Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårare behålla jobbet efter brott på fritiden

Nya LAS kan göra det lättare att avskeda anställda som begått brott på sin fritid, enligt juridikforskare.
Lina Friberg Publicerad
Fängelsestängel med taggtråd mot grå himmel.
Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har ökat i och med de nya LAS-reglerna som började gälla i oktober 2022. Foto: Colourbox.

Hur brott utanför jobbet påverkar din tjänst bedöms alltid från fall till fall, eftersom det inte finns något samband mellan straffrätt och arbetsrätt. Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har dock ökat i och med de nya LAS-reglerna, som började gälla i oktober 2022. Det beror på att det numer finns mindre utrymme för misstag från arbetstagarens sida, menar Per Norberg, lektor och forskare vid Juridiska fakulteten på Lunds universitet

Livssituation vägs inte längre in

– Personliga omständigheter vägs inte längre in. Tidigare kunde till exempel den anställdas livssituation eller om personen skött sitt arbete prickfritt vägas in, säger han.

Kommer det här också leda till att färre avsked som hamnar i Arbetsdomstolen kommer att ogiltigförklaras?

–  Arbetsdomstolen kommer definitivt att resonera på ett annat sätt nu, hur stor eller liten förändringen blir råder det oenighet om. Regeln är så pass ny att AD inte hunnit pröva något fall ännu, säger Per Norberg.

Många gånger vill arbetsgivare inte ha kvar en anställd som har begått brott, men det går inte bara att säga upp eller avskeda en person för att den straffats för något olagligt.

Det finns en rad omständigheter arbetsgivaren måste väga in i sin bedömning och ta ställning till. Är den anställde som begått brottet olämplig för sitt jobb, utifrån dennes arbetsuppgifter? Påverkas förtroendet för personen på arbetsplatsen på grund av brottsligheten? Om personen har en förtroendeställning på jobbet kan nämligen arbetsgivaren ställa högre krav. Om företagets anseende har tagit skada utåt på grund av den anställdes brottslighet är ytterligare en sak som kan vägas in.

Vissa yrkesgrupper bedöms hårdare

Vissa yrkesgrupper till exempel poliser, jurister, domare och ordningsvakter bedöms hårdare och kan bli avskedade eller uppsagda för en brottslig handling som en privatanställd arbetstagare troligtvis fått behålla sin anställning för. Det beror på att det anses viktigt att behålla allmänhetens förtroende.

–  Skulle jag som anställd på Juridicum exempelvis köpa sex, så skulle jag troligtvis inte fått behålla min anställning. Hade jag i stället arbetat på en bilverkstad utan kundkontakt så hade jag förmodligen inte avskedats, säger Per Norberg.

Fängelsestraffets längd kan vara en annan avgörande faktor för avsked – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen. Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Och för arbetsgivaren kan det innebära stora extra kostnader för till exempel utbildning av vikarier.

Bedömningar av fritidsrelaterad brottslighet:

En terminalarbetare på Posten blev av avskedad från sin anställning efter att ha deltagit i ett rån mot en ICA-butik och dömts till tre års fängelse. Arbetsdomstolen ansåg att avskedandet var helt riktigt eftersom kunder kunde tappa förtroendet för hela Posten om han jobbat kvar.

En högt uppsatt chef på Securitas fälldes för sexköp i hovrätten. Mannen omplacerades och jobbade kvar på företaget i flera år innan han självmant slutade.

 En maskinoperatör vid ett mejeriföretag dömdes till fem års fängelse för försök till mord.  Arbetsdomstolen menade att det fanns saklig grund för uppsägning på grund av fängelsestraffets längd, i vart fall i förening med den allvarliga brottsligheten.

En civilanställd som arbetat med kontorsgöromål avskedades från sin anställning hos polisen, efter att hon dömts för misshandel. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte funnits tillräckliga skäl och ogiltigförklarade avskedet.

En polis dömdes för ringa misshandel, efter att ha slagit sin före detta fru med knuten näve. Men eftersom han nyligen fått veta att hustrun varit otrogen fick han behålla jobbet. Då tingsrätten ansåg att våldet föregåtts av provokation. Hade polismannen i stället dömts för misshandel enligt normalgraden, hade han inte fått behålla jobbet.

En gruvarbetare på LKAB fick sparken efter att hotat en kollega på krogen, efter en jobbmiddag. Händelsen polisanmäldes inte, men rapporterades till arbetsgivaren som avskedade mannen. Gruvarbetarens fackförbund ansåg att LKAB agerat felaktigt och stämde företaget i arbetsdomstolen. AD slog fast att avskedandet varit lagligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.