Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kan jag få kicken?

Alva gnäller över alla arbetsuppgifter. Magnus tankar sin egen bil med arbetsgivarens diesel. Rolf vägrar att samarbeta med sina kollegor. Kan irriterande bagateller bli skäl för uppsägning? Och hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar när arbetstagaren inte presterar?
Lina Björk Publicerad

Att tvingas sluta sitt jobb är sällan roligt. Att bli avskedad eller uppsagd på grund av personliga skäl är värre. Då har du gjort något så allvarligt att arbetsgivaren inte kan ha kvar dig på arbetsplatsen. Men vad räknas egentligen som allvarligt? Man kan dela in uppsägningar och avsked i fyra kategorier. Från att det aldrig är grund att skiljas från tjänsten, till att det alltid räknas som grund.

Aldrig grund för uppsägning

När är det aldrig grund för avsked eller uppsägning? Exempelvis när någon är föräldraledig, inte plockar undan disken efter sig, är otrevlig eller om chefen helt enkelt vill göra sig av med någon på grund av etnicitet, kön eller sexuell läggning. En verksamhetsövergång är inte heller skäl för uppsägning.

Alltid grund för avsked

Om man grovt åsidosätter sitt jobb, hotar eller slår någon på arbetsplatsen, är illojal eller utsätter sin arbetsgivare för ekonomiska oegentligheter är det så gott som alltid grund för att bli avskedad.  Att vara frånvarande utan särskilt skäl, vägra att utföra sina arbetsuppgifter eller starta konkurrerande verksamhet är också grund till att få gå på dagen.

Mellanfallen

Sedan har vi två kategorier som är lite svårare. Exempelvis om du alltid kommer för sent till jobbet, har svårt att samarbeta med kollegor eller missköter dina arbetsuppgifter. Då ska arbetsgivaren ge dig en tillrättavisning, som gör dig uppmärksam på att din anställning kan vara i fara. Om du ändå fortsätter i dina gamla hjulspår kan det vara grund för uppsägning.

Att vara sjuk är aldrig en grund för uppsägning, inte heller om du är underpresterande. Arbetsgivaren måste då starta stödjande åtgärder som kan hjälpa dig att prestera bättre. Har arbetsgivaren fullgjort sitt stöd- och anpassningsansvar, undersökt om det går att omplacera dig och om du inte längre kan utföra arbete av någon betydelse kan en uppsägning dock vara berättigad.
 

Så gick det i Arbetsdomstolen

Har du en känsla av att allt inte gick rätt till när du blev uppsagd? Här listar vi några illustrativa fall av uppsägningar som prövats i AD.

Stor skillnad mellan att bli uppsagd och avskedad

Avsked: Om du blir avskedad av din arbetsgivare innebär det att anställningen upphör omedelbart och utan uppsägningstid eller uppsägningslön. Det innebär också att du gjort något så grovt och allvarligt att arbestgivaren inte kan ha kvar dig som anställd. Grund för avsked kan vara att du stulit saker från din arbetsgivare, hotat eller slagit någon på arbetsplatsen eller varit frånvarande utan rimligt skäl.

Uppsagd av personliga skäl: Att bli uppsagd av personliga skäl är också allvarligt men innebär inte att du måste gå på dagen. Har du samarbetsproblem, svårt att prestera eller saknar rätt kompetens för det jobb du ska utföra, måste arbetsgivaren först fundera på om det går att omplacera dig till en annan enhet eller syssla. Fungerar inte det kan du hänga löst, men har då en uppsägningstid, som varierar beroende av hur länge du varit anställd.

Om du känner att du blivit felaktigt avskedad eller uppsagd kan du vända dig till ditt fackförbund och försöka få ärendet ogiltigförklarat. Märk väl: Har du blivit uppsagd på grund av personliga skäl och går vidare till domstol, tickar lönen på under en process. Har du däremot blivit avskedad får du ingen lön förrän du vunnit tvisten i domstol.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.