Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackförbund outsourcar tidningar

Den 1 april lägger Lärarförbundet ut sina tidningar på entreprenad. Bara två av 28 journalister väljer att följa med vid övergången.
– De har inte fått några garantier att få fortsätta sina anställningar, säger Kristina Hovlid, Unionens klubbordförande på Lärarförbundet.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån. Christine Olsson/TT

Lärarförbundet ger ut sju olika tidningar och har 28 fast anställda journalister. I februari meddelade förbundet att produktionen av tidningarna skulle läggas ut på entreprenad. Uppdraget gick till contentbyrån Make your mark. Byrån arbetar, enligt sin hemsida, med ”content marketing som ett kraftfullt sätt att påverka attityder och köpbeteenden med hjälp av redaktionell kommunikation.”

Beslutet möttes av starka protester bland flera av tidningarnas medarbetare. De ansåg bland annat att det är svårt för en contentbyrå att kritiskt granska sin uppdragsgivare och att Lärarförbundets medlemmar därmed skulle få sämre tidningar.

Vid verksamhetsövergången erbjöds journalisterna tre alternativ: stanna kvar hos Lärarförbundet med andra arbetsuppgifter, sluta med arbetsbefriad uppsägningstid eller följa med till Make your mark. Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån.

Kristina Hovlid är Unionens klubbordförande på Lärarförbundet och säger att det finns flera anledningar till varför så många väljer att sluta.  

– En anledning är att de inte fått några som helst garantier att få fortsätta sina anställningar hos Make your mark. I princip hade de kunnat bli uppsagda samma dag som de påbörjade sina anställningar där, säger hon.

Hade Lärarförbundet kunnat ställa krav på en viss anställningstid?
– Sådana krav kan man alltid ställa vid en verksamhetsövergång. Och vi anser att förbundet borde ha gjort det.

Varför gjorde de inte det?
– Det kan jag inte svara på. Men en sådan skrivning tycker vi alltid ska finnas i ett avtal om verksamhetsövergång.

Skulle de ha räknats som nyanställda hos Make your mark?
– Nej, vid en verksamhetsövergång tar man alltid med sig sin anställningstid. Den som väljer att sluta nu får lite längre uppsägningstid än avtalet anger, med 1,5 gånger sin uppsägningstid.

Har någon valt att stanna kvar på Lärarförbundet?
– Inte vad jag vet. Men det är möjligt att någon eller några inte är helt klara med förhandlingarna med arbetsgivaren.

Hade Lärarförbundet kunnat sköta den här processen på något annat sätt?
– Det tror jag. Det finns många andra sätt som hade varit bättre än det här. Förbundet har till exempel ett eget tidningsproduktionsbolag, man hade kanske kunnat lägga tidningarna där.

Journalisterna arbetar kvar till sista mars. Hur är det för dem att jobba där nu?
– Journalisterna har väldigt hög arbetsmoral och är väldigt stolta över de tidningar som de gör, så de jobbar. Men det är nog inte många som känner arbetsglädje. Tidningsproduktionen är väldigt bred och omfattande och tidningarna har varit väldigt uppskattade av förbundets medlemmar.

Kollega söker Lärarförbundet för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.