Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fängelse för den som röjer information om jobbet

I dag kan du tvingas betala dyra skadestånd om du utnyttjar en företagshemlighet från din arbetsplats. Men enligt ett nytt lagförslag ska det också bli straffbart att röja information. Ett förslag som upprör Unionen.
Lina Björk Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT
Fängelse för att ha tagit med sig eller fört ut information om sin arbetsgivare? Ja, det kan faktiskt bli verklighet om lagförslaget går igenom. Lars Pehrson/SvD/TT

– Vi är rädda att det här kommer att skapa en stor inlåsningseffekt för våra medlemmar. Man kanske inte vågar byta arbetsgivare eller starta eget för det är oklart vilken kunskap man får ta med sig, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Många av Unionens medlemmar jobbar i branscher där det förekommer företagshemligheter. Nästan alla näringsidkare har saker som behöver skyddas av affärsmässiga skäl. Det kan vara högteknologisk information, ritningar, modeller, eller kundlistor. Arbetsgivarna är också måna om att försvara den här kunskapen, så lagen om företagshemligheter används flitigt i dag.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

– Vi har sett att den är typen av tvister ökar. Redan i dag är skyddet för arbetsgivarna starkt och det är inte ovanligt att vi företräder medlemmar som blir stämda på stora skadeståndsbelopp. Det vanligaste scenariot är en säljare som påstås ha tagit med sig kundregister till en konkurrent, säger Lena Isenstam.

Trots det tillsatte regeringen en utredare för att titta på om lagen om företagshemligheter behöver ändras. Det har sin bakgrund i ett nytt EU-direktiv, vars syfte är att göra skyddet för den här typen av frågor detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet. Men i lagförslaget föreslås också, utan bakgrund i direktivet, ett utökat straff för anställda som tar med sig eller för ut information om sin arbetsgivare. Skulle förslaget gå igenom riskerar den anställde fängelse i upp till två år om brottet anses lindrigt. Skulle det vara av allvarligare karaktär kan fängelsestraffet utökas till sex år.

Läs mer: Sade upp sig och startade eget - får betala 4 miljoner

– Vi ser inga positiva effekter av att göra det här agerandet brottsligt. Redan i dag finns det en stor skrämseleffekt i att arbetstagare får betala miljonbelopp om de röjer sin arbetsgivares hemligheter. Din kunskap, färdighet och kompetens måste du få förfoga över. Men blir du osäker på vad du har arbetat upp för kunskap och vad som är knutet till din arbetsgivare, och dessutom blir straffad om du hamnar på fel sida, så är risken stor att du inte vågar utnyttja dina färdigheter när du byter jobb, säger Lena Isenstam.

I det nya lagförslaget föreslås också skadeståndsansvar om du av oaktsamhet råkar röja en hemlighet på ditt företag. Och förutom källkoder, IT-system och andra mer definierbara företagshemligheter ska nu även olika typer av sammanställningar utgöra en företagshemlighet.

Information om missförhållanden, eller brott utgör dock inga hemligheter. Inte heller arbetstagares personliga erfarenheter eller färdigheter, vill utredarna klargöra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.