Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fängelse behöver inte leda till uppsägning

Den som begår ett brott och döms till fängelse kan även bli av med jobbet. Men det är långt ifrån självklart.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fängelsekorridor.
Det finns många om och men när det gäller huruvida en straffad person kan bli av med jobbet på grund av brottet. Foto: Shutterstock

När det gäller brott som inte har någon koppling till arbetet och som har begåtts på fritiden ska det mycket till för att arbetsgivaren ska kunna säga upp eller avskeda en anställd som döms till fängelse.

– När folk har suttit av sitt straff ska de inte vara blockerade från arbetslivet för all framtid. Det ligger i både arbetstagarens och samhällets intresse. Därför krävs att arbetsgivaren har tungt vägande skäl för att säga upp en arbetstagare om brottet har begåtts på fritiden, säger Hugo Burgerhout, specialiserad på arbetsrätt på Setterwalls advokatbyrå.

Fängelsestraffets längd kan vara ett tungt vägande skäl – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen.

– Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Stora olägenheter och kostnader för arbetsgivaren, till exempel för utbildning av vikarier, talar för uppsägning.

Exakt när fängelsestraffets längd utgör skäl för uppsägning framgår inte av lagstiftningen. Men det finns rättsfall där arbetstagarna har blivit dömda till fem års fängelse och förlorat jobbet. Ett fängelsestraff på sju månader tyckte Arbetsdomstolen däremot att arbetsgivaren fick tåla, eftersom det måste finnas beredskap för att klara kortare frånvaro på grund av till exempel studier och föräldraledighet.

En person kan även bli av med sin anställning om brottet som har begåtts på fritiden påverkar förtroendet för personen på arbetsplatsen.

– Det finns fall där arbetstagare som dömts för mord och våldtäkt inte fått komma tillbaka till jobbet därför att förtroendet bland kollegor och ledning varit så lågt att det skulle inneburit ett arbetsmiljöproblem, säger Hugo Burgerhout.

Vid två tillfällen har arbetsgivaren normalt sett rätt att avsluta en anställning i samband med ett fängelsestraff. Det ena fallet är om den anställde har begått ett brott mot arbetsgivaren, en kollega eller arbetsgivarens kunder och leverantörer.

– Om arbetstagaren missbrukar den lojalitet och det förtroende som ett anställningsförhållande bygger på genom att begå brott mot arbetsgivaren eller arbetsgivarens intressesfär är det grund för avsked. Det ska inte behöva tålas i ett avtalsförhållande, säger Hugo Burgerhout.

En arbetsgivare har också vanligtvis rätt att säga upp en anställd som döms till fängelse för ett brott som har en tydlig anknytning till arbetet. En ekonomichef som döms till fängelse för förskingring riskerar till exempel att förlora jobbet, även om brottet inte skedde på arbetsplatsen.

– Generellt är risken större att en person som har en förtroendeställning skadar förtroendet för verksamheten så mycket att det utgör en avskeds- eller uppsägningsgrund, säger Hugo Burgerhout.

Men den anställde behöver inte förlora jobbet i de här fallen om det går att bevisa att brottet begicks under inverkan av sjukdom.

– En anställd som lider av alkoholsjukdom kan ha kört i tjänsten och dömts för rattfylleri. Om en person varit så sjuk att han eller hon inte kunnat ta fullt ansvar för sina handlingar behöver brottet i sig inte bedömas utgöra saklig grund för att avsluta anställningen, säger Unionens biträdande chefsjurist Malin Wulkan.

Poliser, tulltjänstemän, advokater, åklagare och domare är exempel på yrken där det efter en fängelsedom blir svårare att återgå till det gamla jobbet efter avtjänat straff.

– För vissa typer av tjänster tas särskild hänsyn till krav på allmänhetens förtroende. Man ska normalt kunna utgå från att en domare följer lagen, säger Malin Wulkan.

Den vars arbetsgivare vill avsluta anställningen kan vända sig till sitt fackförbund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.