Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kan jag få kicken?

Alva gnäller över alla arbetsuppgifter. Magnus tankar sin egen bil med arbetsgivarens diesel. Rolf vägrar att samarbeta med sina kollegor. Kan irriterande bagateller bli skäl för uppsägning? Och hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar när arbetstagaren inte presterar?
Lina Björk Publicerad

Att tvingas sluta sitt jobb är sällan roligt. Att bli avskedad eller uppsagd på grund av personliga skäl är värre. Då har du gjort något så allvarligt att arbetsgivaren inte kan ha kvar dig på arbetsplatsen. Men vad räknas egentligen som allvarligt? Man kan dela in uppsägningar och avsked i fyra kategorier. Från att det aldrig är grund att skiljas från tjänsten, till att det alltid räknas som grund.

Aldrig grund för uppsägning

När är det aldrig grund för avsked eller uppsägning? Exempelvis när någon är föräldraledig, inte plockar undan disken efter sig, är otrevlig eller om chefen helt enkelt vill göra sig av med någon på grund av etnicitet, kön eller sexuell läggning. En verksamhetsövergång är inte heller skäl för uppsägning.

Alltid grund för avsked

Om man grovt åsidosätter sitt jobb, hotar eller slår någon på arbetsplatsen, är illojal eller utsätter sin arbetsgivare för ekonomiska oegentligheter är det så gott som alltid grund för att bli avskedad.  Att vara frånvarande utan särskilt skäl, vägra att utföra sina arbetsuppgifter eller starta konkurrerande verksamhet är också grund till att få gå på dagen.

Mellanfallen

Sedan har vi två kategorier som är lite svårare. Exempelvis om du alltid kommer för sent till jobbet, har svårt att samarbeta med kollegor eller missköter dina arbetsuppgifter. Då ska arbetsgivaren ge dig en tillrättavisning, som gör dig uppmärksam på att din anställning kan vara i fara. Om du ändå fortsätter i dina gamla hjulspår kan det vara grund för uppsägning.

Att vara sjuk är aldrig en grund för uppsägning, inte heller om du är underpresterande. Arbetsgivaren måste då starta stödjande åtgärder som kan hjälpa dig att prestera bättre. Har arbetsgivaren fullgjort sitt stöd- och anpassningsansvar, undersökt om det går att omplacera dig och om du inte längre kan utföra arbete av någon betydelse kan en uppsägning dock vara berättigad.
 

Så gick det i Arbetsdomstolen

Har du en känsla av att allt inte gick rätt till när du blev uppsagd? Här listar vi några illustrativa fall av uppsägningar som prövats i AD.

Stor skillnad mellan att bli uppsagd och avskedad

Avsked: Om du blir avskedad av din arbetsgivare innebär det att anställningen upphör omedelbart och utan uppsägningstid eller uppsägningslön. Det innebär också att du gjort något så grovt och allvarligt att arbestgivaren inte kan ha kvar dig som anställd. Grund för avsked kan vara att du stulit saker från din arbetsgivare, hotat eller slagit någon på arbetsplatsen eller varit frånvarande utan rimligt skäl.

Uppsagd av personliga skäl: Att bli uppsagd av personliga skäl är också allvarligt men innebär inte att du måste gå på dagen. Har du samarbetsproblem, svårt att prestera eller saknar rätt kompetens för det jobb du ska utföra, måste arbetsgivaren först fundera på om det går att omplacera dig till en annan enhet eller syssla. Fungerar inte det kan du hänga löst, men har då en uppsägningstid, som varierar beroende av hur länge du varit anställd.

Om du känner att du blivit felaktigt avskedad eller uppsagd kan du vända dig till ditt fackförbund och försöka få ärendet ogiltigförklarat. Märk väl: Har du blivit uppsagd på grund av personliga skäl och går vidare till domstol, tickar lönen på under en process. Har du däremot blivit avskedad får du ingen lön förrän du vunnit tvisten i domstol.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD