Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dömdes för upplopp – förlorade jobbet

När mannen dömdes till fängelse efter Påskupploppet i Örebro valde företaget att säga upp honom. Unionen anser att brottet saknar betydelse för bolagets verksamhet och har nu stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Blåljus på en polisbil i mörker.
Medarbetaren dömdes för delaktighet i Påskupploppen 2022 och sades upp från sitt jobb. Unionen stämmer arbetsgivaren i Arbetsdomstolen. Foto: Johan Nilsson/TT.

Sommaren 2023 dömde Göta hovrätt en Unionenmedlem till fängelse i två år och tre månader för grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med de så kallade ”Påskupploppen” i Örebro 2022. Kort efter hovrättens dom valde mannens arbetsgivare att säga upp honom från hans tillsvidareanställning.

Unionen anser att uppsägningen ska ogiltigförklaras eftersom det brott som 27-åringen dömts för saknar samband med anställningen och arbetsgivarens verksamhet. Vidare menar förbundet att frånvaron på grund av fängelsestraffet inte är av den omfattningen att det utgör skäl för uppsägning. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 135 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Är det rimligt att behålla sin anställning när man dömts till ett fängelsestraff på över två år?

Det här är en medlem som har skött sitt arbete utan anmärkningar. Eftersom brottet inte har någon koppling till arbetet eller arbetsplatsen ska det inte påverka anställningen, säger Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen, som företräder 27-åringen.

En fängelsevistelse utgör inte olovlig frånvaro, enligt gällande rättspraxis. Hur länge man kan vara borta utan att bli av med jobbet beror bland annat på arbetsgivarens möjlighet att täcka upp med annan personal, förtydligar Elin Lemel.

Arbetsdomstolen har i ett tidigare mål där arbetstagaren dömts till 2 år och 8 månaders fängelse gjort bedömningen att frånvaron inte var av den omfattningen att det fanns laga grund för uppsägning. I det här fallet rör det sig om en arbetstagare som har dömts till ett kortare fängelsestraff än så, säger hon.

Möjlighet till fotboja

Idag avtjänar Unionenmedlemmen sitt straff på en öppen anstalt och har, enligt Kriminalvården, skött sig under sin tid som intagen. Myndigheten har gett besked om att 27-åringen, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff, har möjlighet till utökad frigång med fotboja under förutsättning att han har en anställning. I stämningsansökan till Arbetsdomstolen påpekar Unionen att mannen därmed skulle kunna stå till arbetsgivarens förfogande redan då.

Unionen väljer att försvara en medlem som dömts till fängelse, vad har ni för svar till dem som reagerar på det?

Brottet är han redan dömd för och han avtjänar sitt straff. Det vi gör är att försvara hans lagstadgade anställningsskydd. Vi är av uppfattningen att det saknas sakliga skäl för uppsägningen och att medlemmen ska kunna gå tillbaka till arbetet när han avtjänat sitt straff, säger Elin Lemel.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar utan att få svar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blev uppsagda utan förhandling – Unionen stämmer

Personalmötet chockades av ledningens besked: verksamheten läggs ner.
Arbetsgivaren bröt mot lagen när de inte förhandlade nedläggningen med facket innan beslutet togs. Det menar Unionen som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 3 mars 2025, kl 06:01
Arbetsdomstolens fasad samt en laboratorietekniker som gör en analys av prover. .
Analysföretaget ALS Scandinavia borde ha förhandlat med facket innan de informerade personalen om att kontoret i västerbottniska Malå skulle läggas ner. Det menar Unionen som kräver arbetsgivaren på 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Foto: Ola Rennstam/TT

Det var i mars förra året som samtliga medarbetare på analysföretaget ALS Scandinavias kontor i Malå kallades till ett informationsmöte. Platschefen informerade då om att bolaget beslutat att lägga ner verksamheten på grund av bristande lönsamhet och att lokalerna redan sagts upp. 

− Beskedet om nedläggningen kom som en total kalldusch för oss, jag fick panik när ledningen berättade om det, säger en av medarbetarna, som vill vara anonym, till Kollega, 

Den lokala Unionenklubben blev lika tagen på sängen som medarbetarna - företaget hade nämligen valt att inte förhandla nedläggningsbeslutet  med facket. Företagets agerande är ett solklart brott mot mbl, medbestämmandelagen, menar Unionen.

− En nedläggning av verksamhet är tveklöst en sådan fråga som en arbetsgivare måste förhandla. Lagen är glasklar på den punkten: förhandlingen med facket ska ske innan beslutet fattas, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Erbjöds jobb 16 mil bort

Först en månad efter informationsmötet begärde företaget förhandling med fackklubben. Då framgick det att samtliga 15 medarbetare skulle erbjudas tjänster på Piteåkontoret, 16 mil bort.  De som inte tackade ja blev uppsagda på grund av arbetsbrist.

− Alla har familj och hus här i Malå och få har möjlighet att rycka upp allt och fara iväg till Piteå. Företaget har skött det här förjävligt rent ut sagt, säger den tidigare anställde.

Enligt Unionen hade bolagets globala ledning fattat beslutet om nedläggningen av Malåenheten redan i mars.

− Det är bakvänt och inte så här det ska gå till. Det är viktigt att fackklubben involveras i de här frågorna. Om beslutet redan är fattat finns det egentligen inte något att förhandla om, konstaterar Sverker Wickberg.

Unionen har nu stämt ALS Scandinavia i Arbetsdomstolen och kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot mbl. Att Unionen driver vidare ärendet gläder den tidigare medarbetaren:

− Det känns jättebra att Unionen visar att även stora utländska företag måste följa svenska lagar. Kanske kommer ALS inte göra om det här misstaget fler gånger.

Fotnot: ALS Scandinavia har avböjt att kommentera tvisten.

ALS Scandinavia AB

Dotterbolag till den globala koncernen ALS (Australian Laboratory Services) som har mer än 13 000 anställda i över 60 länder. Bolaget gör laboriatorieanalyser inom bland annat miljö, geoteknik, livsmedel, läkemedel, elektronik. Vid laboratoriet i Malå arbetade tidigare 15 personer.

Detta är mbl - medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal.