Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Hur brott utanför jobbet påverkar din tjänst bedöms alltid från fall till fall, eftersom det inte finns något samband mellan straffrätt och arbetsrätt. Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har dock ökat i och med de nya LAS-reglerna, som började gälla i oktober 2022. Det beror på att det numer finns mindre utrymme för misstag från arbetstagarens sida, menar Per Norberg, lektor och forskare vid Juridiska fakulteten på Lunds universitet
– Personliga omständigheter vägs inte längre in. Tidigare kunde till exempel den anställdas livssituation eller om personen skött sitt arbete prickfritt vägas in, säger han.
Kommer det här också leda till att färre avsked som hamnar i Arbetsdomstolen kommer att ogiltigförklaras?
– Arbetsdomstolen kommer definitivt att resonera på ett annat sätt nu, hur stor eller liten förändringen blir råder det oenighet om. Regeln är så pass ny att AD inte hunnit pröva något fall ännu, säger Per Norberg.
Många gånger vill arbetsgivare inte ha kvar en anställd som har begått brott, men det går inte bara att säga upp eller avskeda en person för att den straffats för något olagligt.
Det finns en rad omständigheter arbetsgivaren måste väga in i sin bedömning och ta ställning till. Är den anställde som begått brottet olämplig för sitt jobb, utifrån dennes arbetsuppgifter? Påverkas förtroendet för personen på arbetsplatsen på grund av brottsligheten? Om personen har en förtroendeställning på jobbet kan nämligen arbetsgivaren ställa högre krav. Om företagets anseende har tagit skada utåt på grund av den anställdes brottslighet är ytterligare en sak som kan vägas in.
Vissa yrkesgrupper till exempel poliser, jurister, domare och ordningsvakter bedöms hårdare och kan bli avskedade eller uppsagda för en brottslig handling som en privatanställd arbetstagare troligtvis fått behålla sin anställning för. Det beror på att det anses viktigt att behålla allmänhetens förtroende.
– Skulle jag som anställd på Juridicum exempelvis köpa sex, så skulle jag troligtvis inte fått behålla min anställning. Hade jag i stället arbetat på en bilverkstad utan kundkontakt så hade jag förmodligen inte avskedats, säger Per Norberg.
Fängelsestraffets längd kan vara en annan avgörande faktor för avsked – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen. Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Och för arbetsgivaren kan det innebära stora extra kostnader för till exempel utbildning av vikarier.
En terminalarbetare på Posten blev av avskedad från sin anställning efter att ha deltagit i ett rån mot en ICA-butik och dömts till tre års fängelse. Arbetsdomstolen ansåg att avskedandet var helt riktigt eftersom kunder kunde tappa förtroendet för hela Posten om han jobbat kvar.
En högt uppsatt chef på Securitas fälldes för sexköp i hovrätten. Mannen omplacerades och jobbade kvar på företaget i flera år innan han självmant slutade.
En maskinoperatör vid ett mejeriföretag dömdes till fem års fängelse för försök till mord. Arbetsdomstolen menade att det fanns saklig grund för uppsägning på grund av fängelsestraffets längd, i vart fall i förening med den allvarliga brottsligheten.
En civilanställd som arbetat med kontorsgöromål avskedades från sin anställning hos polisen, efter att hon dömts för misshandel. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte funnits tillräckliga skäl och ogiltigförklarade avskedet.
En polis dömdes för ringa misshandel, efter att ha slagit sin före detta fru med knuten näve. Men eftersom han nyligen fått veta att hustrun varit otrogen fick han behålla jobbet. Då tingsrätten ansåg att våldet föregåtts av provokation. Hade polismannen i stället dömts för misshandel enligt normalgraden, hade han inte fått behålla jobbet.
En gruvarbetare på LKAB fick sparken efter att hotat en kollega på krogen, efter en jobbmiddag. Händelsen polisanmäldes inte, men rapporterades till arbetsgivaren som avskedade mannen. Gruvarbetarens fackförbund ansåg att LKAB agerat felaktigt och stämde företaget i arbetsdomstolen. AD slog fast att avskedandet varit lagligt.
Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.
– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.
Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen.
Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:
– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.
Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”
Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.
Då framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”.
Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.
Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom.
Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.
– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.
Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.
Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått.
Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.
Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne.
– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.
De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad.
Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.
– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega.
I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?
– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.
Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.
Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.
I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.
Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.
Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket.
Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitetsklausuler i anställningsavtalen.
Källa: Vision och Unionen