Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackförbund outsourcar tidningar

Den 1 april lägger Lärarförbundet ut sina tidningar på entreprenad. Bara två av 28 journalister väljer att följa med vid övergången.
– De har inte fått några garantier att få fortsätta sina anställningar, säger Kristina Hovlid, Unionens klubbordförande på Lärarförbundet.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån. Christine Olsson/TT

Lärarförbundet ger ut sju olika tidningar och har 28 fast anställda journalister. I februari meddelade förbundet att produktionen av tidningarna skulle läggas ut på entreprenad. Uppdraget gick till contentbyrån Make your mark. Byrån arbetar, enligt sin hemsida, med ”content marketing som ett kraftfullt sätt att påverka attityder och köpbeteenden med hjälp av redaktionell kommunikation.”

Beslutet möttes av starka protester bland flera av tidningarnas medarbetare. De ansåg bland annat att det är svårt för en contentbyrå att kritiskt granska sin uppdragsgivare och att Lärarförbundets medlemmar därmed skulle få sämre tidningar.

Vid verksamhetsövergången erbjöds journalisterna tre alternativ: stanna kvar hos Lärarförbundet med andra arbetsuppgifter, sluta med arbetsbefriad uppsägningstid eller följa med till Make your mark. Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån.

Kristina Hovlid är Unionens klubbordförande på Lärarförbundet och säger att det finns flera anledningar till varför så många väljer att sluta.  

– En anledning är att de inte fått några som helst garantier att få fortsätta sina anställningar hos Make your mark. I princip hade de kunnat bli uppsagda samma dag som de påbörjade sina anställningar där, säger hon.

Hade Lärarförbundet kunnat ställa krav på en viss anställningstid?
– Sådana krav kan man alltid ställa vid en verksamhetsövergång. Och vi anser att förbundet borde ha gjort det.

Varför gjorde de inte det?
– Det kan jag inte svara på. Men en sådan skrivning tycker vi alltid ska finnas i ett avtal om verksamhetsövergång.

Skulle de ha räknats som nyanställda hos Make your mark?
– Nej, vid en verksamhetsövergång tar man alltid med sig sin anställningstid. Den som väljer att sluta nu får lite längre uppsägningstid än avtalet anger, med 1,5 gånger sin uppsägningstid.

Har någon valt att stanna kvar på Lärarförbundet?
– Inte vad jag vet. Men det är möjligt att någon eller några inte är helt klara med förhandlingarna med arbetsgivaren.

Hade Lärarförbundet kunnat sköta den här processen på något annat sätt?
– Det tror jag. Det finns många andra sätt som hade varit bättre än det här. Förbundet har till exempel ett eget tidningsproduktionsbolag, man hade kanske kunnat lägga tidningarna där.

Journalisterna arbetar kvar till sista mars. Hur är det för dem att jobba där nu?
– Journalisterna har väldigt hög arbetsmoral och är väldigt stolta över de tidningar som de gör, så de jobbar. Men det är nog inte många som känner arbetsglädje. Tidningsproduktionen är väldigt bred och omfattande och tidningarna har varit väldigt uppskattade av förbundets medlemmar.

Kollega söker Lärarförbundet för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade inte illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, hon tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen