Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kan jag få kicken?

Alva gnäller över alla arbetsuppgifter. Magnus tankar sin egen bil med arbetsgivarens diesel. Rolf vägrar att samarbeta med sina kollegor. Kan irriterande bagateller bli skäl för uppsägning? Och hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar när arbetstagaren inte presterar?
Lina Björk Publicerad

Att tvingas sluta sitt jobb är sällan roligt. Att bli avskedad eller uppsagd på grund av personliga skäl är värre. Då har du gjort något så allvarligt att arbetsgivaren inte kan ha kvar dig på arbetsplatsen. Men vad räknas egentligen som allvarligt? Man kan dela in uppsägningar och avsked i fyra kategorier. Från att det aldrig är grund att skiljas från tjänsten, till att det alltid räknas som grund.

Aldrig grund för uppsägning

När är det aldrig grund för avsked eller uppsägning? Exempelvis när någon är föräldraledig, inte plockar undan disken efter sig, är otrevlig eller om chefen helt enkelt vill göra sig av med någon på grund av etnicitet, kön eller sexuell läggning. En verksamhetsövergång är inte heller skäl för uppsägning.

Alltid grund för avsked

Om man grovt åsidosätter sitt jobb, hotar eller slår någon på arbetsplatsen, är illojal eller utsätter sin arbetsgivare för ekonomiska oegentligheter är det så gott som alltid grund för att bli avskedad.  Att vara frånvarande utan särskilt skäl, vägra att utföra sina arbetsuppgifter eller starta konkurrerande verksamhet är också grund till att få gå på dagen.

Mellanfallen

Sedan har vi två kategorier som är lite svårare. Exempelvis om du alltid kommer för sent till jobbet, har svårt att samarbeta med kollegor eller missköter dina arbetsuppgifter. Då ska arbetsgivaren ge dig en tillrättavisning, som gör dig uppmärksam på att din anställning kan vara i fara. Om du ändå fortsätter i dina gamla hjulspår kan det vara grund för uppsägning.

Att vara sjuk är aldrig en grund för uppsägning, inte heller om du är underpresterande. Arbetsgivaren måste då starta stödjande åtgärder som kan hjälpa dig att prestera bättre. Har arbetsgivaren fullgjort sitt stöd- och anpassningsansvar, undersökt om det går att omplacera dig och om du inte längre kan utföra arbete av någon betydelse kan en uppsägning dock vara berättigad.
 

Så gick det i Arbetsdomstolen

Har du en känsla av att allt inte gick rätt till när du blev uppsagd? Här listar vi några illustrativa fall av uppsägningar som prövats i AD.

Stor skillnad mellan att bli uppsagd och avskedad

Avsked: Om du blir avskedad av din arbetsgivare innebär det att anställningen upphör omedelbart och utan uppsägningstid eller uppsägningslön. Det innebär också att du gjort något så grovt och allvarligt att arbestgivaren inte kan ha kvar dig som anställd. Grund för avsked kan vara att du stulit saker från din arbetsgivare, hotat eller slagit någon på arbetsplatsen eller varit frånvarande utan rimligt skäl.

Uppsagd av personliga skäl: Att bli uppsagd av personliga skäl är också allvarligt men innebär inte att du måste gå på dagen. Har du samarbetsproblem, svårt att prestera eller saknar rätt kompetens för det jobb du ska utföra, måste arbetsgivaren först fundera på om det går att omplacera dig till en annan enhet eller syssla. Fungerar inte det kan du hänga löst, men har då en uppsägningstid, som varierar beroende av hur länge du varit anställd.

Om du känner att du blivit felaktigt avskedad eller uppsagd kan du vända dig till ditt fackförbund och försöka få ärendet ogiltigförklarat. Märk väl: Har du blivit uppsagd på grund av personliga skäl och går vidare till domstol, tickar lönen på under en process. Har du däremot blivit avskedad får du ingen lön förrän du vunnit tvisten i domstol.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.