Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

17 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 17 miljoner kronor har betalats ut till medlemmar i Unionen under 2021 efter rättsprocesser som drivits av LO-TCO Rättsskydd. De flesta gällde ersättning för arbetsskador och löneindrivning.
Elisabeth Brising Publicerad
Svenska sedlar och utmattad man vid skrivbord.
Unionens medlemmar fick över 17 miljoner kronor från LO-TCO Rättsskydd under 2021. Fallen gällde bland annat arbetsskador kopplade till utmattningssjukdom. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

Hela 17 200 000 kronor var summan som delades ut till ett antal medlemmar i Unionen under 2021 efter att de vunnit rättsprocesser som drivits av juristbyrån LO-TCO Rättsskydd. Ärendena gällde till exempel ersättning för arbetsskador och obetalda löner.

Ellinor Gudmundsson
Ellinor Gudmundsson

– Det som sticker ut är att det är mycket mer pengar än året innan. Det handlar oftast om ersättning för arbetsskador som funnits många år när man väl får rätt i domstol. Det blir mycket pengar, säger Ellinor Gudmundsson, enhetschef för Rättsskyddets försäkringsrätt.

Bland TCO:s fackförbund var det Unionens medlemmar som fick mest pengar förra året genom Rättsskyddet. Unionen hade både flest avslutade ärenden, 22 stycken, och lämnade in flest nya bland TCO-förbunden: 40 stycken.

Rättsskyddet driver ärenden som fackförbunden behöver extra hjälp med både när det gäller arbetsrätt och försäkringsrätt. De flesta fallen går till domstol och prövas i flera instanser.

Utmattningssjukdom vanlig arbetsskada

När det gäller Unionens medlemmar, privata tjänstemän, kan arbetsskadorna handla om till exempel utmattningssjukdom, eller om olyckor som skett i anslutning till jobbet på vägen dit eller hem.

– Det är mycket avslag också förstås. Särskilt när det gäller svåra bedömningar som utmattningssjukdom. Man måste kunna visa att någon har tvingats gå ner i lön och fått en inkomstförlust just på grund av skadan de fått av arbetet, säger Ellinor Gudmundsson.

För Unionens räkning drev Rättsskyddet åtta arbetsrättsliga ärenden som genererade 164 000 kronor i ersättningar samt 14 avslutade försäkringsärenden som stod för de drygt 17 miljoner kronorna. Vid arbetsskador kan det ta flera år innan ett ärende gentemot Försäkringskassan eller ett försäkringsbolag avslutas berättar Ellinor Gudmundsson. Förra året blev ett antal ärenden klara i domstol vilket förklarar den stora årssumman.

Totalt delades över 180 miljoner kronor ut under 2021 till medlemmar i olika fackförbund efter hjälp med rättsprocesser av LO-TCO Rättsskydd. Mest pengar totalt fick arbetstagare från fackförbundet IF Metall – sammanlagt 41 miljoner kronor.

Därefter kom Handelsanställdas förbund med drygt 21 miljoner kronor i ersättningar. Det var också det fackförbund som stod för flest nya juridiska ärenden förra året hos Rättsskyddet. Flest avslutade juridiska ärenden hade Kommunal med sina 160 ärenden.

LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och ägs av de fackliga organisationerna LO och TCO men anlitas även av vissa Saco-fackförbund.

Ärendena som drivs av byrån går i regel till domstol och processerna kan ta många år. Under 2021 avslutades sammanlagt 871 ärenden av juristerna på LO-TCO Rättsskydd.

Unionen har anställda jurister som driver arbetsrättsliga ärenden för medlemmarnas räkning, men förbundet tar också hjälp utifrån av LO-TCO Rättsskydds 35 jurister.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.