kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Uppsagd - så gick det i Arbetsdomstolen

Var uppsägningen korrekt eller inte? Här listar vi några illustrativa fall som prövats i AD.
Lina Björk Publicerad
Ulf Berglund/TT
Var uppsägningen arbetsrättsligt korrekt eller ej? Ulf Berglund/TT

Arbetsbristen var fingerad!

Den gravida frisörskan
En frisör blev gravid och berättade det för sin chef som inte tog nyheten med glädje. Stämningen blev tryckt och arbetsgivarens attityd mot kvinnan förändrades. Bland annat tyckte chefen att frisören blivit långsam och inte längre brydde sig om sina kunder och lönsamheten i salongen.  Några veckor senare kulminerade bråket och frisören sades upp på grund av arbetsbrist. Dock anställdes snart en ny frisör på hennes stol.
AD:s dom: Arbetsbristen var fingerad och sannolikt sades frisören upp på grund av sin graviditet. Salongen har därmed gjort sig skyldig till könsdiskriminering. Det finns ingen laglig grund för uppsägningen.


Man över bord! Eller?

Befälhavaren som inte stannade vid ”Man över bord”
Befälhavaren manövrerade en båt som körde chartertrafik i Stockholms skärgård. Strax före midnatt började några av passagerarna att bråka med varandra och befälhavaren ombads att ta fartyget in till kaj i förtid. Därefter fick han besked om att en man har hoppat överbord, men han valde att inte stanna och leta efter personen utan kör vidare. Däremot larmade han sjöräddningen om att en man fanns i vattnet. Befälhavaren avskedades från sin tjänst.
AD:s dom: Befälhavaren var i en pressad situation och hade kort om tid att ta ett beslut. Trots det måste rederiet kunna lita på gott omdöme när det inträffar liknande kriser. Dessutom har befälhavaren brutit mot sjölagen som säger att du är skyldig att hjälpa en person i nöd. Arbetsdomstolen anser därför att avskedandet är befogat.


Förtjänar allvarlig kritik

Kvinnan kollade upp sin makes ärende
En handläggare vid Försäkringskassan gjorde sökningar om sin makes ärende på myndigheten. Maken var deprimerad, aggressiv och utåtagerande vilket ledde till att han ansökte om sjukersättning. Men beslutet drog ut på tiden och kvinnan blev som besatt av att makens ansökan om sjukersättning skulle godkännas.  Hon gick sammanlagt in i makens ärende 115 gånger för att se hur handläggningen fortskred. Tillslut fastnade hon i en intern kontroll och sades upp av Försäkringskassan.
AD:s dom: Det är av yttersta vikt att offentliga tjänstemän följer de lagar och interna instruktioner som gäller för myndigheten så att opartiskhet inte kan ifrågasättas. Mot bakgrund av detta förtjänar kvinnan allvarlig kritik. Men kvinnan har inte vidtagit några handläggningsåtgärder i ärendet, hon har endast tittat i filen. Arbetsdomstolen anser därför att en uppsägning var en alltför ingripande åtgärd.
 

Ej sakligt grundad!

Den sjuke slöjdläraren
Kvinnan hade sedan 1992 haft diagnosen fibromyalgi som orsakade ledvärk, migrän, tinnitus och trötthet. Efter flera vändor med sjukskrivningar, där kommunen till en början helt fullföljde rehabiliteringen så började de slira på ansvaret. När slöjdläraren bad om att bli omplacerad till en mindre stressig enhet fick hon nej. När hon bad om en ny stol fick hon nej. Till slut sjukskrevs hon på heltid och ett halvår senare sades hon upp av kommunen som påstod att hon inte kunde utföra något arbete av vikt.
AD:s dom: Slöjdlärarens arbetsförmåga var visserligen nedsatt, men sjukdomen gick i skov och det är möjligt att hon kunnat börja jobba igen om skäliga anpassningsåtgärder vidtagits. Uppsägningen är därför inte sakligt grundad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.

  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.

Läs även