Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Elbolag sa upp medlem – var inte elektriker

Elföretaget frågade aldrig Unionenmedlemmen om han var elektriker innan de anställde honom. Efter bara tolv dagar på företaget blev han uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget för felaktig uppsägning.
Oscar Broström Publicerad
Person sätter in stickkontakt i eluttag.
Mannen anställdes som kabel- och utrustninginstallatör, men blev uppsagd för att han inte var elektriker, knappt två veckor efter att han påbörjat anställningen. Foto: Audun Braastad/NTB

I stämningsansökan framgår att medlemmen sökte ett jobb som kabel- och utrustningsinstallatör, där arbetsuppgifterna främst var framdragning av kabel och inkoppling av komponenter med svagström.

Mannen var utbildad till tekniker inom telekommunikation, vilket framkom under ansökningsprocessen. Medlemmen fick jobbet – en visstidsanställning på sex månader – och började sin nya tjänst den 25 oktober 2021. Men redan den 5 november blev han uppsagd, av personliga skäl.

Enligt elföretaget saknade mannen nödvändig utbildning, då han inte var utbildad elektriker. Huruvida de faktiskt gjorde det klart i ansökningsprocessen att de krävde att personen de anställde var elektriker är dock tveksamt. Unionens förbundsjurist Filip Vujcic, som företräder medlemmen, skriver i stämningsansökan att medlemmen inte sökte jobbet som elektriker, aldrig fick frågan om han var elektriker i anställningsförfarandet och att det inte ens uppgetts vara meriterande.

”Utför inte arbeten med starkström”

Enligt Vujcic hade medlemmen kompetens och erfarenheter för att utföra arbeten, installationer och kabeldragning med svagström – och det var det han var anställd för att göra.

– Han utför inte arbeten med starkström, men det har ju heller inte hävdats av vår medlem att han kan det. Han var heller inte anställd, enligt anställningsavtalet, för att utföra starkströmsinstallationer.

Företaget varslade inte Unionen om uppsägningen, vilket de är skyldiga till, och har dessutom vägrat att förhandla med fackförbundet.

– I en mejlkonversation ber vår ombudsman flera gånger om en förhandling för att reda ut frågor man inte är överens om, men den röda tråden från motparten är att det inte finns något att förhandla om, säger Vujcic.

Unionen stämmer företaget på ekonomiskt skadestånd för utebliven lön för hela anställningsperioden, samt allmänt skadestånd på 150 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD