Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Åtalades för rattfylla i tjänstebil – fick sparken

Säljaren på L´Oréal åtalades för grovt rattfylleri efter en olycka i sin tjänstebil – och avskedades. Unionen anser dock att händelsen saknar samband med anställningen och att kvinnan därför ska få behålla jobbet.
Ola Rennstam Publicerad
Är det rimligt att förlora jobbet om man begår ett brott på fritiden? Unionen och kosmetikföretaget L´Oréal har olika uppfattning i frågan och nu blir tvisten en fråga för Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Vid midnatt den 5 september förra året inträffade en trafikolycka i centrala Göteborg. En tjänstebil tillhörande kosmetikföretaget L´Oréal krockade med en stillastående bil. Den kvinnliga säljaren hävdar att hon satt i passagerarsätet vid kollisionen och att hon blivit skjutsad i tjänstebilen av en person hon lärt känna tidigare samma kväll. Efter krocken lämnade denna person lämnade fordonet och försvann från platsen. Kvinnan uppger att hon var kraftigt berusad och har vaga minnesbilder av händelseförloppet. Hon vet inte heller vem föraren var.

Åtalades och blev avskedad

Dagen efter olyckan kontaktade säljaren sin närmaste chef och berättade vad som inträffat. Hon hade även ett möte med HR-ansvariga på L´Oréal angående händelsen och fortsatte därefter att jobba som vanligt. 

I början av mars, fem månader efter trafikolyckan, blev hon åtalad för grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik samt smitning från olycksplats. En månad senare valde L´Oréal att avskeda henne. Arbetsgivaren gör gällande att grovt rattfylleri är ett ”mycket allvarligt brott som äventyrar liv och allmänhetens säkerhet”. Bolaget hävdar också att säljaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter om händelsen till ledningen.

Unionen: "Saknar koppling till arbetet"

Unionen håller inte med och har nu stämt kosmetikjätten i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan och att hon ska få behålla sin anställning.

– Trafikolyckan inträffade långt utanför arbetstid och saknar klart samband med arbetsgivarens verksamhet, därför kan det inte läggas till grund för ett avskedande av vår medlem, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som företräder säljaren.

Påverkas Unionens inställning om medlemmen skulle fällas i tingsrätten för de brott hon åtalats för?

– Det gör den inte. Vår uppfattning är att bara för att man blir dömd för en viss brottslighet innebär inte det automatiskt att man åsidosatt sina förpliktelser i tjänsten. Så länge brottsligheten inte har en koppling till arbetsplatsen ska det inte heller leda till att man blir av med jobbet.

Har det ingen betydelse att händelsen skedde med företagets tjänstebil?

– Nej, det är för svag koppling till arbetsgivarens verksamhet, säger Lena Isenstam.

Haft kännedom i ett halvår

Enligt lagen om anställningsskydd, las, får ett avskedande inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader. Unionen påpekar i sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen att L´Oréal haft kännedom om det som inträffat ett halvår när man valde att avskeda medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med L´Oréal som avböjt att kommentera med hänvisning till att det är en pågående rättstvist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag

Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 21 januari 2026, kl 06:03
Pixelgrafik med texten ”Game Over” ovanför plattformar – illustration kopplad till spelbranschens arbetsvillkor.
För många anställda i spelbranschen är det "game over" när arbetsgivaren bestämmer sig för att skära ned på personal. I många fall väljer företagen utköp istället för omplacering. Foto: Colourbox

Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.

Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.

Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.

Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp

En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.

Björn Larm
Foto: Peter Knutsson

– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.

Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.

– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.

Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.

Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.

Einar Humlin

– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.

Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.

Facket får sällan information om utköp

Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.

Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.

– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.

Techbranschen

  • En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
  • Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
  • Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.

    Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.

Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.

– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.

– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.

 

Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö

Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.

– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.

Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning

  • Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
  • Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
  • Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
  • Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
  • Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
  • Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.

Källa: Unionen