Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dömdes för upplopp – förlorade jobbet

När mannen dömdes till fängelse efter Påskupploppet i Örebro valde företaget att säga upp honom. Unionen anser att brottet saknar betydelse för bolagets verksamhet och har nu stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Blåljus på en polisbil i mörker.
Medarbetaren dömdes för delaktighet i Påskupploppen 2022 och sades upp från sitt jobb. Unionen stämmer arbetsgivaren i Arbetsdomstolen. Foto: Johan Nilsson/TT.

Sommaren 2023 dömde Göta hovrätt en Unionenmedlem till fängelse i två år och tre månader för grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med de så kallade ”Påskupploppen” i Örebro 2022. Kort efter hovrättens dom valde mannens arbetsgivare att säga upp honom från hans tillsvidareanställning.

Unionen anser att uppsägningen ska ogiltigförklaras eftersom det brott som 27-åringen dömts för saknar samband med anställningen och arbetsgivarens verksamhet. Vidare menar förbundet att frånvaron på grund av fängelsestraffet inte är av den omfattningen att det utgör skäl för uppsägning. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 135 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Är det rimligt att behålla sin anställning när man dömts till ett fängelsestraff på över två år?

Det här är en medlem som har skött sitt arbete utan anmärkningar. Eftersom brottet inte har någon koppling till arbetet eller arbetsplatsen ska det inte påverka anställningen, säger Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen, som företräder 27-åringen.

En fängelsevistelse utgör inte olovlig frånvaro, enligt gällande rättspraxis. Hur länge man kan vara borta utan att bli av med jobbet beror bland annat på arbetsgivarens möjlighet att täcka upp med annan personal, förtydligar Elin Lemel.

Arbetsdomstolen har i ett tidigare mål där arbetstagaren dömts till 2 år och 8 månaders fängelse gjort bedömningen att frånvaron inte var av den omfattningen att det fanns laga grund för uppsägning. I det här fallet rör det sig om en arbetstagare som har dömts till ett kortare fängelsestraff än så, säger hon.

Möjlighet till fotboja

Idag avtjänar Unionenmedlemmen sitt straff på en öppen anstalt och har, enligt Kriminalvården, skött sig under sin tid som intagen. Myndigheten har gett besked om att 27-åringen, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff, har möjlighet till utökad frigång med fotboja under förutsättning att han har en anställning. I stämningsansökan till Arbetsdomstolen påpekar Unionen att mannen därmed skulle kunna stå till arbetsgivarens förfogande redan då.

Unionen väljer att försvara en medlem som dömts till fängelse, vad har ni för svar till dem som reagerar på det?

Brottet är han redan dömd för och han avtjänar sitt straff. Det vi gör är att försvara hans lagstadgade anställningsskydd. Vi är av uppfattningen att det saknas sakliga skäl för uppsägningen och att medlemmen ska kunna gå tillbaka till arbetet när han avtjänat sitt straff, säger Elin Lemel.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar utan att få svar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY