Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
År 2001 bildades Tikspac. Företaget tecknar avtal med kommuner om att tillhandahålla miljöstationer med skräp- och hundbajspåsar. Kommunerna placerar sedan ut stationerna där många människor rör sig. På miljöstationerna kan företag köpa reklamplats.
Tikspac växte snabbt. Tre år i rad utsågs det till Gasellföretag, ett pris som delas ut årligen av tidningen Dagens Industri till Sveriges snabbast växande företag. Det expanderade också till andra länder i Norden.
En förutsättning för framgången var Tikspacs säljare. De byggde långsiktiga relationer med kommuner och företag och skapade på så vis en stabil kundbas. Som mest har runt 20 personer jobbat för företaget. Kollega har varit i kontakt med flera av dem och samtliga vittnar om att arbetsmiljön försämrades drastiskt efter att företaget för tre år sedan fick en ny ägare.
Den första tiden efter ägarbytet var stämningen hoppfull, berättar de. Den nya ägaren, Dejan Shabacker, kallade alla till enskilda samtal. Vid dem skulle personalen få berätta hur de jobbade och vilka möjliga förbättringar de såg för företaget.
– Fast han pratade mest om sig själv. Jag berättade att jag bodde 14 mil från kontoret och jobbade hemifrån. Det tyckte han var bra och såg framför sig hur fler säljare skulle göra det. Jag skulle bli ansvarig för att lära upp dem, säger en person som började som säljare 2014.
Med den nya ägaren skulle personalen dessutom få kompetensutveckling, resor och nya titlar. Företaget flyttade också till ett nytt, tjusigare kontor.
Men det som hade verkat så bra började gradvis förvandlas till något sämre. Den bilden ger samtliga de personer som Kollega har varit i kontakt med.
– Han introducerade genast en lönemodell som innebar att vår provision blev betydligt lägre. Dessutom skrev han utan att meddela kunderna att avtalen fortsättningsvis skulle löpa på utan slutdatum, till skillnad från de två åren vi tidigare hade förhandlat om. Det blev mycket protester för vi kunde ju inte med gott samvete lura kunder på det sättet, säger en före detta säljare.
Enligt säljarna förbjöd han de anställda att aktivt informera kunderna om förändringen. Om kunderna inte läste orderbekräftelsen fick de skylla sig själva, hävdade han.
Både lönemodellen och säljavtalen fick han senare backa från då det blev en facklig tvist.
Unionen har varit inblandade i flera förhandlingar och tvister med vd:n. Bland annat rörande säljavtalen, lönemodellen och under senare tid uppsägningar på grund av en omorganisation. Facket har även fått påminna honom om att betala ut sista lönen och att skicka arbetsgivarintyg.
Den nya ägaren ställde nya krav på de anställda. Långpendlarna fick inte längre jobba hemifrån. Två av bolagets säljare blev sjukskrivna och när de kom tillbaka var de avstängda från säljsystemet och fick i stället börja jobba i Excel-dokument. Det gjorde det svårt att både utföra jobbet och få det gjort under en rimlig tid.
– Jag tolkade det som en slags hämnd. Att jag sagt ifrån, blivit sjukskriven av arbetsmiljön och när jag kom tillbaka skulle ledningen visa var skåpet stod. Han ville provocera mig till en uppsägning, säger en tidigare anställd och får medhåll av sin kollega.
– Han var väldigt tydlig med att antingen var man med eller mot honom. Och var man emot så blev man utfryst. Jag hade 14 mil enkel resa till jobbet, men var plötsligt tvungen att komma in till kontoret varje dag.
Snart började personalen säga upp sig. Enligt Tikspacs årsredovisning från 2021 fanns planer på att anpassa affärssystemet för att ansluta externa säljare. Företaget skulle alltså hyra in säljare i stället för att ha egna.
En del i det var ett kontrakt med callcenterföretaget Televinken, som finns på Cypern.
– Vi anställda förstod att det inte skulle funka med callcenter. Det var inte den typen av försäljning. För oss handlade det om att bygga relationer. Vi var inte jobbiga telefonförsäljare som ringde och tjatade som inte hade någon aning om vem de hade ringt till
Enligt en före detta anställd är även samarbetet med säljföretaget på Cypern nu avslutat.
Från att ha varit runt 20 anställda på Tikspac är man i dag en handfull kvar. De flesta säljare har sagt upp sig själva.
– Hjärtat i företaget försvann. Det kändes hela tiden som det fanns en annan plan för företaget än att det skulle gå bra. Som att han bara ville tjäna pengar och sedan dra, säger en tidigare anställd.
– Det är en giftig arbetsmiljö som gör folk sjuka, säger en annan.
I de senaste två årsredovisningarna framgår att ägaren haft stora planer för Tikspac. Enligt senaste kvartalsrapporten ska företaget i stället sälja klistermärken på Dogpal. I rapporten står också att företaget nu åter har planer på att rekrytera säljare i Sverige.Tikspac har tidigare varit noterat på börsen. Företaget avnoterades dock när den nya ägaren tog över. Anledningen var att han suttit i fängelse och haft näringsförbud på grund av ekonomisk brottslighet som han begick i samband med den så kallade Cefour-härvan.
Dejan Shabacker är huvudägare och vd på Tikspac. Han förnekar att företaget har brister i arbetsmiljön. Verksamhetens ambition har alltid varit att skapa en ”härlig gruppdynamik”, skriver han i ett mejlsvar till Kollega.
Flera före detta medarbetare anser att arbetsmiljön försämrades när du blev vd. Hur ser du på det?
– Tyvärr stöter alla verksamheter på medarbetare som av olika anledningar känner sig förfördelade eller på något annat sätt orättvist behandlade. Vi har hela tiden arbetat väldigt hårt med denna typ av frågeställning och verksamhetens ambition har aldrig varit något annat än att ha en härlig gruppdynamik där laget är viktigare än jaget. Självklart med reservation för att vi alla är olika och har olika behov.
Du ändrade i kundavtalen utan att meddela kunderna. Stämmer det?
– Jag förmodar att du syftar på något av våra kundavtal. Låt mig då säga att våra kundavtal inte skiljer sig från andra verksamheters kundavtal avseende ställda krav på kunden, att läsa igenom sitt avtalsförslag innan avtal signeras.
Förbjöd du medarbetarna att berätta för kunderna om förändringarna?
– Tikspac har varit väldigt mån om att göra precis som andra större verksamheter gör, det vill säga lägga ansvaret på att kunden faktiskt läser igenom sitt avtalsförslag så det till fullo förstås av kunden så inga missförstånd uppstår.
Du gjorde om lönesystemet så att provisionen blev lägre. Varför?
– I alla verksamheter finns det självklart anställningsavtal att förhålla sig till vilket naturligtvis Tikspac alltid gjort och kommer alltid göra.
Två säljare som var sjukskrivna säger att de inte längre hade tillgång till säljsystemet när de återvände. Varför?
– Tyvärr har Tikspac precis om andra företag råkat ut för otillbörlig hantering av vår kunddata av personal, vilket vi även vid ett specifikt tillfälle informerade ett fackförbund om. När vi uppdagade att det fanns säkerhetsbrister i vårt affärssystem var vi tvungna att förbättra det. Därav har vi alla verksamma i Tikspac vid olika tillfällen haft begränsad åtkomst till vårt affärssystem. Detta är en ganska allvarlig fråga då det berör verksamhetens immateriella tillgångar och att på något sätt otillbörligen tillskansa sig data eller hantera det på ett otillbörligt sätt är inte acceptabelt, inte bara hos Tikspac utan troligtvis hos flertalet andra verksamheter och myndighetsorgan.
En person som hade blivit lovad att få jobba hemifrån fick inte det längre, trots 14 mils resväg. Varför?
– Alla personalärenden i Tikspac har hanterats med vägledning av olika fackförbund eller genom MBL-förhandlingar.
Väldigt många av dem som jobbade på Tikspac när du började jobbar inte längre kvar. Hur ser du på det?
– Givet all utmaning som berört oss alla på senare år med allt från virusutbrott, där knappt någon av oss visste vad det skulle leda till, och nu ett pågående krig i Europa så har det ställt krav på verksamheten i form av att vara lyhörd för omvärldsfaktorer. När denna typ av utmaning råder är det väldigt viktigt att anpassa både tjänster och investeringar till att vara defensiva. Jag hade verkligen önskat att så inte var fallet. Vad hade varit bättre än ett samhälls- och företagsklimat som var ett faktum innan virusutbrottet 2020 och nu pågående krig i vårt närområde i stället för konstanta utmaningar relaterat till våra kunders möjligheter att fortsatt vara en del av vårt koncept. Då hade vi genomgående kunnat vara framåtlutande.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.
− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.
Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.
− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.
Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:
− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.
Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.
− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.
Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.
Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?
− För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler.
− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.
Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?
− Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm.
− SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.
Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?
− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.