Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

92 miljoner till medlemmar efter rättsprocesser

92 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar under 2021 efter rättsprocesser. Beloppet är det högsta på flera år. "En pandemieffekt", säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.
Elisabeth Brising Publicerad 14 mars 2022, kl 06:00
Hand som håller upp sedlar bredvid lagbok med klubba.
Sammanlagt blev det totalt cirka 92 miljoner kronor som betalades ut efter att Unionenmedlemmar fått juridisk hjälp. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Christine Olsson/TT

De flesta tvister som Unionen hjälpte medlemmar att lösa förra året gällde löneindrivning och arbetsskadeersättning. 830 ärenden avslutades vilket var fler än båda de två föregående åren.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

 Beloppen som gått ut till medlemmar sticker ut eftersom de är väldigt mycket högre än vad de har varit de senaste åren. Det beror framför allt på att många ärenden kom in under det brinnande pandemiåret 2020 och avslutades 2021, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

Totalt 75 miljoner kronor betalades ut till medlemmar 2021 efter att de fått hjälp av Unionens egna jurister. Utöver det betalades ytterligare 17 miljoner kronor ut till medlemmar via LO-TCO:s Rättsskydd, Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt som driver en del av Unionens ärenden.

Sammanlagt blev det cirka 92 miljoner kronor som betalades ut efter att Unionenmedlemmar fått juridisk hjälp.

Företag i ekonomisk knipa

I början av pandemin fick många företag ekonomiska problem och betalningssvårigheter, vilket fick många att söka stöd av facket.

 Mycket pengar gäller tvister om löneutbetalning, men vi befarade faktiskt betydligt fler konkurser än det blev på grund av corona. Det berodde på att systemet med korttidsarbete infördes snabbt och påverkade positivt, säger Malin Wulkan.

Av de 75 miljoner kronorna från ärenden som Unionens egna jurister avslutade förra året kom cirka 14 miljoner kronor från den statliga lönegarantin efter konkurser och rekonstruktioner, medan cirka 27,5 miljoner kronor var indrivna försenade eller tvistiga löner.

Cirka 4 miljoner kronor var skadestånd efter felaktiga uppsägningar eller brott mot arbetslagar, till exempel semesterlagen.

Inkomstförluster över lång tid

Dessutom fick medlemmar cirka 29 miljoner kronor i ersättning efter avslutade försäkringstvister med a-kassan, Försäkringskassan eller försäkringsbolag, enligt Malin Wulkan.

 Det kan vara så att ett färre antal ärenden med positiv utgång ger ett stort utfall i pengar i exempelvis livränteärenden vid arbetsskada. Den berörda medlemmen kan då få ersättning för en lång tids inkomstförluster.

Ökat behov av juridiskt stöd 

De senaste åren har trycket på Unionens juridiska stöd ökat enligt Malin Wulkan. Förra året startade 617 nya juridiska medlemsärenden på nationell nivå och Unionen lämnade in ett större antal stämningsansökningar till Arbetsdomstolen än året innan.

 Ju fler medlemmar vi har desto fler ärenden blir det. Men det styrs också av konjunkturen. Dåliga tider ger fler ärenden. 2022 skulle jag gissa att det finns en risk att det blir fler. Situationen i Ukraina kommer påverka oss i den utsträckning som ekonomin påverkas, säger Malin Wulkan.

Resultat juridiska tvister 2021

Unionen: 

  • 27,5 miljoner kr i lön (2020: 7 mkr, 2019: 12 mkr)
  • 14,1 miljoner kr i lönegaranti (2020: 11 mkr, 2019: 12,5 mkr)
  • 4,1 miljoner kr i skadestånd (2020: 2,7 mkr, 2019: 1 mkr)
  • 29,2 miljoner kr i ersättning försäkringsrätt (2020: 16,7 mkr, 2019: 4 mkr)

Totalt: Cirka 75 miljoner kronor till medlemmar. 

LO-TCO Rättsskydd:

  • 17 miljoner kr i ersättning till medlemmar i Unionen, främst försäkringsrätt.
Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."