Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackförbund outsourcar tidningar

Den 1 april lägger Lärarförbundet ut sina tidningar på entreprenad. Bara två av 28 journalister väljer att följa med vid övergången.
– De har inte fått några garantier att få fortsätta sina anställningar, säger Kristina Hovlid, Unionens klubbordförande på Lärarförbundet.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån. Christine Olsson/TT

Lärarförbundet ger ut sju olika tidningar och har 28 fast anställda journalister. I februari meddelade förbundet att produktionen av tidningarna skulle läggas ut på entreprenad. Uppdraget gick till contentbyrån Make your mark. Byrån arbetar, enligt sin hemsida, med ”content marketing som ett kraftfullt sätt att påverka attityder och köpbeteenden med hjälp av redaktionell kommunikation.”

Beslutet möttes av starka protester bland flera av tidningarnas medarbetare. De ansåg bland annat att det är svårt för en contentbyrå att kritiskt granska sin uppdragsgivare och att Lärarförbundets medlemmar därmed skulle få sämre tidningar.

Vid verksamhetsövergången erbjöds journalisterna tre alternativ: stanna kvar hos Lärarförbundet med andra arbetsuppgifter, sluta med arbetsbefriad uppsägningstid eller följa med till Make your mark. Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån.

Kristina Hovlid är Unionens klubbordförande på Lärarförbundet och säger att det finns flera anledningar till varför så många väljer att sluta.  

– En anledning är att de inte fått några som helst garantier att få fortsätta sina anställningar hos Make your mark. I princip hade de kunnat bli uppsagda samma dag som de påbörjade sina anställningar där, säger hon.

Hade Lärarförbundet kunnat ställa krav på en viss anställningstid?
– Sådana krav kan man alltid ställa vid en verksamhetsövergång. Och vi anser att förbundet borde ha gjort det.

Varför gjorde de inte det?
– Det kan jag inte svara på. Men en sådan skrivning tycker vi alltid ska finnas i ett avtal om verksamhetsövergång.

Skulle de ha räknats som nyanställda hos Make your mark?
– Nej, vid en verksamhetsövergång tar man alltid med sig sin anställningstid. Den som väljer att sluta nu får lite längre uppsägningstid än avtalet anger, med 1,5 gånger sin uppsägningstid.

Har någon valt att stanna kvar på Lärarförbundet?
– Inte vad jag vet. Men det är möjligt att någon eller några inte är helt klara med förhandlingarna med arbetsgivaren.

Hade Lärarförbundet kunnat sköta den här processen på något annat sätt?
– Det tror jag. Det finns många andra sätt som hade varit bättre än det här. Förbundet har till exempel ett eget tidningsproduktionsbolag, man hade kanske kunnat lägga tidningarna där.

Journalisterna arbetar kvar till sista mars. Hur är det för dem att jobba där nu?
– Journalisterna har väldigt hög arbetsmoral och är väldigt stolta över de tidningar som de gör, så de jobbar. Men det är nog inte många som känner arbetsglädje. Tidningsproduktionen är väldigt bred och omfattande och tidningarna har varit väldigt uppskattade av förbundets medlemmar.

Kollega söker Lärarförbundet för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.