Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fängelse behöver inte leda till uppsägning

Den som begår ett brott och döms till fängelse kan även bli av med jobbet. Men det är långt ifrån självklart.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fängelsekorridor.
Det finns många om och men när det gäller huruvida en straffad person kan bli av med jobbet på grund av brottet. Foto: Shutterstock

När det gäller brott som inte har någon koppling till arbetet och som har begåtts på fritiden ska det mycket till för att arbetsgivaren ska kunna säga upp eller avskeda en anställd som döms till fängelse.

– När folk har suttit av sitt straff ska de inte vara blockerade från arbetslivet för all framtid. Det ligger i både arbetstagarens och samhällets intresse. Därför krävs att arbetsgivaren har tungt vägande skäl för att säga upp en arbetstagare om brottet har begåtts på fritiden, säger Hugo Burgerhout, specialiserad på arbetsrätt på Setterwalls advokatbyrå.

Fängelsestraffets längd kan vara ett tungt vägande skäl – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen.

– Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Stora olägenheter och kostnader för arbetsgivaren, till exempel för utbildning av vikarier, talar för uppsägning.

Exakt när fängelsestraffets längd utgör skäl för uppsägning framgår inte av lagstiftningen. Men det finns rättsfall där arbetstagarna har blivit dömda till fem års fängelse och förlorat jobbet. Ett fängelsestraff på sju månader tyckte Arbetsdomstolen däremot att arbetsgivaren fick tåla, eftersom det måste finnas beredskap för att klara kortare frånvaro på grund av till exempel studier och föräldraledighet.

En person kan även bli av med sin anställning om brottet som har begåtts på fritiden påverkar förtroendet för personen på arbetsplatsen.

– Det finns fall där arbetstagare som dömts för mord och våldtäkt inte fått komma tillbaka till jobbet därför att förtroendet bland kollegor och ledning varit så lågt att det skulle inneburit ett arbetsmiljöproblem, säger Hugo Burgerhout.

Vid två tillfällen har arbetsgivaren normalt sett rätt att avsluta en anställning i samband med ett fängelsestraff. Det ena fallet är om den anställde har begått ett brott mot arbetsgivaren, en kollega eller arbetsgivarens kunder och leverantörer.

– Om arbetstagaren missbrukar den lojalitet och det förtroende som ett anställningsförhållande bygger på genom att begå brott mot arbetsgivaren eller arbetsgivarens intressesfär är det grund för avsked. Det ska inte behöva tålas i ett avtalsförhållande, säger Hugo Burgerhout.

En arbetsgivare har också vanligtvis rätt att säga upp en anställd som döms till fängelse för ett brott som har en tydlig anknytning till arbetet. En ekonomichef som döms till fängelse för förskingring riskerar till exempel att förlora jobbet, även om brottet inte skedde på arbetsplatsen.

– Generellt är risken större att en person som har en förtroendeställning skadar förtroendet för verksamheten så mycket att det utgör en avskeds- eller uppsägningsgrund, säger Hugo Burgerhout.

Men den anställde behöver inte förlora jobbet i de här fallen om det går att bevisa att brottet begicks under inverkan av sjukdom.

– En anställd som lider av alkoholsjukdom kan ha kört i tjänsten och dömts för rattfylleri. Om en person varit så sjuk att han eller hon inte kunnat ta fullt ansvar för sina handlingar behöver brottet i sig inte bedömas utgöra saklig grund för att avsluta anställningen, säger Unionens biträdande chefsjurist Malin Wulkan.

Poliser, tulltjänstemän, advokater, åklagare och domare är exempel på yrken där det efter en fängelsedom blir svårare att återgå till det gamla jobbet efter avtjänat straff.

– För vissa typer av tjänster tas särskild hänsyn till krav på allmänhetens förtroende. Man ska normalt kunna utgå från att en domare följer lagen, säger Malin Wulkan.

Den vars arbetsgivare vill avsluta anställningen kan vända sig till sitt fackförbund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna så att vi får en praxis. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD