Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
År 2001 bildades Tikspac. Företaget tecknar avtal med kommuner om att tillhandahålla miljöstationer med skräp- och hundbajspåsar. Kommunerna placerar sedan ut stationerna där många människor rör sig. På miljöstationerna kan företag köpa reklamplats.
Tikspac växte snabbt. Tre år i rad utsågs det till Gasellföretag, ett pris som delas ut årligen av tidningen Dagens Industri till Sveriges snabbast växande företag. Det expanderade också till andra länder i Norden.
En förutsättning för framgången var Tikspacs säljare. De byggde långsiktiga relationer med kommuner och företag och skapade på så vis en stabil kundbas. Som mest har runt 20 personer jobbat för företaget. Kollega har varit i kontakt med flera av dem och samtliga vittnar om att arbetsmiljön försämrades drastiskt efter att företaget för tre år sedan fick en ny ägare.
Den första tiden efter ägarbytet var stämningen hoppfull, berättar de. Den nya ägaren, Dejan Shabacker, kallade alla till enskilda samtal. Vid dem skulle personalen få berätta hur de jobbade och vilka möjliga förbättringar de såg för företaget.
– Fast han pratade mest om sig själv. Jag berättade att jag bodde 14 mil från kontoret och jobbade hemifrån. Det tyckte han var bra och såg framför sig hur fler säljare skulle göra det. Jag skulle bli ansvarig för att lära upp dem, säger en person som började som säljare 2014.
Med den nya ägaren skulle personalen dessutom få kompetensutveckling, resor och nya titlar. Företaget flyttade också till ett nytt, tjusigare kontor.
Men det som hade verkat så bra började gradvis förvandlas till något sämre. Den bilden ger samtliga de personer som Kollega har varit i kontakt med.
– Han introducerade genast en lönemodell som innebar att vår provision blev betydligt lägre. Dessutom skrev han utan att meddela kunderna att avtalen fortsättningsvis skulle löpa på utan slutdatum, till skillnad från de två åren vi tidigare hade förhandlat om. Det blev mycket protester för vi kunde ju inte med gott samvete lura kunder på det sättet, säger en före detta säljare.
Enligt säljarna förbjöd han de anställda att aktivt informera kunderna om förändringen. Om kunderna inte läste orderbekräftelsen fick de skylla sig själva, hävdade han.
Både lönemodellen och säljavtalen fick han senare backa från då det blev en facklig tvist.
Unionen har varit inblandade i flera förhandlingar och tvister med vd:n. Bland annat rörande säljavtalen, lönemodellen och under senare tid uppsägningar på grund av en omorganisation. Facket har även fått påminna honom om att betala ut sista lönen och att skicka arbetsgivarintyg.
Den nya ägaren ställde nya krav på de anställda. Långpendlarna fick inte längre jobba hemifrån. Två av bolagets säljare blev sjukskrivna och när de kom tillbaka var de avstängda från säljsystemet och fick i stället börja jobba i Excel-dokument. Det gjorde det svårt att både utföra jobbet och få det gjort under en rimlig tid.
– Jag tolkade det som en slags hämnd. Att jag sagt ifrån, blivit sjukskriven av arbetsmiljön och när jag kom tillbaka skulle ledningen visa var skåpet stod. Han ville provocera mig till en uppsägning, säger en tidigare anställd och får medhåll av sin kollega.
– Han var väldigt tydlig med att antingen var man med eller mot honom. Och var man emot så blev man utfryst. Jag hade 14 mil enkel resa till jobbet, men var plötsligt tvungen att komma in till kontoret varje dag.
Snart började personalen säga upp sig. Enligt Tikspacs årsredovisning från 2021 fanns planer på att anpassa affärssystemet för att ansluta externa säljare. Företaget skulle alltså hyra in säljare i stället för att ha egna.
En del i det var ett kontrakt med callcenterföretaget Televinken, som finns på Cypern.
– Vi anställda förstod att det inte skulle funka med callcenter. Det var inte den typen av försäljning. För oss handlade det om att bygga relationer. Vi var inte jobbiga telefonförsäljare som ringde och tjatade som inte hade någon aning om vem de hade ringt till
Enligt en före detta anställd är även samarbetet med säljföretaget på Cypern nu avslutat.
Från att ha varit runt 20 anställda på Tikspac är man i dag en handfull kvar. De flesta säljare har sagt upp sig själva.
– Hjärtat i företaget försvann. Det kändes hela tiden som det fanns en annan plan för företaget än att det skulle gå bra. Som att han bara ville tjäna pengar och sedan dra, säger en tidigare anställd.
– Det är en giftig arbetsmiljö som gör folk sjuka, säger en annan.
I de senaste två årsredovisningarna framgår att ägaren haft stora planer för Tikspac. Enligt senaste kvartalsrapporten ska företaget i stället sälja klistermärken på Dogpal. I rapporten står också att företaget nu åter har planer på att rekrytera säljare i Sverige.Tikspac har tidigare varit noterat på börsen. Företaget avnoterades dock när den nya ägaren tog över. Anledningen var att han suttit i fängelse och haft näringsförbud på grund av ekonomisk brottslighet som han begick i samband med den så kallade Cefour-härvan.
Dejan Shabacker är huvudägare och vd på Tikspac. Han förnekar att företaget har brister i arbetsmiljön. Verksamhetens ambition har alltid varit att skapa en ”härlig gruppdynamik”, skriver han i ett mejlsvar till Kollega.
Flera före detta medarbetare anser att arbetsmiljön försämrades när du blev vd. Hur ser du på det?
– Tyvärr stöter alla verksamheter på medarbetare som av olika anledningar känner sig förfördelade eller på något annat sätt orättvist behandlade. Vi har hela tiden arbetat väldigt hårt med denna typ av frågeställning och verksamhetens ambition har aldrig varit något annat än att ha en härlig gruppdynamik där laget är viktigare än jaget. Självklart med reservation för att vi alla är olika och har olika behov.
Du ändrade i kundavtalen utan att meddela kunderna. Stämmer det?
– Jag förmodar att du syftar på något av våra kundavtal. Låt mig då säga att våra kundavtal inte skiljer sig från andra verksamheters kundavtal avseende ställda krav på kunden, att läsa igenom sitt avtalsförslag innan avtal signeras.
Förbjöd du medarbetarna att berätta för kunderna om förändringarna?
– Tikspac har varit väldigt mån om att göra precis som andra större verksamheter gör, det vill säga lägga ansvaret på att kunden faktiskt läser igenom sitt avtalsförslag så det till fullo förstås av kunden så inga missförstånd uppstår.
Du gjorde om lönesystemet så att provisionen blev lägre. Varför?
– I alla verksamheter finns det självklart anställningsavtal att förhålla sig till vilket naturligtvis Tikspac alltid gjort och kommer alltid göra.
Två säljare som var sjukskrivna säger att de inte längre hade tillgång till säljsystemet när de återvände. Varför?
– Tyvärr har Tikspac precis om andra företag råkat ut för otillbörlig hantering av vår kunddata av personal, vilket vi även vid ett specifikt tillfälle informerade ett fackförbund om. När vi uppdagade att det fanns säkerhetsbrister i vårt affärssystem var vi tvungna att förbättra det. Därav har vi alla verksamma i Tikspac vid olika tillfällen haft begränsad åtkomst till vårt affärssystem. Detta är en ganska allvarlig fråga då det berör verksamhetens immateriella tillgångar och att på något sätt otillbörligen tillskansa sig data eller hantera det på ett otillbörligt sätt är inte acceptabelt, inte bara hos Tikspac utan troligtvis hos flertalet andra verksamheter och myndighetsorgan.
En person som hade blivit lovad att få jobba hemifrån fick inte det längre, trots 14 mils resväg. Varför?
– Alla personalärenden i Tikspac har hanterats med vägledning av olika fackförbund eller genom MBL-förhandlingar.
Väldigt många av dem som jobbade på Tikspac när du började jobbar inte längre kvar. Hur ser du på det?
– Givet all utmaning som berört oss alla på senare år med allt från virusutbrott, där knappt någon av oss visste vad det skulle leda till, och nu ett pågående krig i Europa så har det ställt krav på verksamheten i form av att vara lyhörd för omvärldsfaktorer. När denna typ av utmaning råder är det väldigt viktigt att anpassa både tjänster och investeringar till att vara defensiva. Jag hade verkligen önskat att så inte var fallet. Vad hade varit bättre än ett samhälls- och företagsklimat som var ett faktum innan virusutbrottet 2020 och nu pågående krig i vårt närområde i stället för konstanta utmaningar relaterat till våra kunders möjligheter att fortsatt vara en del av vårt koncept. Då hade vi genomgående kunnat vara framåtlutande.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
Ditt arbete loggas digitalt. Chefen kollar vem du har kontakt med och hur lång tid du ägnar åt en uppgift. Tangenttryck. Hur länge du är borta från datorn. Din röst analyseras av ett program och dina känslor av en kamera kopplad till AI.
