Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD: Rätt av Ica att sparka medarbetare efter drogtest

Ica gjorde rätt när de avskedade en anställd efter ett positivt drogtest. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.
Ola Rennstam Publicerad
Icas logotyp på en fasad intill en bild som illustrerar provtagning vid drogtest; artikel om AD:s dom i tvist mellan Unionen och Ica.
Unionen ansåg att Icas drogtest var bristfälligt. Men nu slår Arbetsdomstolen fast att Ica gjorde rätt när de valde att avskeda lagerarbetaren och Unionen döms nu att betala 876 000 kronor i rättegångskostnader. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT/MARCUS ANDRAE/TT

Medarbetaren jobbade på ett av Icas lager och testade – enligt företaget – positivt för amfetamin vid ett slumpmässigt drogtest. Som Kollega tidigare har rapporterat ansåg Unionen att det fanns stora brister i hur Ica genomfört drogtestet och valde att stämma bolaget i Arbetsdomstolen. Facket konstaterade bland annat att salivprov inte är en rättssäker metod och att Rikspolisstyrelsen enbart rekommenderar blod- och urinprov.

Ingen ny analys – trots att medarbetaren nekade

Trots att lagerarbetaren förnekade droganvändning skickades inget nytt prov till ett oberoende laboratorium, vilket normalt är praxis. I stället valde Ica att avskeda honom ett par veckor senare. 

Matjätten, som har nolltolerans mot droger, hävdar att han gjort sig skyldig till drograttfylleri eftersom han kört truck på lagret samma dag som provtagningen.

Facket fick inte se testresultatet

Unionen begärde vid upprepade tillfällen att få ta del av testresultatet, men Ica kunde inte visa upp något. Till slut fick facket ta del av ett anonymiserat provsvar – och då framkom att testet utförts av en underleverantör till testföretaget. Vad den firman hette kunde Ica inte svara på.

Med bakgrund av den bristfälliga provtagningen ansåg Unionen att det saknades grund för avskedandet och stämde arbetsgivaren. 

Expert: Låga halter amfetamin

Huvudfrågan i tvisten är hur säkra drogtesterna egentligen är. Ica menar att metoden som deras testföretag använt är mycket säker och att de följt alla regler.
Under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen uppgav Unionens expert att lagerarbetarens prov visade mycket låga halter av amfetamin. Långt mindre än vad barn på receptbelagd medicin uppvisar och väldigt mycket lägre halter än man vanligen ser hos amfetaminmissbrukare.

AD: Rätt av Ica att avskeda

Nu har Arbetsdomstolen tagit ställning i frågan och kommit fram till att Ica agerade rätt när de valde att avskeda mannen. I sin dom konstaterar AD att det är ställt utom rimligt tvivel att det positiva provresultatet var korrekt och att lagerarbetaren medvetet intog det amfetamin som fanns i hans saliv.

Domstolen skriver vidare att eftersom den truckkörning som han utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet.  Detta gäller trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg. 

Två av rättens sju ledamöter anser att det var fel av Ica att avskeda medarbetaren. De anser att samma beviskrav som i brottmål bör gälla i arbetslivet.

Unionen: ”Domen väntad”

Unionen kommer nu att analysera domen vidare. Lena Isenstam, förbundsjurist som företrätt medlemmen, är inte överraskad över utgången: 

– Domen var väntad utifrån hur rättspraxis såg ut sedan tidigare. Unionen vill ha drogfria arbetsplatser. Men gör man drogtester måste de vara rättssäkra och tillförlitliga, säger hon.

Om arbetsgivaren ansåg att medarbetaren utgjorde en säkerhetsrisk hade ett rimligare alternativ varit att stänga av honom från arbetet, enligt Lena Isenstam.

– Testresultatet visade så låga nivåer att det inte fanns någon säkerhetsrisk. Att bli avskedad är en oproportionerlig åtgärd.

Drogtesternas tillförlitlighet kan påverkas 

Unionen oroas över konsekvenser av AD:s dom.
– Vi är oroliga för rättsutvecklingen. Drogtester är ”big business” och vi ser en risk att kostnadseffektivitet nu kommer att gå före kvalitet, säger Lena Isenstam.

Unionen ska betala matjättens och Svensk Handels rättegångskostnader på sammanlagt 876 000 kronor.

Ica: ”Bekräftelse på att vi agerat rätt”

Ica välkomnar AD:s avgörande. Bolagets förhandlingschef Anders Graneld skriver en kommentar till Kollega att domen bekräftar att de agerat på ett korrekt sätt. På frågan om Ica kommer att ändra något för att få säkrare testmetoder framöver skriver Graneld:
”Utfallet i Arbetsdomstolen bekräftar att vi har säkra metoder och en säker testprocedur i enlighet med internationella och nationella riktlinjer. Vi ser kontinuerligt över våra rutiner.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger Lena Isenstam. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.