Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

17 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 17 miljoner kronor har betalats ut till medlemmar i Unionen under 2021 efter rättsprocesser som drivits av LO-TCO Rättsskydd. De flesta gällde ersättning för arbetsskador och löneindrivning.
Elisabeth Brising Publicerad
Svenska sedlar och utmattad man vid skrivbord.
Unionens medlemmar fick över 17 miljoner kronor från LO-TCO Rättsskydd under 2021. Fallen gällde bland annat arbetsskador kopplade till utmattningssjukdom. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

Hela 17 200 000 kronor var summan som delades ut till ett antal medlemmar i Unionen under 2021 efter att de vunnit rättsprocesser som drivits av juristbyrån LO-TCO Rättsskydd. Ärendena gällde till exempel ersättning för arbetsskador och obetalda löner.

Ellinor Gudmundsson
Ellinor Gudmundsson

– Det som sticker ut är att det är mycket mer pengar än året innan. Det handlar oftast om ersättning för arbetsskador som funnits många år när man väl får rätt i domstol. Det blir mycket pengar, säger Ellinor Gudmundsson, enhetschef för Rättsskyddets försäkringsrätt.

Bland TCO:s fackförbund var det Unionens medlemmar som fick mest pengar förra året genom Rättsskyddet. Unionen hade både flest avslutade ärenden, 22 stycken, och lämnade in flest nya bland TCO-förbunden: 40 stycken.

Rättsskyddet driver ärenden som fackförbunden behöver extra hjälp med både när det gäller arbetsrätt och försäkringsrätt. De flesta fallen går till domstol och prövas i flera instanser.

Utmattningssjukdom vanlig arbetsskada

När det gäller Unionens medlemmar, privata tjänstemän, kan arbetsskadorna handla om till exempel utmattningssjukdom, eller om olyckor som skett i anslutning till jobbet på vägen dit eller hem.

– Det är mycket avslag också förstås. Särskilt när det gäller svåra bedömningar som utmattningssjukdom. Man måste kunna visa att någon har tvingats gå ner i lön och fått en inkomstförlust just på grund av skadan de fått av arbetet, säger Ellinor Gudmundsson.

För Unionens räkning drev Rättsskyddet åtta arbetsrättsliga ärenden som genererade 164 000 kronor i ersättningar samt 14 avslutade försäkringsärenden som stod för de drygt 17 miljoner kronorna. Vid arbetsskador kan det ta flera år innan ett ärende gentemot Försäkringskassan eller ett försäkringsbolag avslutas berättar Ellinor Gudmundsson. Förra året blev ett antal ärenden klara i domstol vilket förklarar den stora årssumman.

Totalt delades över 180 miljoner kronor ut under 2021 till medlemmar i olika fackförbund efter hjälp med rättsprocesser av LO-TCO Rättsskydd. Mest pengar totalt fick arbetstagare från fackförbundet IF Metall – sammanlagt 41 miljoner kronor.

Därefter kom Handelsanställdas förbund med drygt 21 miljoner kronor i ersättningar. Det var också det fackförbund som stod för flest nya juridiska ärenden förra året hos Rättsskyddet. Flest avslutade juridiska ärenden hade Kommunal med sina 160 ärenden.

LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och ägs av de fackliga organisationerna LO och TCO men anlitas även av vissa Saco-fackförbund.

Ärendena som drivs av byrån går i regel till domstol och processerna kan ta många år. Under 2021 avslutades sammanlagt 871 ärenden av juristerna på LO-TCO Rättsskydd.

Unionen har anställda jurister som driver arbetsrättsliga ärenden för medlemmarnas räkning, men förbundet tar också hjälp utifrån av LO-TCO Rättsskydds 35 jurister.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision