Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bajsa på jobbet? Varannan person undviker det

Varannan person undviker att bajsa om de inte är hemma, visar en Sifoundersökning. Många upplever att det är jobbigt att gå på toaletten till exempel på jobbet eller hos vänner.
Oscar Broström Publicerad
Handfat och toalett i badrum.
I en undersökningen svarar mer än hälften (52 procent) att de håller sig om de behöver bajsa utanför hemmet. Foto: Fredrik Persson/TT

I avsnitt sju av andra säsongen av sitcom-serien Seinfeld – the Revenge – säger karaktären George Costanza upp sig, därför att han inte får använda sin chefs mer avskilda och mer bekväma toalett.

Att George Costanza värdesätter fina toaletter, och gärna håller toabesöken privata, återkommer flera gånger i serien – bland annat när han räknar upp New York-stadsdelen Manhattans bästa offentliga toaletter.

Att känna som George Costanza när det kommer till att gå på toaletten är inte helt ovanligt. I en Sifoundersökning, beställd av Apotek Hjärtat, visar det sig att mer än hälften (52 procent) av alla svenskar undviker att bajsa om de inte befinner sig hemma. Enligt undersökningen var det här en särskilt känslig fråga för kvinnor och yngre.

– Undersökningen visar att majoriteten av oss skjuter upp toalettbesöken när vi inte är hemma – något som kan leda till mer permanenta problem. Det innebär inte bara fysiska besvär som magsmärtor och förstoppning, utan det kan även bidra till en allmänt sämre upplevd livskvalitet, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat, i ett pressmeddelande.

Enligt undersökningens deltagare var de värsta platserna att besöka toaletten på tåg och flyg. På andra plats kom ”restaurang och café”, på tredje plats ”hos vänner” och på fjärde plats ”arbetet och skolan”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket