Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Uppsagd - så gick det i Arbetsdomstolen

Var uppsägningen korrekt eller inte? Här listar vi några illustrativa fall som prövats i AD.
Lina Björk Publicerad
Ulf Berglund/TT
Var uppsägningen arbetsrättsligt korrekt eller ej? Ulf Berglund/TT

Arbetsbristen var fingerad!

Den gravida frisörskan
En frisör blev gravid och berättade det för sin chef som inte tog nyheten med glädje. Stämningen blev tryckt och arbetsgivarens attityd mot kvinnan förändrades. Bland annat tyckte chefen att frisören blivit långsam och inte längre brydde sig om sina kunder och lönsamheten i salongen.  Några veckor senare kulminerade bråket och frisören sades upp på grund av arbetsbrist. Dock anställdes snart en ny frisör på hennes stol.
AD:s dom: Arbetsbristen var fingerad och sannolikt sades frisören upp på grund av sin graviditet. Salongen har därmed gjort sig skyldig till könsdiskriminering. Det finns ingen laglig grund för uppsägningen.


Man över bord! Eller?

Befälhavaren som inte stannade vid ”Man över bord”
Befälhavaren manövrerade en båt som körde chartertrafik i Stockholms skärgård. Strax före midnatt började några av passagerarna att bråka med varandra och befälhavaren ombads att ta fartyget in till kaj i förtid. Därefter fick han besked om att en man har hoppat överbord, men han valde att inte stanna och leta efter personen utan kör vidare. Däremot larmade han sjöräddningen om att en man fanns i vattnet. Befälhavaren avskedades från sin tjänst.
AD:s dom: Befälhavaren var i en pressad situation och hade kort om tid att ta ett beslut. Trots det måste rederiet kunna lita på gott omdöme när det inträffar liknande kriser. Dessutom har befälhavaren brutit mot sjölagen som säger att du är skyldig att hjälpa en person i nöd. Arbetsdomstolen anser därför att avskedandet är befogat.


Förtjänar allvarlig kritik

Kvinnan kollade upp sin makes ärende
En handläggare vid Försäkringskassan gjorde sökningar om sin makes ärende på myndigheten. Maken var deprimerad, aggressiv och utåtagerande vilket ledde till att han ansökte om sjukersättning. Men beslutet drog ut på tiden och kvinnan blev som besatt av att makens ansökan om sjukersättning skulle godkännas.  Hon gick sammanlagt in i makens ärende 115 gånger för att se hur handläggningen fortskred. Tillslut fastnade hon i en intern kontroll och sades upp av Försäkringskassan.
AD:s dom: Det är av yttersta vikt att offentliga tjänstemän följer de lagar och interna instruktioner som gäller för myndigheten så att opartiskhet inte kan ifrågasättas. Mot bakgrund av detta förtjänar kvinnan allvarlig kritik. Men kvinnan har inte vidtagit några handläggningsåtgärder i ärendet, hon har endast tittat i filen. Arbetsdomstolen anser därför att en uppsägning var en alltför ingripande åtgärd.
 

Ej sakligt grundad!

Den sjuke slöjdläraren
Kvinnan hade sedan 1992 haft diagnosen fibromyalgi som orsakade ledvärk, migrän, tinnitus och trötthet. Efter flera vändor med sjukskrivningar, där kommunen till en början helt fullföljde rehabiliteringen så började de slira på ansvaret. När slöjdläraren bad om att bli omplacerad till en mindre stressig enhet fick hon nej. När hon bad om en ny stol fick hon nej. Till slut sjukskrevs hon på heltid och ett halvår senare sades hon upp av kommunen som påstod att hon inte kunde utföra något arbete av vikt.
AD:s dom: Slöjdlärarens arbetsförmåga var visserligen nedsatt, men sjukdomen gick i skov och det är möjligt att hon kunnat börja jobba igen om skäliga anpassningsåtgärder vidtagits. Uppsägningen är därför inte sakligt grundad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY