Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kan jag få kicken?

Alva gnäller över alla arbetsuppgifter. Magnus tankar sin egen bil med arbetsgivarens diesel. Rolf vägrar att samarbeta med sina kollegor. Kan irriterande bagateller bli skäl för uppsägning? Och hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar när arbetstagaren inte presterar?
Lina Björk Publicerad 22 maj 2015, kl 11:39

Att tvingas sluta sitt jobb är sällan roligt. Att bli avskedad eller uppsagd på grund av personliga skäl är värre. Då har du gjort något så allvarligt att arbetsgivaren inte kan ha kvar dig på arbetsplatsen. Men vad räknas egentligen som allvarligt? Man kan dela in uppsägningar och avsked i fyra kategorier. Från att det aldrig är grund att skiljas från tjänsten, till att det alltid räknas som grund.

Aldrig grund för uppsägning

När är det aldrig grund för avsked eller uppsägning? Exempelvis när någon är föräldraledig, inte plockar undan disken efter sig, är otrevlig eller om chefen helt enkelt vill göra sig av med någon på grund av etnicitet, kön eller sexuell läggning. En verksamhetsövergång är inte heller skäl för uppsägning.

Alltid grund för avsked

Om man grovt åsidosätter sitt jobb, hotar eller slår någon på arbetsplatsen, är illojal eller utsätter sin arbetsgivare för ekonomiska oegentligheter är det så gott som alltid grund för att bli avskedad.  Att vara frånvarande utan särskilt skäl, vägra att utföra sina arbetsuppgifter eller starta konkurrerande verksamhet är också grund till att få gå på dagen.

Mellanfallen

Sedan har vi två kategorier som är lite svårare. Exempelvis om du alltid kommer för sent till jobbet, har svårt att samarbeta med kollegor eller missköter dina arbetsuppgifter. Då ska arbetsgivaren ge dig en tillrättavisning, som gör dig uppmärksam på att din anställning kan vara i fara. Om du ändå fortsätter i dina gamla hjulspår kan det vara grund för uppsägning.

Att vara sjuk är aldrig en grund för uppsägning, inte heller om du är underpresterande. Arbetsgivaren måste då starta stödjande åtgärder som kan hjälpa dig att prestera bättre. Har arbetsgivaren fullgjort sitt stöd- och anpassningsansvar, undersökt om det går att omplacera dig och om du inte längre kan utföra arbete av någon betydelse kan en uppsägning dock vara berättigad.
 

Så gick det i Arbetsdomstolen

Har du en känsla av att allt inte gick rätt till när du blev uppsagd? Här listar vi några illustrativa fall av uppsägningar som prövats i AD.

Stor skillnad mellan att bli uppsagd och avskedad

Avsked: Om du blir avskedad av din arbetsgivare innebär det att anställningen upphör omedelbart och utan uppsägningstid eller uppsägningslön. Det innebär också att du gjort något så grovt och allvarligt att arbestgivaren inte kan ha kvar dig som anställd. Grund för avsked kan vara att du stulit saker från din arbetsgivare, hotat eller slagit någon på arbetsplatsen eller varit frånvarande utan rimligt skäl.

Uppsagd av personliga skäl: Att bli uppsagd av personliga skäl är också allvarligt men innebär inte att du måste gå på dagen. Har du samarbetsproblem, svårt att prestera eller saknar rätt kompetens för det jobb du ska utföra, måste arbetsgivaren först fundera på om det går att omplacera dig till en annan enhet eller syssla. Fungerar inte det kan du hänga löst, men har då en uppsägningstid, som varierar beroende av hur länge du varit anställd.

Om du känner att du blivit felaktigt avskedad eller uppsagd kan du vända dig till ditt fackförbund och försöka få ärendet ogiltigförklarat. Märk väl: Har du blivit uppsagd på grund av personliga skäl och går vidare till domstol, tickar lönen på under en process. Har du däremot blivit avskedad får du ingen lön förrän du vunnit tvisten i domstol.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.