Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Åtalades för rattfylla i tjänstebil – fick sparken

Säljaren på L´Oréal åtalades för grovt rattfylleri efter en olycka i sin tjänstebil – och avskedades. Unionen anser dock att händelsen saknar samband med anställningen och att kvinnan därför ska få behålla jobbet.
Ola Rennstam Publicerad
Är det rimligt att förlora jobbet om man begår ett brott på fritiden? Unionen och kosmetikföretaget L´Oréal har olika uppfattning i frågan och nu blir tvisten en fråga för Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

UPPDATERAD 12 mars 2026.
Vid midnatt den 5 september 2024 inträffade en trafikolycka i centrala Göteborg. En tjänstebil tillhörande kosmetikföretaget L´Oréal krockade med en stillastående bil. Den kvinnliga säljaren hävdar att hon satt i passagerarsätet vid kollisionen och att hon blivit skjutsad i tjänstebilen av en person hon lärt känna tidigare samma kväll. Efter krocken lämnade denna person fordonet och försvann från platsen. Kvinnan uppger att hon var kraftigt berusad och har vaga minnesbilder av händelseförloppet. Hon vet inte heller vem föraren var.

Åtalades och blev avskedad

Dagen efter olyckan kontaktade säljaren sin närmaste chef och berättade vad som inträffat. Hon hade även ett möte med HR-ansvariga på L´Oréal angående händelsen och fortsatte därefter att jobba som vanligt. 

I början av mars, fem månader efter trafikolyckan, blev hon åtalad för grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik samt smitning från olycksplats. En månad senare valde L´Oréal att avskeda henne. Arbetsgivaren gör gällande att grovt rattfylleri är ett ”mycket allvarligt brott som äventyrar liv och allmänhetens säkerhet”. Bolaget hävdar också att säljaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter om händelsen till ledningen.

Unionen: "Saknar koppling till arbetet"

Unionen håller inte med och har nu stämt kosmetikjätten i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan och att hon ska få behålla sin anställning.

– Trafikolyckan inträffade långt utanför arbetstid och saknar klart samband med arbetsgivarens verksamhet, därför kan det inte läggas till grund för ett avskedande av vår medlem, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som företräder säljaren.

Påverkas Unionens inställning om medlemmen skulle fällas i tingsrätten för de brott hon åtalats för?

– Det gör den inte. Vår uppfattning är att bara för att man blir dömd för en viss brottslighet innebär inte det automatiskt att man åsidosatt sina förpliktelser i tjänsten. Så länge brottsligheten inte har en koppling till arbetsplatsen ska det inte heller leda till att man blir av med jobbet.

Har det ingen betydelse att händelsen skedde med företagets tjänstebil?

– Nej, det är för svag koppling till arbetsgivarens verksamhet, säger Lena Isenstam.

Haft kännedom i ett halvår

Enligt lagen om anställningsskydd, las, får ett avskedande inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader. Unionen påpekar i sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen att L´Oréal haft kännedom om det som inträffat ett halvår när man valde att avskeda medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med L´Oréal som avböjt att kommentera.

Så gick det sen

Den 12 mars 2026 dömde Göteborgs tingsrätt kvinnan till tre månaders fängelse för de brott hon åtalats för. Hon ska även betala drygt 280 000 kronor i skadestånd för reparation av personbilen.
När det gäller den arbetsrättsliga tvisten angående säljarens anställning har Unionen och L´Oréal nått en förlikning och målet är nu återkallat från Arbetsdomstolen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.