Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

17 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 17 miljoner kronor har betalats ut till medlemmar i Unionen under 2021 efter rättsprocesser som drivits av LO-TCO Rättsskydd. De flesta gällde ersättning för arbetsskador och löneindrivning.
Elisabeth Brising Publicerad
Svenska sedlar och utmattad man vid skrivbord.
Unionens medlemmar fick över 17 miljoner kronor från LO-TCO Rättsskydd under 2021. Fallen gällde bland annat arbetsskador kopplade till utmattningssjukdom. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

Hela 17 200 000 kronor var summan som delades ut till ett antal medlemmar i Unionen under 2021 efter att de vunnit rättsprocesser som drivits av juristbyrån LO-TCO Rättsskydd. Ärendena gällde till exempel ersättning för arbetsskador och obetalda löner.

Ellinor Gudmundsson
Ellinor Gudmundsson

– Det som sticker ut är att det är mycket mer pengar än året innan. Det handlar oftast om ersättning för arbetsskador som funnits många år när man väl får rätt i domstol. Det blir mycket pengar, säger Ellinor Gudmundsson, enhetschef för Rättsskyddets försäkringsrätt.

Bland TCO:s fackförbund var det Unionens medlemmar som fick mest pengar förra året genom Rättsskyddet. Unionen hade både flest avslutade ärenden, 22 stycken, och lämnade in flest nya bland TCO-förbunden: 40 stycken.

Rättsskyddet driver ärenden som fackförbunden behöver extra hjälp med både när det gäller arbetsrätt och försäkringsrätt. De flesta fallen går till domstol och prövas i flera instanser.

Utmattningssjukdom vanlig arbetsskada

När det gäller Unionens medlemmar, privata tjänstemän, kan arbetsskadorna handla om till exempel utmattningssjukdom, eller om olyckor som skett i anslutning till jobbet på vägen dit eller hem.

– Det är mycket avslag också förstås. Särskilt när det gäller svåra bedömningar som utmattningssjukdom. Man måste kunna visa att någon har tvingats gå ner i lön och fått en inkomstförlust just på grund av skadan de fått av arbetet, säger Ellinor Gudmundsson.

För Unionens räkning drev Rättsskyddet åtta arbetsrättsliga ärenden som genererade 164 000 kronor i ersättningar samt 14 avslutade försäkringsärenden som stod för de drygt 17 miljoner kronorna. Vid arbetsskador kan det ta flera år innan ett ärende gentemot Försäkringskassan eller ett försäkringsbolag avslutas berättar Ellinor Gudmundsson. Förra året blev ett antal ärenden klara i domstol vilket förklarar den stora årssumman.

Totalt delades över 180 miljoner kronor ut under 2021 till medlemmar i olika fackförbund efter hjälp med rättsprocesser av LO-TCO Rättsskydd. Mest pengar totalt fick arbetstagare från fackförbundet IF Metall – sammanlagt 41 miljoner kronor.

Därefter kom Handelsanställdas förbund med drygt 21 miljoner kronor i ersättningar. Det var också det fackförbund som stod för flest nya juridiska ärenden förra året hos Rättsskyddet. Flest avslutade juridiska ärenden hade Kommunal med sina 160 ärenden.

LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och ägs av de fackliga organisationerna LO och TCO men anlitas även av vissa Saco-fackförbund.

Ärendena som drivs av byrån går i regel till domstol och processerna kan ta många år. Under 2021 avslutades sammanlagt 871 ärenden av juristerna på LO-TCO Rättsskydd.

Unionen har anställda jurister som driver arbetsrättsliga ärenden för medlemmarnas räkning, men förbundet tar också hjälp utifrån av LO-TCO Rättsskydds 35 jurister.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD