Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fängelse behöver inte leda till uppsägning

Den som begår ett brott och döms till fängelse kan även bli av med jobbet. Men det är långt ifrån självklart.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fängelsekorridor.
Det finns många om och men när det gäller huruvida en straffad person kan bli av med jobbet på grund av brottet. Foto: Shutterstock

När det gäller brott som inte har någon koppling till arbetet och som har begåtts på fritiden ska det mycket till för att arbetsgivaren ska kunna säga upp eller avskeda en anställd som döms till fängelse.

– När folk har suttit av sitt straff ska de inte vara blockerade från arbetslivet för all framtid. Det ligger i både arbetstagarens och samhällets intresse. Därför krävs att arbetsgivaren har tungt vägande skäl för att säga upp en arbetstagare om brottet har begåtts på fritiden, säger Hugo Burgerhout, specialiserad på arbetsrätt på Setterwalls advokatbyrå.

Fängelsestraffets längd kan vara ett tungt vägande skäl – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen.

– Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Stora olägenheter och kostnader för arbetsgivaren, till exempel för utbildning av vikarier, talar för uppsägning.

Exakt när fängelsestraffets längd utgör skäl för uppsägning framgår inte av lagstiftningen. Men det finns rättsfall där arbetstagarna har blivit dömda till fem års fängelse och förlorat jobbet. Ett fängelsestraff på sju månader tyckte Arbetsdomstolen däremot att arbetsgivaren fick tåla, eftersom det måste finnas beredskap för att klara kortare frånvaro på grund av till exempel studier och föräldraledighet.

En person kan även bli av med sin anställning om brottet som har begåtts på fritiden påverkar förtroendet för personen på arbetsplatsen.

– Det finns fall där arbetstagare som dömts för mord och våldtäkt inte fått komma tillbaka till jobbet därför att förtroendet bland kollegor och ledning varit så lågt att det skulle inneburit ett arbetsmiljöproblem, säger Hugo Burgerhout.

Vid två tillfällen har arbetsgivaren normalt sett rätt att avsluta en anställning i samband med ett fängelsestraff. Det ena fallet är om den anställde har begått ett brott mot arbetsgivaren, en kollega eller arbetsgivarens kunder och leverantörer.

– Om arbetstagaren missbrukar den lojalitet och det förtroende som ett anställningsförhållande bygger på genom att begå brott mot arbetsgivaren eller arbetsgivarens intressesfär är det grund för avsked. Det ska inte behöva tålas i ett avtalsförhållande, säger Hugo Burgerhout.

En arbetsgivare har också vanligtvis rätt att säga upp en anställd som döms till fängelse för ett brott som har en tydlig anknytning till arbetet. En ekonomichef som döms till fängelse för förskingring riskerar till exempel att förlora jobbet, även om brottet inte skedde på arbetsplatsen.

– Generellt är risken större att en person som har en förtroendeställning skadar förtroendet för verksamheten så mycket att det utgör en avskeds- eller uppsägningsgrund, säger Hugo Burgerhout.

Men den anställde behöver inte förlora jobbet i de här fallen om det går att bevisa att brottet begicks under inverkan av sjukdom.

– En anställd som lider av alkoholsjukdom kan ha kört i tjänsten och dömts för rattfylleri. Om en person varit så sjuk att han eller hon inte kunnat ta fullt ansvar för sina handlingar behöver brottet i sig inte bedömas utgöra saklig grund för att avsluta anställningen, säger Unionens biträdande chefsjurist Malin Wulkan.

Poliser, tulltjänstemän, advokater, åklagare och domare är exempel på yrken där det efter en fängelsedom blir svårare att återgå till det gamla jobbet efter avtjänat straff.

– För vissa typer av tjänster tas särskild hänsyn till krav på allmänhetens förtroende. Man ska normalt kunna utgå från att en domare följer lagen, säger Malin Wulkan.

Den vars arbetsgivare vill avsluta anställningen kan vända sig till sitt fackförbund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sökte på sin expartner i jobbets register – blev avskedad

En privat sökning på en granne, vän eller expartner i arbetsgivarens register kan hota anställningen och i vissa fall vara brottslig. Här förklarar experterna vad som är förbjudet och vad du ska göra om du är osäker.
Lina Björk Publicerad 15 september 2026, kl 06:00
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY