Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Övervikt blev inte prövat i domstol

Sören Bergström blev uppsagd på grund av sin övervikt. Unionen krävde 130 000 kronor i skadestånd för diskriminering, men nu har parterna kommit överens innan ärendet nått domstol.
– Jag är glad att det är över men hade velat få en ursäkt, säger Sören Bergström.
Lina Björk Publicerad
Åke Ericson
Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka. Han fick svårt att göra vissa rörelser då det gjorde för ont.

Under hösten förra året sades han upp på grund av personliga skäl efter nästan 20 år hos arbetsgivaren. En av anledningarna var hans övervikt, vilket fick Unionen att stämma maskinföretaget på sammanlagt 130 000 kronor i diskrimineringsersättning. Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Läs mer: Sören blev uppsagd för sin övervikt

Nu har parterna ingått en förlikning, alltså kommit överens innan ärendet nått domstolen. Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte.

– Alternativet att gå hela vägen till domstol kändes sämre för det har varit en väldigt jobbig tid. Dessutom vet man ju inte hur det hade gått, så på det här sättet visste jag att jag skulle få kompensation för att de gjort fel. Hur mycket det blev behöver ingen annan veta. Men jag saknar en ursäkt från företaget, säger han.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

Övervikt kopplad till en funktionsnedsättning kan kräva att företag gör anpassningar på arbetsplatser för att leva upp till de krav som sätts på en arbetsgivare, i annat fall kan det vara diskriminering. Men det är få fall som gått till domstol och oprövad mark. Att Sörens ärende förlikades innan det kom en dom innebär också att parterna inte får besked om hur tingsrätten skulle ha sett på saken.

    Diskriminering

    Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Vikt är ingen diskrimineringsgrund men däremot funktionsnedsättning:

    • Kön
    • Könsöverskridande identitet eller uttryck
    • Etnisk tillhörighet
    • Sexuell läggning
    • Religion eller annan trosuppfattning
    • Funktionsnedsättning 
    • Ålder

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

    Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
    Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
    en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
    Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
    Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

    En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

    Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

    Har stämplat fel

    Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

    Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

    Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

    "Det kan inte vara möjligt"

    Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

    I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

    – Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

    Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

    Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

    – Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

    Unionen: Naturligt att följa avtal 

    Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

    – Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

    Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

    – Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

    För det finns inga tydliga regler för det?

    – Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

    Akavia får stå för rättegång

    Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

    Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

    Läs domen i sin helhet.

    Arbetsrätt

    Krav på miljonvite efter konkurrensklausul i modebranschen

    Modellbokaren gick till ett nytt bolag och nio modeller följde med henne. Notan: över tre miljoner kronor i vite på grund av en konkurrensklausul. Nu har Unionen lyckats få ned summan genom att företräda medlemmen i tingsrätten.
    Lina Björk Publicerad 27 januari 2026, kl 06:01
    Modeller på en catwalk
    Modellbokaren gick över till en konkurrent och nio modeller gjorde samma sak. Tingsrätten beslutade dock att kvinnan inte brutit mot någon värvningsklausul och hon slipper nu betala vite på tre miljoner kronor. Foto: Andy Wong/TT

    Att ta med sig företagshemligheter, kunder eller register från ett företag till ett annat kan stå dig dyrt. Det fick en unionenmedlem erfara efter att hon slutat på en modellagentur och gått till en konkurrent. I samband med bytet av arbetsgivare följde nio modeller med.

    I hennes anställningsavtal fanns en konkurrensklausul med ett vite på sex månadslöner för varje överträdelse. Arbetsgivaren valde därför att stämma henne i tingsrätten med ett ekonomiskt krav på över tre miljoner kronor. De menade att modellbokaren både bedrivit konkurrerande verksamhet samt värvat över modeller och en modellscout.  

    Unionens jurister, som företrädde kvinnan i tingsrätten, menade dock att modellerna inte blivit värvade utan gått över till den nya agenturen utan att ha blivit påverkade av kvinnan. Och nu har man fått rätt i domstolen. I stället för tre miljoner ska modellbokaren betala 576 000 kronor, och en mindre del av motpartens rättegångskostnader.

    Lisa Melin.

    – Att summan blev lägre beror på att vår medlem inte hade brutit gentemot värvningsklausulen genom att värva en enda av modellerna utan tingsrätten konstaterade att det var modellerna som hade sökt sig till henne, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen. 

    Unionen företräder årligen en handfull personer som hamnat i domstol på grund av konkurrensklausuler. 

    Vad är viktigt att tänka på om du har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal? 

    – Om du redan har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal är det viktigt att läsa igenom den noga i samband med att du avslutar din anställning och vill påbörja en ny inom samma bransch. Om konkurrensklausulen är oskälig kan det finnas anledning att försöka omförhandla anställningsavtalet innan det blir skarpt läge. 

    – Ska du börja ett nytt jobb och arbetsgivaren vill att du ska skriva under en konkurrensklausul, behöver du tänka på att det långt ifrån alltid är rimligt eller tillåtet att ha en sådan. Vi rekommenderar medlemmar att vända sig till Unionen för rådgivning.

    När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

    • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren.
    • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

    Källa: Unionen