Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackförbund outsourcar tidningar

Den 1 april lägger Lärarförbundet ut sina tidningar på entreprenad. Bara två av 28 journalister väljer att följa med vid övergången.
– De har inte fått några garantier att få fortsätta sina anställningar, säger Kristina Hovlid, Unionens klubbordförande på Lärarförbundet.
David Österberg Publicerad 21 mars 2019, kl 15:20
Christine Olsson/TT
Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån. Christine Olsson/TT

Lärarförbundet ger ut sju olika tidningar och har 28 fast anställda journalister. I februari meddelade förbundet att produktionen av tidningarna skulle läggas ut på entreprenad. Uppdraget gick till contentbyrån Make your mark. Byrån arbetar, enligt sin hemsida, med ”content marketing som ett kraftfullt sätt att påverka attityder och köpbeteenden med hjälp av redaktionell kommunikation.”

Beslutet möttes av starka protester bland flera av tidningarnas medarbetare. De ansåg bland annat att det är svårt för en contentbyrå att kritiskt granska sin uppdragsgivare och att Lärarförbundets medlemmar därmed skulle få sämre tidningar.

Vid verksamhetsövergången erbjöds journalisterna tre alternativ: stanna kvar hos Lärarförbundet med andra arbetsuppgifter, sluta med arbetsbefriad uppsägningstid eller följa med till Make your mark. Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån.

Kristina Hovlid är Unionens klubbordförande på Lärarförbundet och säger att det finns flera anledningar till varför så många väljer att sluta.  

– En anledning är att de inte fått några som helst garantier att få fortsätta sina anställningar hos Make your mark. I princip hade de kunnat bli uppsagda samma dag som de påbörjade sina anställningar där, säger hon.

Hade Lärarförbundet kunnat ställa krav på en viss anställningstid?
– Sådana krav kan man alltid ställa vid en verksamhetsövergång. Och vi anser att förbundet borde ha gjort det.

Varför gjorde de inte det?
– Det kan jag inte svara på. Men en sådan skrivning tycker vi alltid ska finnas i ett avtal om verksamhetsövergång.

Skulle de ha räknats som nyanställda hos Make your mark?
– Nej, vid en verksamhetsövergång tar man alltid med sig sin anställningstid. Den som väljer att sluta nu får lite längre uppsägningstid än avtalet anger, med 1,5 gånger sin uppsägningstid.

Har någon valt att stanna kvar på Lärarförbundet?
– Inte vad jag vet. Men det är möjligt att någon eller några inte är helt klara med förhandlingarna med arbetsgivaren.

Hade Lärarförbundet kunnat sköta den här processen på något annat sätt?
– Det tror jag. Det finns många andra sätt som hade varit bättre än det här. Förbundet har till exempel ett eget tidningsproduktionsbolag, man hade kanske kunnat lägga tidningarna där.

Journalisterna arbetar kvar till sista mars. Hur är det för dem att jobba där nu?
– Journalisterna har väldigt hög arbetsmoral och är väldigt stolta över de tidningar som de gör, så de jobbar. Men det är nog inte många som känner arbetsglädje. Tidningsproduktionen är väldigt bred och omfattande och tidningarna har varit väldigt uppskattade av förbundets medlemmar.

Kollega söker Lärarförbundet för en kommentar.

Arbetsrätt

Kräver kollektivavtal på Klarna - hotar med strejk

Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 28 mars 2023, kl 14:02
Till höger bild på Klarnas huvudkontor, fasaden. Till höger Martin Linder, Unionen i mörk kostym och skjorta,
Nu kräver Unionen och två andra fackförbund kollektivavtal på Klarna. Om företaget vägrar kan det bli aktuellt att ta ut medlemmarna i strejk. Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT/Jonas Ekströmer/TT.

Klarna är ett av Sveriges största techbolag. Unionen har flera gånger försökt få företaget att teckna ett kollektivavtal de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv förra sommaren när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt fackklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem. I december stämde Unionen Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen.

Kräver kollektivavtal 

Martin Linder. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Nu kräver Unionen, tillsammans med fackförbunden Akavia och Sveriges Ingenjörer, kollektivavtal på Klarna.

– Det finns ett jättestort tryck bland Unionens medlemmar på Klarna för att få till ett kollektivavtal. Det ger oss kraft att kräva förändring och vi ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Klarna, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Frostig relation

Enligt Unionen skulle ett kollektivavtal gynna både de anställda och arbetsgivaren.

Sen Kanner.

– Både Klarna och de anställda har mycket att vinna på att medarbetarna får mer inflytande över besluten, vi kommer att få en bättre kommunikation och bättre dialog mellan företagsledningen och medarbetarna, säger Sen Kanner, ordförande på Unionens klubb på Klarna.

Relationen mellan klubben och arbetsgivaren har varit frostig efter den senaste tidens omorganisationer.

– Ett kollektivavtal kommer också att bidra till att återvinna de anställdas förtroende efter omorganisationen och lösa arbetsrättsliga frågor, till exempel hur vi ska schemalägga vår jour. Vi kommer även att få fler möjligheter att justera medarbetarnas löner, till exempel vid byte till nya roller, säger Sen Kanner.

Kan leda till strejk

Om förhandlingarna inte leder till ett kollektivavtal har fackförbunden två möjligheter: antingen avsluta förhandlingarna eller ta ut medlemmarna i strejk. Om förhandlingarna lyckas räknar fackförbunden med att ett kollektivavtal kan finnas på plats om två till sex månader.