Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Sommaren 2023 dömde Göta hovrätt en Unionenmedlem till fängelse i två år och tre månader för grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med de så kallade ”Påskupploppen” i Örebro 2022. Kort efter hovrättens dom valde mannens arbetsgivare att säga upp honom från hans tillsvidareanställning.
Unionen anser att uppsägningen ska ogiltigförklaras eftersom det brott som 27-åringen dömts för saknar samband med anställningen och arbetsgivarens verksamhet. Vidare menar förbundet att frånvaron på grund av fängelsestraffet inte är av den omfattningen att det utgör skäl för uppsägning. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 135 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
Är det rimligt att behålla sin anställning när man dömts till ett fängelsestraff på över två år?
− Det här är en medlem som har skött sitt arbete utan anmärkningar. Eftersom brottet inte har någon koppling till arbetet eller arbetsplatsen ska det inte påverka anställningen, säger Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen, som företräder 27-åringen.
En fängelsevistelse utgör inte olovlig frånvaro, enligt gällande rättspraxis. Hur länge man kan vara borta utan att bli av med jobbet beror bland annat på arbetsgivarens möjlighet att täcka upp med annan personal, förtydligar Elin Lemel.
− Arbetsdomstolen har i ett tidigare mål där arbetstagaren dömts till 2 år och 8 månaders fängelse gjort bedömningen att frånvaron inte var av den omfattningen att det fanns laga grund för uppsägning. I det här fallet rör det sig om en arbetstagare som har dömts till ett kortare fängelsestraff än så, säger hon.
Idag avtjänar Unionenmedlemmen sitt straff på en öppen anstalt och har, enligt Kriminalvården, skött sig under sin tid som intagen. Myndigheten har gett besked om att 27-åringen, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff, har möjlighet till utökad frigång med fotboja − under förutsättning att han har en anställning. I stämningsansökan till Arbetsdomstolen påpekar Unionen att mannen därmed skulle kunna stå till arbetsgivarens förfogande redan då.
Unionen väljer att försvara en medlem som dömts till fängelse, vad har ni för svar till dem som reagerar på det?
− Brottet är han redan dömd för och han avtjänar sitt straff. Det vi gör är att försvara hans lagstadgade anställningsskydd. Vi är av uppfattningen att det saknas sakliga skäl för uppsägningen och att medlemmen ska kunna gå tillbaka till arbetet när han avtjänat sitt straff, säger Elin Lemel.
Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar utan att få svar.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
