Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Elbolag sa upp medlem – var inte elektriker

Elföretaget frågade aldrig Unionenmedlemmen om han var elektriker innan de anställde honom. Efter bara tolv dagar på företaget blev han uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget för felaktig uppsägning.
Oscar Broström Publicerad 3 mars 2022, kl 10:57
Person sätter in stickkontakt i eluttag.
Mannen anställdes som kabel- och utrustninginstallatör, men blev uppsagd för att han inte var elektriker, knappt två veckor efter att han påbörjat anställningen. Foto: Audun Braastad/NTB

I stämningsansökan framgår att medlemmen sökte ett jobb som kabel- och utrustningsinstallatör, där arbetsuppgifterna främst var framdragning av kabel och inkoppling av komponenter med svagström.

Mannen var utbildad till tekniker inom telekommunikation, vilket framkom under ansökningsprocessen. Medlemmen fick jobbet – en visstidsanställning på sex månader – och började sin nya tjänst den 25 oktober 2021. Men redan den 5 november blev han uppsagd, av personliga skäl.

Enligt elföretaget saknade mannen nödvändig utbildning, då han inte var utbildad elektriker. Huruvida de faktiskt gjorde det klart i ansökningsprocessen att de krävde att personen de anställde var elektriker är dock tveksamt. Unionens förbundsjurist Filip Vujcic, som företräder medlemmen, skriver i stämningsansökan att medlemmen inte sökte jobbet som elektriker, aldrig fick frågan om han var elektriker i anställningsförfarandet och att det inte ens uppgetts vara meriterande.

”Utför inte arbeten med starkström”

Enligt Vujcic hade medlemmen kompetens och erfarenheter för att utföra arbeten, installationer och kabeldragning med svagström – och det var det han var anställd för att göra.

– Han utför inte arbeten med starkström, men det har ju heller inte hävdats av vår medlem att han kan det. Han var heller inte anställd, enligt anställningsavtalet, för att utföra starkströmsinstallationer.

Företaget varslade inte Unionen om uppsägningen, vilket de är skyldiga till, och har dessutom vägrat att förhandla med fackförbundet.

– I en mejlkonversation ber vår ombudsman flera gånger om en förhandling för att reda ut frågor man inte är överens om, men den röda tråden från motparten är att det inte finns något att förhandla om, säger Vujcic.

Unionen stämmer företaget på ekonomiskt skadestånd för utebliven lön för hela anställningsperioden, samt allmänt skadestånd på 150 000 kronor.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."