Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd - så gick det i Arbetsdomstolen

Var uppsägningen korrekt eller inte? Här listar vi några illustrativa fall som prövats i AD.
Lina Björk Publicerad
Ulf Berglund/TT
Var uppsägningen arbetsrättsligt korrekt eller ej? Ulf Berglund/TT

Arbetsbristen var fingerad!

Den gravida frisörskan
En frisör blev gravid och berättade det för sin chef som inte tog nyheten med glädje. Stämningen blev tryckt och arbetsgivarens attityd mot kvinnan förändrades. Bland annat tyckte chefen att frisören blivit långsam och inte längre brydde sig om sina kunder och lönsamheten i salongen.  Några veckor senare kulminerade bråket och frisören sades upp på grund av arbetsbrist. Dock anställdes snart en ny frisör på hennes stol.
AD:s dom: Arbetsbristen var fingerad och sannolikt sades frisören upp på grund av sin graviditet. Salongen har därmed gjort sig skyldig till könsdiskriminering. Det finns ingen laglig grund för uppsägningen.


Man över bord! Eller?

Befälhavaren som inte stannade vid ”Man över bord”
Befälhavaren manövrerade en båt som körde chartertrafik i Stockholms skärgård. Strax före midnatt började några av passagerarna att bråka med varandra och befälhavaren ombads att ta fartyget in till kaj i förtid. Därefter fick han besked om att en man har hoppat överbord, men han valde att inte stanna och leta efter personen utan kör vidare. Däremot larmade han sjöräddningen om att en man fanns i vattnet. Befälhavaren avskedades från sin tjänst.
AD:s dom: Befälhavaren var i en pressad situation och hade kort om tid att ta ett beslut. Trots det måste rederiet kunna lita på gott omdöme när det inträffar liknande kriser. Dessutom har befälhavaren brutit mot sjölagen som säger att du är skyldig att hjälpa en person i nöd. Arbetsdomstolen anser därför att avskedandet är befogat.


Förtjänar allvarlig kritik

Kvinnan kollade upp sin makes ärende
En handläggare vid Försäkringskassan gjorde sökningar om sin makes ärende på myndigheten. Maken var deprimerad, aggressiv och utåtagerande vilket ledde till att han ansökte om sjukersättning. Men beslutet drog ut på tiden och kvinnan blev som besatt av att makens ansökan om sjukersättning skulle godkännas.  Hon gick sammanlagt in i makens ärende 115 gånger för att se hur handläggningen fortskred. Tillslut fastnade hon i en intern kontroll och sades upp av Försäkringskassan.
AD:s dom: Det är av yttersta vikt att offentliga tjänstemän följer de lagar och interna instruktioner som gäller för myndigheten så att opartiskhet inte kan ifrågasättas. Mot bakgrund av detta förtjänar kvinnan allvarlig kritik. Men kvinnan har inte vidtagit några handläggningsåtgärder i ärendet, hon har endast tittat i filen. Arbetsdomstolen anser därför att en uppsägning var en alltför ingripande åtgärd.
 

Ej sakligt grundad!

Den sjuke slöjdläraren
Kvinnan hade sedan 1992 haft diagnosen fibromyalgi som orsakade ledvärk, migrän, tinnitus och trötthet. Efter flera vändor med sjukskrivningar, där kommunen till en början helt fullföljde rehabiliteringen så började de slira på ansvaret. När slöjdläraren bad om att bli omplacerad till en mindre stressig enhet fick hon nej. När hon bad om en ny stol fick hon nej. Till slut sjukskrevs hon på heltid och ett halvår senare sades hon upp av kommunen som påstod att hon inte kunde utföra något arbete av vikt.
AD:s dom: Slöjdlärarens arbetsförmåga var visserligen nedsatt, men sjukdomen gick i skov och det är möjligt att hon kunnat börja jobba igen om skäliga anpassningsåtgärder vidtagits. Uppsägningen är därför inte sakligt grundad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.