Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Should I stay or should I go?

Tusentals Unionenmedlemmar berörs årligen av vad som kallas övergång av verksamhet. Ska man stanna eller följa med – det är knäckfrågan när företaget säljs eller verksamhet läggs ut på entreprenad.
Johanna Rovira Publicerad
Man står och funderar mellan en grön och en röd pil som leder åt olika håll.
Foto: eamesBot/Colourbox

Plötsligt är du såld. Din arbetsgivare har sålt av den enhet du jobbar i eller lagt ut den på entreprenad. Och du förväntas följa med i köpet. Du har visserligen rätt att säga nej och hålla tummarna att du kan få stanna kvar på en annan avdelning – risken är dock överhängande att du blir uppsagd på grund av arbetsbrist om din arbetsgivare lägger ner hela verksamheten du jobbat med.  

Även om du tackar nej till övergång och blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan du tvingas jobba på det nya företaget, förvärvaren även kallad, under uppsägningstiden.

Tackar du ja till övergång kan ditt jobb ändå försvinna. Verksamhetsövergång utgör i sig inte saklig grund för uppsägning och det är uttryckligen förbjudet att säga upp någon till följd av en övergång – den nya arbetsgivaren ska inte kunna plocka russinen ur kakan hur som helst. Men det finns undantag – övergången hindrar inte uppsägningar som sker av ekonomiska eller tekniska skäl eller på grund av omorganisation. Det finns alltså inte något hundraprocentigt skydd mot att bli uppsagd i samband med övergång av verksamhet.

– Det är ändå ett starkt skydd som inträder så fort det finns konkreta planer på övergång och då är utgångspunkten att den arbetsgivare vars verksamhet går över inte får säga upp någon personal som berörs av övergången , säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

När övergången väl är genomförd hänger ditt jobb löst. I det nya företaget kanske det redan finns någon som gör det du gör. Uppstår det arbetsbrist så är det sist in först ut som gäller – du hamnar dock på en längre turordningslista än vad du skulle gjort om du blivit uppsagd före övergången, vilket är en fördel om du jobbat länge. Enligt las är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det blir tal om uppsägningar efter övergången.

Ditt anställningsavtal övergår automatiskt och din lön och dina villkor ändras inte – de följer med på köpet och finns det inget kollektivavtal på nya stället blir ditt gamla kollektivavtal en bonus till förvärvaren och fortsätter att gälla.

Finns det redan ett kollektivavtal på nya stället är det visserligen det avtalet som gäller, men du får behålla dina villkor tills avtalet löpt ut, som längst i ett år. Har du till exempel sex veckors semester får du alltså behålla dem i som längst ett år trots att det nya kollektivavtalet bara har fem veckors semester. Och hålla tummarna för att fackklubben på nya stället kan övertala arbetsgivaren att införa sex veckors semester för alla.

– När det finns kollektivavtal brukar det ofta genomföras så kallade inrangeringsförhandlingar med fackliga organisationer om semester, arbetstidsfrågor och andra kollektivavtalsvillkor som ska gälla, säger Malin Wulkan.

Det händer att övergångar av verksamhet sker så odramatiskt och smidigt att medlemmarna inte ens märker att de bytt arbetsgivare.

– Många gånger kan det uppstå tvister om det faktiskt är fråga om en verksamhetsövergång i lagens mening. Även på arbetsgivarsidan förekommer det att man har olika uppfattningar hos den som överlåter och hos den som tar över verksamhet. Det är inte alltid enkelt att avgöra den frågan då det är många olika omständigheter som ska vägas in. Det är inte ensamt tillräckligt att det sker ett byte av arbetsgivare, säger Malin Wulkan.

Det finns ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att ett arbetsgivarbyte ska betraktas som en övergång, men en tumregel är att hålla koll på organisationsnumret. Om det ändrats kan det vara fråga om  en övergång av verksamhet vilket till exempel kan få konsekvenser för din uppsägningstid om det uppstår arbetsbrist och du enligt kollektivavtal har rätt till dubbel uppsägningstid för att du fyllt 55.

Rättsläget i just det avseendet är tämligen oklart. Unionen har förlorat ett fall i AD för medlemmar som inte fick dubbel uppsägningstid när de sades upp efter en verksamhetsövergång. Unionen har begärt resning i ärendet hos Högsta domstolen som ännu inte tagit ställning i frågan.

Här är lagarna som gäller vid övergång:

  • Oförändrade villkor i anställningsavtalet: lagen om anställningsskydd, las 6b §,
  • Förbud mot uppsägning på grund av övergång: las 7 §,
  • Vilket kollektivavtal gäller: medbestämmandelagen, mbl 28 §

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.