Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fängelse behöver inte leda till uppsägning

Den som begår ett brott och döms till fängelse kan även bli av med jobbet. Men det är långt ifrån självklart.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fängelsekorridor.
Det finns många om och men när det gäller huruvida en straffad person kan bli av med jobbet på grund av brottet. Foto: Shutterstock

När det gäller brott som inte har någon koppling till arbetet och som har begåtts på fritiden ska det mycket till för att arbetsgivaren ska kunna säga upp eller avskeda en anställd som döms till fängelse.

– När folk har suttit av sitt straff ska de inte vara blockerade från arbetslivet för all framtid. Det ligger i både arbetstagarens och samhällets intresse. Därför krävs att arbetsgivaren har tungt vägande skäl för att säga upp en arbetstagare om brottet har begåtts på fritiden, säger Hugo Burgerhout, specialiserad på arbetsrätt på Setterwalls advokatbyrå.

Fängelsestraffets längd kan vara ett tungt vägande skäl – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen.

– Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Stora olägenheter och kostnader för arbetsgivaren, till exempel för utbildning av vikarier, talar för uppsägning.

Exakt när fängelsestraffets längd utgör skäl för uppsägning framgår inte av lagstiftningen. Men det finns rättsfall där arbetstagarna har blivit dömda till fem års fängelse och förlorat jobbet. Ett fängelsestraff på sju månader tyckte Arbetsdomstolen däremot att arbetsgivaren fick tåla, eftersom det måste finnas beredskap för att klara kortare frånvaro på grund av till exempel studier och föräldraledighet.

En person kan även bli av med sin anställning om brottet som har begåtts på fritiden påverkar förtroendet för personen på arbetsplatsen.

– Det finns fall där arbetstagare som dömts för mord och våldtäkt inte fått komma tillbaka till jobbet därför att förtroendet bland kollegor och ledning varit så lågt att det skulle inneburit ett arbetsmiljöproblem, säger Hugo Burgerhout.

Vid två tillfällen har arbetsgivaren normalt sett rätt att avsluta en anställning i samband med ett fängelsestraff. Det ena fallet är om den anställde har begått ett brott mot arbetsgivaren, en kollega eller arbetsgivarens kunder och leverantörer.

– Om arbetstagaren missbrukar den lojalitet och det förtroende som ett anställningsförhållande bygger på genom att begå brott mot arbetsgivaren eller arbetsgivarens intressesfär är det grund för avsked. Det ska inte behöva tålas i ett avtalsförhållande, säger Hugo Burgerhout.

En arbetsgivare har också vanligtvis rätt att säga upp en anställd som döms till fängelse för ett brott som har en tydlig anknytning till arbetet. En ekonomichef som döms till fängelse för förskingring riskerar till exempel att förlora jobbet, även om brottet inte skedde på arbetsplatsen.

– Generellt är risken större att en person som har en förtroendeställning skadar förtroendet för verksamheten så mycket att det utgör en avskeds- eller uppsägningsgrund, säger Hugo Burgerhout.

Men den anställde behöver inte förlora jobbet i de här fallen om det går att bevisa att brottet begicks under inverkan av sjukdom.

– En anställd som lider av alkoholsjukdom kan ha kört i tjänsten och dömts för rattfylleri. Om en person varit så sjuk att han eller hon inte kunnat ta fullt ansvar för sina handlingar behöver brottet i sig inte bedömas utgöra saklig grund för att avsluta anställningen, säger Unionens biträdande chefsjurist Malin Wulkan.

Poliser, tulltjänstemän, advokater, åklagare och domare är exempel på yrken där det efter en fängelsedom blir svårare att återgå till det gamla jobbet efter avtjänat straff.

– För vissa typer av tjänster tas särskild hänsyn till krav på allmänhetens förtroende. Man ska normalt kunna utgå från att en domare följer lagen, säger Malin Wulkan.

Den vars arbetsgivare vill avsluta anställningen kan vända sig till sitt fackförbund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.