Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Berättade om sin ADD – blev uppsagd

När chefen ville ändra i arbetsbeskrivningen berättade mannen om sin funktionsnedsättning, add. Dagen därpå fick han veta att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen en stiftelse för diskriminering.
Elisabeth Brising Publicerad
Man som jobbar vid dator.
När den anställde berättade om sin funktionsnedsättning fick han höra dagen därpå att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för diskriminering. Foto: Shutterstock

Mannen började jobba på stiftelsen på deltid under sommaren 2020 som kommunikationsansvarig. Arbetsgivaren var nöjd med hans insatser och ett år senare fick han en heltidstjänst. Stiftelsens syfte är att dela ut anslag till unga talanger och arbeta för tryggare anställningsvillkor i sin bransch.

Sommaren 2021 fick mannen en ny chef och vd. Chefen ville att mannen skulle arbeta mer med administration och mindre med kommunikation trots att det inte stod i hans tjänstebeskrivning. Arbetsuppgifterna ändrades ofta med kort varsel från dag till dag.

Oro för arbetsmiljön

Den anställde, som tidigare känt sig uppskattad, upplevde att han fick svårt att planera sitt jobb. Kommunikatören har diagnosen add, en form av adhd. Det innebär att han kan koncentrera sig djupt, men har svårt att skifta fokus snabbt. Tidigare har den anställde aldrig haft anledning att berätta om sin diagnos.

När mannen tog upp sin oro över arbetsmiljön och sin yrkesroll svarade vd:n med frustration och sa att den anställde måste göra de administrativa arbetsuppgifter han blev ålagd från dag till dag. 

På ett möte som skulle handla om arbetsmiljön sa vd:n till kommunikatören att han måste välja mellan att fortsätta vara anställd och jobba 70 procent med administration eller säga upp sig.

Berättade om sin funktionsvariation - blev uppsagd 

Mannen valde dagen efter att berätta för chefen om sin funktionsnedsättning i ett sms. Han beskrev hur den gör det svårt för honom att ha en roll där han ofta blir avbruten och väntas byta fokus snabbt.

Dagen därpå kallade vd till ett nytt möte där hon klargjorde att det inte finns plats för en kommunikatör som inte vill göra administration. Hon sa att det kommer "heta arbetsbrist” vid en förhandling med facket om tjänsten, det vill säga bli en uppsägning.

Tre veckor senare hölls en tvisteförhandling med Unionen då vd:n ville säga upp kommunikatören på grund av arbetsbrist med motiveringen att stiftelsen inte hade behov av en kommunikatör längre. Förhandlingen slutade i oenighet.

Kräver skadestånd för diskriminering

Nu stämmer Unionen stiftelsen i Stockholms tingsrätt för ogiltig uppsägning och diskriminering. Dessutom anses mannen ha utsatts för repressalier eftersom han fråntagits arbetsuppgifter medan han jobbar kvar på stiftelsen i väntan på rättens avgörande.

Unionens jurist yrkar på diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd till den anställde.

– Det går inte att bortse från att det handlar om diskriminering. Det finns ett otroligt tydligt tidsmässigt samband mellan att vd:n får veta diagnosen och att hon dagen efter kallar till ett möte då hon säger att det inte finns plats för honom, säger Lisa Melin, Unionens jurist. 

Om diagnosen add

Add är en variant av adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) där man tagit bort bokstaven h. Personer med add besväras inte av överaktivitet som de med ADHD. Däremot förekommer ofta svårigheter med uppmärksamhet som kan yttra sig på olika sätt för olika personer. Ofta är svårigheterna vid ADD mindre märkbara för omgivningen än för personer med ADHD. 

Källa: 1177 Vårdguiden och Hjärnfonden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.