Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårare behålla jobbet efter brott på fritiden

Nya LAS kan göra det lättare att avskeda anställda som begått brott på sin fritid, enligt juridikforskare.
Lina Friberg Publicerad
Fängelsestängel med taggtråd mot grå himmel.
Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har ökat i och med de nya LAS-reglerna som började gälla i oktober 2022. Foto: Colourbox.

Hur brott utanför jobbet påverkar din tjänst bedöms alltid från fall till fall, eftersom det inte finns något samband mellan straffrätt och arbetsrätt. Risken att bli uppsagd av personliga skäl på grund av brott på fritiden har dock ökat i och med de nya LAS-reglerna, som började gälla i oktober 2022. Det beror på att det numer finns mindre utrymme för misstag från arbetstagarens sida, menar Per Norberg, lektor och forskare vid Juridiska fakulteten på Lunds universitet

Livssituation vägs inte längre in

 Personliga omständigheter vägs inte längre in. Tidigare kunde till exempel den anställdas livssituation eller om personen skött sitt arbete prickfritt vägas in, säger han.

Kommer det här också leda till att färre avsked som hamnar i Arbetsdomstolen kommer att ogiltigförklaras?

  Arbetsdomstolen kommer definitivt att resonera på ett annat sätt nu, hur stor eller liten förändringen blir råder det oenighet om. Regeln är så pass ny att AD inte hunnit pröva något fall ännu, säger Per Norberg.

Många gånger vill arbetsgivare inte ha kvar en anställd som har begått brott, men det går inte bara att säga upp eller avskeda en person för att den straffats för något olagligt.

Det finns en rad omständigheter arbetsgivaren måste väga in i sin bedömning och ta ställning till. Är den anställde som begått brottet olämplig för sitt jobb, utifrån dennes arbetsuppgifter? Påverkas förtroendet för personen på arbetsplatsen på grund av brottsligheten? Om personen har en förtroendeställning på jobbet kan nämligen arbetsgivaren ställa högre krav. Om företagets anseende har tagit skada utåt på grund av den anställdes brottslighet är ytterligare en sak som kan vägas in.

Vissa yrkesgrupper bedöms hårdare

Vissa yrkesgrupper till exempel poliser, jurister, domare och ordningsvakter bedöms hårdare och kan bli avskedade eller uppsagda för en brottslig handling som en privatanställd arbetstagare troligtvis fått behålla sin anställning för. Det beror på att det anses viktigt att behålla allmänhetens förtroende.

  Skulle jag som anställd på Juridicum exempelvis köpa sex, så skulle jag troligtvis inte fått behålla min anställning. Hade jag i stället arbetat på en bilverkstad utan kundkontakt så hade jag förmodligen inte avskedats, säger Per Norberg.

Fängelsestraffets längd kan vara en annan avgörande faktor för avsked – ju längre straff, desto större risk att bli av med anställningen. Det finns ingen lagstadgad rätt att vara frånvarande för att sitta i fängelse. Och för arbetsgivaren kan det innebära stora extra kostnader för till exempel utbildning av vikarier.

Bedömningar av fritidsrelaterad brottslighet:

En terminalarbetare på Posten blev av avskedad från sin anställning efter att ha deltagit i ett rån mot en ICA-butik och dömts till tre års fängelse. Arbetsdomstolen ansåg att avskedandet var helt riktigt eftersom kunder kunde tappa förtroendet för hela Posten om han jobbat kvar.

En högt uppsatt chef på Securitas fälldes för sexköp i hovrätten. Mannen omplacerades och jobbade kvar på företaget i flera år innan han självmant slutade.

 En maskinoperatör vid ett mejeriföretag dömdes till fem års fängelse för försök till mord.  Arbetsdomstolen menade att det fanns saklig grund för uppsägning på grund av fängelsestraffets längd, i vart fall i förening med den allvarliga brottsligheten.

En civilanställd som arbetat med kontorsgöromål avskedades från sin anställning hos polisen, efter att hon dömts för misshandel. Arbetsdomstolen kom fram till att det inte funnits tillräckliga skäl och ogiltigförklarade avskedet.

En polis dömdes för ringa misshandel, efter att ha slagit sin före detta fru med knuten näve. Men eftersom han nyligen fått veta att hustrun varit otrogen fick han behålla jobbet. Då tingsrätten ansåg att våldet föregåtts av provokation. Hade polismannen i stället dömts för misshandel enligt normalgraden, hade han inte fått behålla jobbet.

En gruvarbetare på LKAB fick sparken efter att hotat en kollega på krogen, efter en jobbmiddag. Händelsen polisanmäldes inte, men rapporterades till arbetsgivaren som avskedade mannen. Gruvarbetarens fackförbund ansåg att LKAB agerat felaktigt och stämde företaget i arbetsdomstolen. AD slog fast att avskedandet varit lagligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Arbetsrätt

Kameraövervakades – fick löneavdrag för toapauser

Kvinnan övervakades av 15 kameror på jobbet och företaget gjorde avdrag på lönen om hon tog för långa toapauser. Kamerabevakningen är en enorm kränkning av kvinnans personliga integritet, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 13:06
Det populära Göteborgskaféet installerade 15 kameror som, enligt Unionen, användes för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Företaget nekar till Unionens anklagelser. Foto: Colourbox

UPPDATERAD.
Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa för länge – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som häpnadsväckande

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kaféet tillbakavisar Unionens anklagelser

Kaféets chef har en annan bild av arbetsförhållandena och påpekar att det mesta Unionen påstår är helt felaktigt. I ett mejlsvar till Kollega skriver företaget att man inte vet hur många kameror som är aktiva ”vi har inte räknat, men 15 låter inte som en siffra som stämmer.”. Enligt bolaget har kamerorna inte använts till att utvärdera några arbetsprestationer.

"Prata med kunderna inte en arbetsuppgift"

Företaget tillbakavisar också att det gjorts avdrag på medarbetarens lön men påpekar att personalens toabesök, telefonsamtal med mera ska ske under den betalda paustid de har under sina pass:
”Att prata med kunder överdrivet länge är tyvärr en kostnad företaget valt att inte ta”. 
Eftersom personalen har mycket att göra finns det inte utrymme till socialisering med kunder och betraktas därför ”inte som en arbetsuppgift utan något en anställd kan ta sin betalda paustid till om hen önskar”, skriver bolaget till Kollega.

Slutligen understryker företaget att de anställda informerats om kamerorna, som inte är dolda och nämns i deras anställningsavtal. Kamerorna används, enligt företaget, för att hjälpa polisen klara upp brott och för att ta fram bilder till personalen om en gäst betett sig illa för att porta denne.