Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Berättade om sin ADD – blev uppsagd

När chefen ville ändra i arbetsbeskrivningen berättade mannen om sin funktionsnedsättning, add. Dagen därpå fick han veta att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen en stiftelse för diskriminering.
Elisabeth Brising Publicerad
Man som jobbar vid dator.
När den anställde berättade om sin funktionsnedsättning fick han höra dagen därpå att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för diskriminering. Foto: Shutterstock

Mannen började jobba på stiftelsen på deltid under sommaren 2020 som kommunikationsansvarig. Arbetsgivaren var nöjd med hans insatser och ett år senare fick han en heltidstjänst. Stiftelsens syfte är att dela ut anslag till unga talanger och arbeta för tryggare anställningsvillkor i sin bransch.

Sommaren 2021 fick mannen en ny chef och vd. Chefen ville att mannen skulle arbeta mer med administration och mindre med kommunikation trots att det inte stod i hans tjänstebeskrivning. Arbetsuppgifterna ändrades ofta med kort varsel från dag till dag.

Oro för arbetsmiljön

Den anställde, som tidigare känt sig uppskattad, upplevde att han fick svårt att planera sitt jobb. Kommunikatören har diagnosen add, en form av adhd. Det innebär att han kan koncentrera sig djupt, men har svårt att skifta fokus snabbt. Tidigare har den anställde aldrig haft anledning att berätta om sin diagnos.

När mannen tog upp sin oro över arbetsmiljön och sin yrkesroll svarade vd:n med frustration och sa att den anställde måste göra de administrativa arbetsuppgifter han blev ålagd från dag till dag. 

På ett möte som skulle handla om arbetsmiljön sa vd:n till kommunikatören att han måste välja mellan att fortsätta vara anställd och jobba 70 procent med administration eller säga upp sig.

Berättade om sin funktionsvariation - blev uppsagd 

Mannen valde dagen efter att berätta för chefen om sin funktionsnedsättning i ett sms. Han beskrev hur den gör det svårt för honom att ha en roll där han ofta blir avbruten och väntas byta fokus snabbt.

Dagen därpå kallade vd till ett nytt möte där hon klargjorde att det inte finns plats för en kommunikatör som inte vill göra administration. Hon sa att det kommer "heta arbetsbrist” vid en förhandling med facket om tjänsten, det vill säga bli en uppsägning.

Tre veckor senare hölls en tvisteförhandling med Unionen då vd:n ville säga upp kommunikatören på grund av arbetsbrist med motiveringen att stiftelsen inte hade behov av en kommunikatör längre. Förhandlingen slutade i oenighet.

Kräver skadestånd för diskriminering

Nu stämmer Unionen stiftelsen i Stockholms tingsrätt för ogiltig uppsägning och diskriminering. Dessutom anses mannen ha utsatts för repressalier eftersom han fråntagits arbetsuppgifter medan han jobbar kvar på stiftelsen i väntan på rättens avgörande.

Unionens jurist yrkar på diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd till den anställde.

– Det går inte att bortse från att det handlar om diskriminering. Det finns ett otroligt tydligt tidsmässigt samband mellan att vd:n får veta diagnosen och att hon dagen efter kallar till ett möte då hon säger att det inte finns plats för honom, säger Lisa Melin, Unionens jurist. 

Om diagnosen add

Add är en variant av adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) där man tagit bort bokstaven h. Personer med add besväras inte av överaktivitet som de med ADHD. Däremot förekommer ofta svårigheter med uppmärksamhet som kan yttra sig på olika sätt för olika personer. Ofta är svårigheterna vid ADD mindre märkbara för omgivningen än för personer med ADHD. 

Källa: 1177 Vårdguiden och Hjärnfonden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD