Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vem ska betala anställdas toapapper?

I Nederländerna kan anställda som jobbar hemifrån få ersättning för toalettpapper. I Uppsala fick medarbetare på ett företag ta med egen rulle till jobbtoan.
Johanna Rovira Publicerad 19 januari 2022, kl 09:40
En tom toapappersrulle i en hållare.
Att ransonera toapappret på jobbet kan vara indirekt diskriminering av anställda med magsjukdomar Foto: Jonas Ekströmer/TT

Strax före jul röstade senaten i Nederländerna igenom ett skatteförslag, TaxPlan 2022, som bland annat innebär att alla arbetsgivare kan ge anställda som jobbar hemifrån ersättning med två euro per dag utan att behöva betala skatt och sociala avgifter på summan, enligt Netherlands News Live.  

Pengarna är avsedda att kompensera för de extra kostnader anställda som jobbar i hemmet får för toalettpapper men också för te, kaffe och el. Summan har fått tummen upp av Federatie Nederlandse Vakbeweging, FNV, Nederländernas största fackförbund, som drivit frågan om ersättning till distansarbetare.

Utebliven toapappersdebatt

I Sverige har debatten om vem som egentligen ska stå för anställdas toapapper i pandemitider uteblivit. Men kostnaden för toapapper engagerar ändå vissa arbetsgivare.

Toapappersåtgången på ett mindre serviceföretag i Uppsala irriterade arbetsgivaren till sådan grad att denne började dela ut toarullar till sina anställda, för att ha koll på vem som torkade sig för mycket.

  ­När jag sa till chefen att allt toapapper var slut fick jag en rulle som jag skulle gömma, och så sade hon: så ser vi hur fort din rulle tar slut, berättar en Unionenmedlem som tills nyligen jobbade på det aktuella företaget.

Även pappershanddukarna togs bort i samma veva, möjligtvis så ingen skulle frestas av att torka sig med dem i brist på toalettpapper. 

 Jag blev instruerad att jag fick ta med en egen handduk att torka händerna på som jag också skulle ta hem för att tvätta.

Varnades för pappersförbrukning

För några år sedan fick en anställd på ett annat företag en varning av sin arbetsgivare för att hen förbrukade för mycket toapapper på jobbet.

– Man kan ju fråga sig hur arbetsgivaren tog reda på hur mycket varje anställd använde, det luktar som att det skulle kunna röra sig om integritetskränkning, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– Ransonering av toalettpapper kan också vara indirekt diskriminering av funktionshindrad eftersom effekten av att ransonera papper kan drabba anställda med mag- och tarmsjukdomar.

Regler om toalettrum

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, står i kommentarerna till §103 att ”I toalettrum behövs normalt toalettpapper, tvål, handduk – lämpligen av papper, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och upp samlingskärl för sanitetsbindor m.m”.

Arbetsmiljö

”Att jobba hjälper mig att behålla en vardag”

Alla sitter vi i dödens väntrum. Men några har fått en kölapp med lägre nummer. En av dem är Johan Lif, som levt med en hjärntumör i drygt ett år. Trots det har han fortsatt att jobba för att behålla vardag och rutiner.
Lina Björk Publicerad 8 april 2024, kl 06:01
Johan Lif
Att jobba deltid hjälper Johan Lif att behålla känslan av rutiner och en vardag. Foto: Staffan Claesson

Det började efter sommaren 2022. Johan Lif fick svårare att läsa. Han klarade några rader men sedan blev bokstäverna suddiga och bröts av på mitten. Blicken fick inte fäste, halkade över raderna som en dålig skidåkare. 

Jag behöver läsglasögon, tänkte Johan och köpte ett par. Men bokstäverna fortsatte att bråka och han besökte en optiker. ”Du har vanligt ålderseende”, sa optikern och rekommenderade honom att be sin arbetsgivare om att få terminalglasögon.

Sedan kom huvudvärken. Kraftfull och strålande längst tinningarna. Inte helt ovanligt när man skaffar glasögon tänkte Johan och härdade ut. Till nyårsdagen, då smärtorna var för stora och han åkte akut till Västerås sjukhus. Efter en röntgen konstaterades en svullnad i vänstra delen av hjärnan. Läkarens dom var misstänkt tumör och den såg inte snäll ut.

Den medicinska benämningen är glioblastom. En aggressiv och obotlig hjärntumör, men som går att leva med. Just nu genomgår Johan Lif inga behandlingar – han räknas till den palliativa vården, alltså vård i livets slutskede, trots att man efter en operation fick bort alla synliga delar av tumören och han svarade bra på strålning och cellgifter.

– Om den inte upptäckts så hade jag varit död nu. Tyvärr är återväxt vanlig och därför räknas den som obotlig, säger Johan Lif. 

Det gjorde mig inte gott att vara sjukskriven på heltid

Direkt efter operation på Akademiska sjukhuset i januari var Johan Lif sjukskriven på heltid. Men något skavde. Han befann sig i ett mellanläge där det fanns en dödlig diagnos, men kände sig ändå inte särskilt sjuk. Beslutet blev därför att börja jobba deltid. Först 25 procent, sedan halvtid.

– Det gjorde mig inte gott att vara sjukskriven på heltid. När jag gick på strålning fanns en känsla av att göra något meningsfullt varje dag. Men när den behandlingsrutinen tog slut var jag i ett limbo, färdigbehandlad men utan riktning och mål.

Jobbet som arbetsrättsspecialist på batteritillverkaren Northvolt Labs i Västerås blev ett sätt att ta tillbaka vardagen. Här finns rutiner, arbetsuppgifter och struktur. Arbetsuppgifterna är inte desamma som innan beskedet, men de är meningsfulla och han fyller sina dagar med sysslor.

– Det finns två ytterligheter av personer. Den ena som tar ett dåligt besked och begraver sig med det. Den andra som omvärderar sitt liv och ser en högre mening med allt som händer. Jag tror på att hålla en rimlig kurs i mitten. Med det sagt så pendlar även jag mellan de båda ibland. Men jobbet hjälper mig att behålla någon slags normalitet.

Några dagar i veckan reser han till kontoret. Resten av tiden jobbar han hemifrån. Han har valt att vara öppen med sin diagnos både med chefer och kollegor. Och reaktionerna har överraskat honom.

– Jag förvånas över att folk är rätt osentimentala. Och många öppnar upp om sina egna erfarenheter av svåra händelser. Det har varit fint.

En utmaning har varit att påminna vänner, bekanta och kollegor om att han fortfarande inte är frisk, trots att han är färdigbehandlad och varken ser eller känner sig särskilt sjuk. Orken tryter ibland och han är mer sårbar för stress. Var tredje månad röntgas hans hjärna för att se om tumören har växt. Inför de beskeden försöker han att koppla bort alla katastroftankar.

– Om man genomgått en behandling så minskar oftast oron ju längre tiden går. Så är det inte för mig. Snarare tilltar oron med tiden, eftersom tankar kring återväxt finns med hela tiden. Men jag försöker att vara snäll mot mig själv. Det är okej att ha stunder där det känns tufft.

Jag förvånas över att folk är rätt osentimentala

Johan och hans chef på Northvolt Labs i Västerås har en öppen dialog och planerar veckorna utifrån läge och ork. Han tror att alla arbetsplatser kan vara en friskfaktor för den som fått ett sjukdomsbesked. Om den som är sjuk är villig att kommunicera.

– Det är en vinst för både arbetsplats och medarbetare. Min arbetsgivare är glad att jag kan utföra så mycket jobb som jag orkar. Och jag får möjlighet att göra meningsfulla saker och skapa rutiner och ramar kring mina dagar. 

Prognosen är dyster. Hjärntumörer har fyra nivåer, där ett är den minst snabbväxande och fyra är den mest aggressiva. Johan Lif har en fyra. Ungefär fem procent av dem som drabbas av glioblastom lever längre än fem år. Men det finns också exempel på människor som levt många år efter att diagnos ställts.

Själv vågar han planera en sommar till. En födelsedag till för barnen. Han återkommer till ett citat av den amerikanska poeten Charles Bukowski: ”You can't beat death but you can beat death in life”.

Vad betyder det?

– Att inte låta livet bara handla om döden, utan om allt annat som är just frånvaron av död. Om det blir begripligt. 

Deltidssjukskrivning

  • Du kan vara sjukskriven på deltid och arbeta övrig tid. I regel ska du då jobba varje dag genom att minska din arbetsdag med den procentsats du är sjukskriven.
  • Det finns också en möjlighet att fördela arbetstiden på annat sätt. Det är du och din arbetsgivare som gemensamt kommer fram till hur ni gör.
  • Sjukpenning kan ges för frånvaro på en fjärdedel, halv, tre fjärdedels eller hel sjukfrånvaro, beroende på arbetsförmågan. Det innebär att man enbart kan vara deltidssjukskriven på vissa fasta nivåer: 25 procent, 50 procent eller 75 procent.