Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Åtalades för rattfylla i tjänstebil – fick sparken

Säljaren på L´Oréal åtalades för grovt rattfylleri efter en olycka i sin tjänstebil – och avskedades. Unionen anser dock att händelsen saknar samband med anställningen och att kvinnan därför ska få behålla jobbet.
Ola Rennstam Publicerad
Är det rimligt att förlora jobbet om man begår ett brott på fritiden? Unionen och kosmetikföretaget L´Oréal har olika uppfattning i frågan och nu blir tvisten en fråga för Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Vid midnatt den 5 september förra året inträffade en trafikolycka i centrala Göteborg. En tjänstebil tillhörande kosmetikföretaget L´Oréal krockade med en stillastående bil. Den kvinnliga säljaren hävdar att hon satt i passagerarsätet vid kollisionen och att hon blivit skjutsad i tjänstebilen av en person hon lärt känna tidigare samma kväll. Efter krocken lämnade denna person lämnade fordonet och försvann från platsen. Kvinnan uppger att hon var kraftigt berusad och har vaga minnesbilder av händelseförloppet. Hon vet inte heller vem föraren var.

Åtalades och blev avskedad

Dagen efter olyckan kontaktade säljaren sin närmaste chef och berättade vad som inträffat. Hon hade även ett möte med HR-ansvariga på L´Oréal angående händelsen och fortsatte därefter att jobba som vanligt. 

I början av mars, fem månader efter trafikolyckan, blev hon åtalad för grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik samt smitning från olycksplats. En månad senare valde L´Oréal att avskeda henne. Arbetsgivaren gör gällande att grovt rattfylleri är ett ”mycket allvarligt brott som äventyrar liv och allmänhetens säkerhet”. Bolaget hävdar också att säljaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter om händelsen till ledningen.

Unionen: "Saknar koppling till arbetet"

Unionen håller inte med och har nu stämt kosmetikjätten i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan och att hon ska få behålla sin anställning.

– Trafikolyckan inträffade långt utanför arbetstid och saknar klart samband med arbetsgivarens verksamhet, därför kan det inte läggas till grund för ett avskedande av vår medlem, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som företräder säljaren.

Påverkas Unionens inställning om medlemmen skulle fällas i tingsrätten för de brott hon åtalats för?

– Det gör den inte. Vår uppfattning är att bara för att man blir dömd för en viss brottslighet innebär inte det automatiskt att man åsidosatt sina förpliktelser i tjänsten. Så länge brottsligheten inte har en koppling till arbetsplatsen ska det inte heller leda till att man blir av med jobbet.

Har det ingen betydelse att händelsen skedde med företagets tjänstebil?

– Nej, det är för svag koppling till arbetsgivarens verksamhet, säger Lena Isenstam.

Haft kännedom i ett halvår

Enligt lagen om anställningsskydd, las, får ett avskedande inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader. Unionen påpekar i sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen att L´Oréal haft kännedom om det som inträffat ett halvår när man valde att avskeda medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med L´Oréal som avböjt att kommentera med hänvisning till att det är en pågående rättstvist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD