Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Hur brott utanför jobbet påverkar din tjänst bedöms alltid från fall till fall, eftersom det inte finns något samband mellan straffrätt och arbetsrätt. Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har dock ökat i och med de nya LAS-reglerna, som började gälla i oktober 2022. Det beror på att det numer finns mindre utrymme för misstag från arbetstagarens sida, menar Per Norberg, lektor och forskare vid Juridiska fakulteten på Lunds universitet
– Personliga omständigheter vägs inte längre in. Tidigare kunde till exempel den anställdas livssituation eller om personen skött sitt arbete prickfritt vägas in, säger han.
Kommer det här också leda till att färre avsked som hamnar i Arbetsdomstolen kommer att ogiltigförklaras?
– Arbetsdomstolen kommer definitivt att resonera på ett annat sätt nu, hur stor eller liten förändringen blir råder det oenighet om. Regeln är så pass ny att AD inte hunnit pröva något fall ännu, säger Per Norberg.
Många gånger vill arbetsgivare inte ha kvar en anställd som har begått brott, men det går inte bara att säga upp eller avskeda en person för att den straffats för något olagligt.
Det finns en rad omständigheter arbetsgivaren måste väga in i sin bedömning och ta ställning till. Är den anställde som begått brottet olämplig för sitt jobb, utifrån dennes arbetsuppgifter? Påverkas förtroendet för personen på arbetsplatsen på grund av brottsligheten? Om personen har en förtroendeställning på jobbet kan nämligen arbetsgivaren ställa högre krav. Om företagets anseende har tagit skada utåt på grund av den anställdes brottslighet är ytterligare en sak som kan vägas in.
Vissa yrkesgrupper till exempel poliser, jurister, domare och ordningsvakter bedöms hårdare och kan bli avskedade eller uppsagda för en brottslig handling som en privatanställd arbetstagare troligtvis fått behålla sin anställning för. Det beror på att det anses viktigt att behålla allmänhetens förtroende.
– Skulle jag som anställd på Juridicum exempelvis köpa sex, så skulle jag troligtvis inte fått behålla min anställning. Hade jag i stället arbetat på en bilverkstad utan kundkontakt så hade jag förmodligen inte avskedats, säger Per Norberg.
Fängelsestraffets längd kan vara en annan avgörande faktor för avsked – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen. Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Och för arbetsgivaren kan det innebära stora extra kostnader för till exempel utbildning av vikarier.
En terminalarbetare på Posten blev av avskedad från sin anställning efter att ha deltagit i ett rån mot en ICA-butik och dömts till tre års fängelse. Arbetsdomstolen ansåg att avskedandet var helt riktigt eftersom kunder kunde tappa förtroendet för hela Posten om han jobbat kvar.
En högt uppsatt chef på Securitas fälldes för sexköp i hovrätten. Mannen omplacerades och jobbade kvar på företaget i flera år innan han självmant slutade.
En maskinoperatör vid ett mejeriföretag dömdes till fem års fängelse för försök till mord. Arbetsdomstolen menade att det fanns saklig grund för uppsägning på grund av fängelsestraffets längd, i vart fall i förening med den allvarliga brottsligheten.
En civilanställd som arbetat med kontorsgöromål avskedades från sin anställning hos polisen, efter att hon dömts för misshandel. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte funnits tillräckliga skäl och ogiltigförklarade avskedet.
En polis dömdes för ringa misshandel, efter att ha slagit sin före detta fru med knuten näve. Men eftersom han nyligen fått veta att hustrun varit otrogen fick han behålla jobbet. Då tingsrätten ansåg att våldet föregåtts av provokation. Hade polismannen i stället dömts för misshandel enligt normalgraden, hade han inte fått behålla jobbet.
En gruvarbetare på LKAB fick sparken efter att hotat en kollega på krogen, efter en jobbmiddag. Händelsen polisanmäldes inte, men rapporterades till arbetsgivaren som avskedade mannen. Gruvarbetarens fackförbund ansåg att LKAB agerat felaktigt och stämde företaget i arbetsdomstolen. AD slog fast att avskedandet varit lagligt.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både Unionen och fackförbundet Sveriges Lärare. Våren 2023 uppdagades det att 18 Unionenmedlemmar, som jobbade som coacher och yrkesvägledare på studieförbundet, hade gått på lärarnas så kallade cirkelledaravtal under lång tid. Unionen ansåg att arbetsgivaren borde ha tillämpat deras kollektivavtal i stället men Folkuniversitetet vägrade byta. Efter flera resultatlösa förhandlingar valde Unionen att stämma arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
– Vi menar att dessa två yrkeskategorier inte är typiska lärartjänster, de innehåller inte arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. Därför är det vårt avtal som ska tillämpas och flera andra studieförbund med de här yrkesgrupperna tillämpar också vårt avtal, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen som drivit målet.
Nu har Arbetsdomstolen gett Unionen rätt. Domstolen har kommit fram till att cirkelledaravtalet inte är tillämpligt på det arbete som arbetsvägledare och coacher utför. AD slår fast att det endast är Unionens avtal som gäller och att Folkuniversitetet därmed gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.
– Vi är nöjda att AD gått på vår linje och att det nu är tydligt vad som gäller. Om något annat studieförbund tillämpar cirkelledaravtalet för de här yrkesgrupperna får vi hoppas att de rättar sig efter domen, säger Carl Siljehamre.
Folkuniversitetet måste nu betala 60 000 kronor skadestånd för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 20 000 kronor vardera.
Unionenklubben på Folkuniversitetet Region Syd, som jobbat för att få till en ändring på arbetsplatsen under lång tid, välkomnar AD:s dom.
– Vi är väldigt glada och stolta, men inte förvånade. Detta är en principiellt viktig fråga, inte bara för oss. Om vi hade förlorat hade det öppnat upp för ”kollektivavtals-shopping”, alltså att arbetsgivare fritt kan välja det billigaste avtalet, säger klubbordföranden Åsa Ohlsson.
Samtidigt känner medarbetarna på studieförbundet att hela tvisten med arbetsgivaren kunde ha undvikits.
– Det är lite sorgligt. Folkuniversitetet måste nu betala skadestånd och rättegångskostnader på närmare en miljon kronor, pengar som kanske hade kunnat användas i verksamheten istället.
Enligt Unionen har medlemmarna inte förlorat någon lön genom det felaktiga avtalet. Däremot har de gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension, har haft längre veckoarbetstid och färre halvdagar.
Unionen har haft en uppgörelse med dåvarande Lärarförbundet kring frågan om coacher och yrkesvägledare. Det nybildade facket Sveriges Lärare har dock haft en annan uppfattning och i stället hållit med arbetsgivarsidan i frågan och vidhållit att cirkelledaravtalet är rätt för Unionens medlemmar.
– Om man går på ett kollektivavtal för ett yrke som man inte jobbar med – och där man inte heller får bli medlem i det fackförbund som har hand om avtalet – behöver man inte vara jätteinsatt för att inse att det måste vara fel. Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson.
Folkuniversitetet avböjer en intervju med Kollega men svarar i en skriftlig kommentar att frågan nu är rättsligt avgjord och utslaget kommer att följas.