Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vill att HD prövar dom om uppsägningstid

Sex eller tolv månaders uppsägningstid? Sex, säger Almega och Arbetsdomstolen. Tolv, säger Unionen. Nu vill Unionen att Högsta domstolen avgör frågan.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Allt började 2011. Fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS facility services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tog över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra zeneca och Apoteket AB.

Vid uppsägningen hade alla fyllt 55 år och sammanlagt varit anställda mellan 13 och 41 år. Unionen ansåg därför att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid, tolv månader, skulle gälla. Almega hävdade att den längre uppsägningstiden inte gäller vid övergång av verksamhet.

2012 drev Unionen målet till Arbetsdomstolen, AD. AD skickade frågan vidare till EU-domstolen för ett förhandsbesked på grund av EU:s överlåtelsedirektiv. Beskedet kom 2017 och var så öppet för tolkning att både Almega och Unionen utropade sig till segrare.

Läs mer: Unionen vann i EU-domstolen

Ett år senare, våren 2018, hade AD tolkat beskedet och gick på Almegas linje: dubbel uppsägningstid kräver tio års anställningstid hos den nya arbetsgivaren.

Läs mer: Unionen förlorade tvist om uppsägningstid

Men Unionen ger inte upp. Under torsdagen lämnade förbundet en resningsansökan till Högsta domstolen. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, är frågan så principiellt viktig att Unionen inte kan acceptera domen från AD.

– Att Unionen i ett enskilt ärende begär resning betyder inte att vi inte har tilltro till Arbetsdomstolen. I det här fallet bedömer vi att Arbetsdomstolen inte gjort en riktig tolkning av EU-domstolens avgörande. Därför begär vi nu resning hos Högsta domstolen, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.