Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd - så gick det i Arbetsdomstolen

Var uppsägningen korrekt eller inte? Här listar vi några illustrativa fall som prövats i AD.
Lina Björk Publicerad
Ulf Berglund/TT
Var uppsägningen arbetsrättsligt korrekt eller ej? Ulf Berglund/TT

Arbetsbristen var fingerad!

Den gravida frisörskan
En frisör blev gravid och berättade det för sin chef som inte tog nyheten med glädje. Stämningen blev tryckt och arbetsgivarens attityd mot kvinnan förändrades. Bland annat tyckte chefen att frisören blivit långsam och inte längre brydde sig om sina kunder och lönsamheten i salongen.  Några veckor senare kulminerade bråket och frisören sades upp på grund av arbetsbrist. Dock anställdes snart en ny frisör på hennes stol.
AD:s dom: Arbetsbristen var fingerad och sannolikt sades frisören upp på grund av sin graviditet. Salongen har därmed gjort sig skyldig till könsdiskriminering. Det finns ingen laglig grund för uppsägningen.


Man över bord! Eller?

Befälhavaren som inte stannade vid ”Man över bord”
Befälhavaren manövrerade en båt som körde chartertrafik i Stockholms skärgård. Strax före midnatt började några av passagerarna att bråka med varandra och befälhavaren ombads att ta fartyget in till kaj i förtid. Därefter fick han besked om att en man har hoppat överbord, men han valde att inte stanna och leta efter personen utan kör vidare. Däremot larmade han sjöräddningen om att en man fanns i vattnet. Befälhavaren avskedades från sin tjänst.
AD:s dom: Befälhavaren var i en pressad situation och hade kort om tid att ta ett beslut. Trots det måste rederiet kunna lita på gott omdöme när det inträffar liknande kriser. Dessutom har befälhavaren brutit mot sjölagen som säger att du är skyldig att hjälpa en person i nöd. Arbetsdomstolen anser därför att avskedandet är befogat.


Förtjänar allvarlig kritik

Kvinnan kollade upp sin makes ärende
En handläggare vid Försäkringskassan gjorde sökningar om sin makes ärende på myndigheten. Maken var deprimerad, aggressiv och utåtagerande vilket ledde till att han ansökte om sjukersättning. Men beslutet drog ut på tiden och kvinnan blev som besatt av att makens ansökan om sjukersättning skulle godkännas.  Hon gick sammanlagt in i makens ärende 115 gånger för att se hur handläggningen fortskred. Tillslut fastnade hon i en intern kontroll och sades upp av Försäkringskassan.
AD:s dom: Det är av yttersta vikt att offentliga tjänstemän följer de lagar och interna instruktioner som gäller för myndigheten så att opartiskhet inte kan ifrågasättas. Mot bakgrund av detta förtjänar kvinnan allvarlig kritik. Men kvinnan har inte vidtagit några handläggningsåtgärder i ärendet, hon har endast tittat i filen. Arbetsdomstolen anser därför att en uppsägning var en alltför ingripande åtgärd.
 

Ej sakligt grundad!

Den sjuke slöjdläraren
Kvinnan hade sedan 1992 haft diagnosen fibromyalgi som orsakade ledvärk, migrän, tinnitus och trötthet. Efter flera vändor med sjukskrivningar, där kommunen till en början helt fullföljde rehabiliteringen så började de slira på ansvaret. När slöjdläraren bad om att bli omplacerad till en mindre stressig enhet fick hon nej. När hon bad om en ny stol fick hon nej. Till slut sjukskrevs hon på heltid och ett halvår senare sades hon upp av kommunen som påstod att hon inte kunde utföra något arbete av vikt.
AD:s dom: Slöjdlärarens arbetsförmåga var visserligen nedsatt, men sjukdomen gick i skov och det är möjligt att hon kunnat börja jobba igen om skäliga anpassningsåtgärder vidtagits. Uppsägningen är därför inte sakligt grundad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.