Är det en scen ur diktaturromanen 1984? Nej det är 2025 och förekommer på kundtjänstjobb i USA och några europeiska länder enligt rapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
– Tekniken möjliggör en mer omfattande övervakning. Med den ständiga feedbacken får vi en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand på Karolinska institutet och en av rapportförfattarna.
Hon beskriver hur mer eller mindre komplex teknik tar över olika arbetsledande funktioner från första linjens chefer. Det kallas algoritmisk arbetsledning.
– Det är inte automation av arbetet, utan av planering, återkoppling och övervakning av arbetet. Tekniken kan bygga på AI, men också på enkla algoritmer, säger Karin Hennum Nilsson.
Datadriven arbetsledning är vanligast i tjänstemannayrken. Enligt en OECD-rapport uppger 90 procent av företagen i USA att de har någon form av arbetsledning via en algoritm. I Europa är siffran 79 procent.
Taylorism är en amerikansk ledningsteori från början av 1900-talet då man ville effektivisera företag med tidsstudier av alla anställdas arbetsmoment. Det har lett till att färre anställda väntas prestera mer, med mindre självbestämmande och mer övervakning.
AI och algoritmiska system kan ersätta chefsuppgifter i många Unionen-branscher. Säljare, callcenters, kundtjänst, e-handel och logistik är påverkade, liksom HR, IT och media och kommunikation.
När digital teknik tar över chefsfunktioner kan det påverka arbetsmiljön negativt. Men enligt forskarna vid KI tas frågor om arbetsmiljö i princip aldrig med när nya system sjösätts. Facket involveras sällan.
– När man inför de här säger man att man ska skapa smidiga processer men tänker inte på konsekvenserna för människorna som ska arbeta i dem, säger Karin Hennum Nilsson.
I en studie hon gjort på svenska logistikföretag såg man att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa som ångest och paranoia.
Mer distansarbete har lett till att chefer vill kontrollera arbetet på nya digitala sätt eller kolla hur ofta medarbetarna är inne på kontoret. Samtidigt varnar Unionen för att viss övervakning kan vara olaglig.
”Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral”
Hur vi upplever ökad övervakning och algoritmstyrd bedömning på jobbet är olika. Att ständigt kontrolleras leder för de flesta till ökad anspänning enligt Karin Hennum Nilsson, som också är psykolog.
– Det finns ett obehag i att ständigt känna sig bevakad. Särskilt i kombination med att inte veta vad övervakningen används till eller vad som mäts. Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral och vilja att göra ett gott jobb. Men om arbetsgivaren är tydlig kring vad man samlar in, syftet och hur ens data används kanske det inte upplevs så, säger hon.
Enligt Unionens undersökningar vill en majoritet av svenskarna inte ha digitala system som övervakar vad de gör på arbetstid. 42 procent vill inte heller ha system som mäter deras prestationer . När Kollega frågade 2019 var det bara 25 procent som oroade sig för sin integritet på jobbet.
Unionen har nyligen stämt ett företag där en chef realtidsfilmade en anställd hela dagarna vilket ledde till psykisk stress och sjukskrivning. Facket driver på för ett ökat integritetsskydd för anställda, men få medarbetare protesterar i praktiken.
– Även om det kanske är förbjudet att övervaka använder man inte sin rätt att vägra eller protestera. Det är också en knivig bedömningsfråga om behovet att övervaka överväger arbetstagarens rätt till integritet, säger Karin Hennum Nilsson.
Trots riskerna med AI och digital arbetsledning är tjänstemän mer positiva till det än arbetarna, enligt forskningen. Unionens medlemmar tycks ha drabbats mindre av negativa konsekvenser. Tjänstemän upplever tekniken mer som beslutsstöd.
– Det ses i större utsträckning som en möjliggörande teknologi, säger Karin Hennum Nilsson.
Chefer hoppas att nya AI-system ska ge dem mindre administration. Tjänstemän och chefer är samtidigt de grupper vars jobb tros påverkas mest framöver av AI-utvecklingen.
Rapporten: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef? Forskningsbaserad kunskap och slutsatser från en tvärvetenskaplig policykonferens, Institutet för miljömedicin och forskningsprojektet ALGOSH vid KI.
Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.
– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.
På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.
– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.
Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.
– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.
På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.
– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.
Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.
– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.
