Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Berättade om sin ADD – blev uppsagd

När chefen ville ändra i arbetsbeskrivningen berättade mannen om sin funktionsnedsättning, add. Dagen därpå fick han veta att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen en stiftelse för diskriminering.
Elisabeth Brising Publicerad
Man som jobbar vid dator.
När den anställde berättade om sin funktionsnedsättning fick han höra dagen därpå att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för diskriminering. Foto: Shutterstock

Mannen började jobba på stiftelsen på deltid under sommaren 2020 som kommunikationsansvarig. Arbetsgivaren var nöjd med hans insatser och ett år senare fick han en heltidstjänst. Stiftelsens syfte är att dela ut anslag till unga talanger och arbeta för tryggare anställningsvillkor i sin bransch.

Sommaren 2021 fick mannen en ny chef och vd. Chefen ville att mannen skulle arbeta mer med administration och mindre med kommunikation trots att det inte stod i hans tjänstebeskrivning. Arbetsuppgifterna ändrades ofta med kort varsel från dag till dag.

Oro för arbetsmiljön

Den anställde, som tidigare känt sig uppskattad, upplevde att han fick svårt att planera sitt jobb. Kommunikatören har diagnosen add, en form av adhd. Det innebär att han kan koncentrera sig djupt, men har svårt att skifta fokus snabbt. Tidigare har den anställde aldrig haft anledning att berätta om sin diagnos.

När mannen tog upp sin oro över arbetsmiljön och sin yrkesroll svarade vd:n med frustration och sa att den anställde måste göra de administrativa arbetsuppgifter han blev ålagd från dag till dag. 

På ett möte som skulle handla om arbetsmiljön sa vd:n till kommunikatören att han måste välja mellan att fortsätta vara anställd och jobba 70 procent med administration eller säga upp sig.

Berättade om sin funktionsvariation - blev uppsagd 

Mannen valde dagen efter att berätta för chefen om sin funktionsnedsättning i ett sms. Han beskrev hur den gör det svårt för honom att ha en roll där han ofta blir avbruten och väntas byta fokus snabbt.

Dagen därpå kallade vd till ett nytt möte där hon klargjorde att det inte finns plats för en kommunikatör som inte vill göra administration. Hon sa att det kommer "heta arbetsbrist” vid en förhandling med facket om tjänsten, det vill säga bli en uppsägning.

Tre veckor senare hölls en tvisteförhandling med Unionen då vd:n ville säga upp kommunikatören på grund av arbetsbrist med motiveringen att stiftelsen inte hade behov av en kommunikatör längre. Förhandlingen slutade i oenighet.

Kräver skadestånd för diskriminering

Nu stämmer Unionen stiftelsen i Stockholms tingsrätt för ogiltig uppsägning och diskriminering. Dessutom anses mannen ha utsatts för repressalier eftersom han fråntagits arbetsuppgifter medan han jobbar kvar på stiftelsen i väntan på rättens avgörande.

Unionens jurist yrkar på diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd till den anställde.

– Det går inte att bortse från att det handlar om diskriminering. Det finns ett otroligt tydligt tidsmässigt samband mellan att vd:n får veta diagnosen och att hon dagen efter kallar till ett möte då hon säger att det inte finns plats för honom, säger Lisa Melin, Unionens jurist. 

Om diagnosen add

Add är en variant av adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) där man tagit bort bokstaven h. Personer med add besväras inte av överaktivitet som de med ADHD. Däremot förekommer ofta svårigheter med uppmärksamhet som kan yttra sig på olika sätt för olika personer. Ofta är svårigheterna vid ADD mindre märkbara för omgivningen än för personer med ADHD. 

Källa: 1177 Vårdguiden och Hjärnfonden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.