Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Övervikt blev inte prövat i domstol

Sören Bergström blev uppsagd på grund av sin övervikt. Unionen krävde 130 000 kronor i skadestånd för diskriminering, men nu har parterna kommit överens innan ärendet nått domstol.
– Jag är glad att det är över men hade velat få en ursäkt, säger Sören Bergström.
Lina Björk Publicerad
Åke Ericson
Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka. Han fick svårt att göra vissa rörelser då det gjorde för ont.

Under hösten förra året sades han upp på grund av personliga skäl efter nästan 20 år hos arbetsgivaren. En av anledningarna var hans övervikt, vilket fick Unionen att stämma maskinföretaget på sammanlagt 130 000 kronor i diskrimineringsersättning. Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Läs mer: Sören blev uppsagd för sin övervikt

Nu har parterna ingått en förlikning, alltså kommit överens innan ärendet nått domstolen. Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte.

– Alternativet att gå hela vägen till domstol kändes sämre för det har varit en väldigt jobbig tid. Dessutom vet man ju inte hur det hade gått, så på det här sättet visste jag att jag skulle få kompensation för att de gjort fel. Hur mycket det blev behöver ingen annan veta. Men jag saknar en ursäkt från företaget, säger han.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

Övervikt kopplad till en funktionsnedsättning kan kräva att företag gör anpassningar på arbetsplatser för att leva upp till de krav som sätts på en arbetsgivare, i annat fall kan det vara diskriminering. Men det är få fall som gått till domstol och oprövad mark. Att Sörens ärende förlikades innan det kom en dom innebär också att parterna inte får besked om hur tingsrätten skulle ha sett på saken.

    Diskriminering

    Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Vikt är ingen diskrimineringsgrund men däremot funktionsnedsättning:

    • Kön
    • Könsöverskridande identitet eller uttryck
    • Etnisk tillhörighet
    • Sexuell läggning
    • Religion eller annan trosuppfattning
    • Funktionsnedsättning 
    • Ålder

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

    Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
    Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
    en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
    Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
    Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

    En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

    Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

    Har stämplat fel

    Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

    Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

    Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

    "Det kan inte vara möjligt"

    Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

    I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

    – Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

    Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

    Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

    – Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

    Unionen: Naturligt att följa avtal 

    Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

    – Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

    Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

    – Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

    För det finns inga tydliga regler för det?

    – Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

    Akavia får stå för rättegång

    Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

    Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

    Läs domen i sin helhet.