringsgrund men däremot funktionsnedsättning:

    • Kön
    • Könsöverskridande identitet eller uttryck
    • Etnisk tillhörighet
    • Sexuell läggning
    • Religion eller annan trosuppfattning
    • Funktionsnedsättning 
    • Ålder

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

    Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
    Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
    Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

    Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

    Oväntad supersuccé

    På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

    Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

    Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

    Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

    Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

    Unionen: Avtalet är oskäligt

    Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

    – Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

     

    ”Intäkterna bör delas lika”

    Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

    – Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

    Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
    – Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

    Domen i AD kan få stor betydelse

    Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

    Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

    – Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

    Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

    Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

    Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

    Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

    Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.