Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Should I stay or should I go?

Tusentals Unionenmedlemmar berörs årligen av vad som kallas övergång av verksamhet. Ska man stanna eller följa med – det är knäckfrågan när företaget säljs eller verksamhet läggs ut på entreprenad.
Johanna Rovira Publicerad
Man står och funderar mellan en grön och en röd pil som leder åt olika håll.
Foto: eamesBot/Colourbox

Plötsligt är du såld. Din arbetsgivare har sålt av den enhet du jobbar i eller lagt ut den på entreprenad. Och du förväntas följa med i köpet. Du har visserligen rätt att säga nej och hålla tummarna att du kan få stanna kvar på en annan avdelning – risken är dock överhängande att du blir uppsagd på grund av arbetsbrist om din arbetsgivare lägger ner hela verksamheten du jobbat med.  

Även om du tackar nej till övergång och blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan du tvingas jobba på det nya företaget, förvärvaren även kallad, under uppsägningstiden.

Tackar du ja till övergång kan ditt jobb ändå försvinna. Verksamhetsövergång utgör i sig inte saklig grund för uppsägning och det är uttryckligen förbjudet att säga upp någon till följd av en övergång – den nya arbetsgivaren ska inte kunna plocka russinen ur kakan hur som helst. Men det finns undantag – övergången hindrar inte uppsägningar som sker av ekonomiska eller tekniska skäl eller på grund av omorganisation. Det finns alltså inte något hundraprocentigt skydd mot att bli uppsagd i samband med övergång av verksamhet.

– Det är ändå ett starkt skydd som inträder så fort det finns konkreta planer på övergång och då är utgångspunkten att den arbetsgivare vars verksamhet går över inte får säga upp någon personal som berörs av övergången , säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

När övergången väl är genomförd hänger ditt jobb löst. I det nya företaget kanske det redan finns någon som gör det du gör. Uppstår det arbetsbrist så är det sist in först ut som gäller – du hamnar dock på en längre turordningslista än vad du skulle gjort om du blivit uppsagd före övergången, vilket är en fördel om du jobbat länge. Enligt las är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det blir tal om uppsägningar efter övergången.

Ditt anställningsavtal övergår automatiskt och din lön och dina villkor ändras inte – de följer med på köpet och finns det inget kollektivavtal på nya stället blir ditt gamla kollektivavtal en bonus till förvärvaren och fortsätter att gälla.

Finns det redan ett kollektivavtal på nya stället är det visserligen det avtalet som gäller, men du får behålla dina villkor tills avtalet löpt ut, som längst i ett år. Har du till exempel sex veckors semester får du alltså behålla dem i som längst ett år trots att det nya kollektivavtalet bara har fem veckors semester. Och hålla tummarna för att fackklubben på nya stället kan övertala arbetsgivaren att införa sex veckors semester för alla.

– När det finns kollektivavtal brukar det ofta genomföras så kallade inrangeringsförhandlingar med fackliga organisationer om semester, arbetstidsfrågor och andra kollektivavtalsvillkor som ska gälla, säger Malin Wulkan.

Det händer att övergångar av verksamhet sker så odramatiskt och smidigt att medlemmarna inte ens märker att de bytt arbetsgivare.

– Många gånger kan det uppstå tvister om det faktiskt är fråga om en verksamhetsövergång i lagens mening. Även på arbetsgivarsidan förekommer det att man har olika uppfattningar hos den som överlåter och hos den som tar över verksamhet. Det är inte alltid enkelt att avgöra den frågan då det är många olika omständigheter som ska vägas in. Det är inte ensamt tillräckligt att det sker ett byte av arbetsgivare, säger Malin Wulkan.

Det finns ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att ett arbetsgivarbyte ska betraktas som en övergång, men en tumregel är att hålla koll på organisationsnumret. Om det ändrats kan det vara fråga om  en övergång av verksamhet vilket till exempel kan få konsekvenser för din uppsägningstid om det uppstår arbetsbrist och du enligt kollektivavtal har rätt till dubbel uppsägningstid för att du fyllt 55.

Rättsläget i just det avseendet är tämligen oklart. Unionen har förlorat ett fall i AD för medlemmar som inte fick dubbel uppsägningstid när de sades upp efter en verksamhetsövergång. Unionen har begärt resning i ärendet hos Högsta domstolen som ännu inte tagit ställning i frågan.

Här är lagarna som gäller vid övergång:

  • Oförändrade villkor i anställningsavtalet: lagen om anställningsskydd, las 6b §,
  • Förbud mot uppsägning på grund av övergång: las 7 §,
  • Vilket kollektivavtal gäller: medbestämmandelagen, mbl 28 §

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.

Arbetsrätt

Facket: Anställd förlorade jobbet trots rätt kompetens

Teamchefen hade tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster – men förlorade ändå jobbet när assistansbolaget gjorde en omorganisation. Det hävdar Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad 24 juni 2026, kl 11:04
Arbetsdomstolens fasad
En teamchef sades upp efter en omorganisation – nu ska frågan om arbetsgivaren först borde ha erbjudit mannen en omplacering prövas i Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Hur långt sträcker sig en arbetsgivares omplaceringsskyldighet innan en anställd kan sägas upp? Den frågan ställs nu på sin spets i en tvist mellan Unionen och ett av landets större assistansbolag.

Teamchef sades upp vid omorganisationen

Hösten 2025 beslutade bolaget att minska personalstyrkan efter att ha förlorat en stor kund. Omorganisationen innebar att en Unionenmedlem, som hade en teamchefsroll, blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Unionen menar att uppsägningen strider mot turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Förbundet har därför stämt företaget i Arbetsdomstolen.

Tvist om kvalifikationer för andra tjänster

Enligt Unionen hade mannen tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster inom bolaget, bland annat som assistanskoordinator. De jobben innehades av personer med kortare anställningstid.

Arbetsgivaren har gjort en annan bedömning. Under förhandlingarna med facket har bolaget hävdat att mannen saknade rätt kompetens för de aktuella rollerna.

Unionen: Borde ha erbjudits omplacering

I stämningsansökan slår Unionen fast att arbetsgivaren borde ha erbjudit en omplacering innan uppsägningen genomfördes. Nu kräver förbundet 100000 kronor i skadestånd till medlemmen.

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar. Almega, som företräder arbetsgivaren i AD, uppger att de inte vill kommentera ett pågående ärende. 

Omplaceringsskyldighet – det här gäller:

En arbetsgivare är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att hitta andra arbetsuppgifter inom organisationen åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning. Det innebär att arbetsgivaren ska:

  • undersöka lediga tjänster
  • bedöma om den anställde har tillräckliga kvalifikationer
  • i vissa fall acceptera att den anställde kan lära sig jobbet inom rimlig tid.

    Källa: Unionen