Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vem ska betala anställdas toapapper?

I Nederländerna kan anställda som jobbar hemifrån få ersättning för toalettpapper. I Uppsala fick medarbetare på ett företag ta med egen rulle till jobbtoan.
Johanna Rovira Publicerad 19 januari 2022, kl 09:40
En tom toapappersrulle i en hållare.
Att ransonera toapappret på jobbet kan vara indirekt diskriminering av anställda med magsjukdomar Foto: Jonas Ekströmer/TT

Strax före jul röstade senaten i Nederländerna igenom ett skatteförslag, TaxPlan 2022, som bland annat innebär att alla arbetsgivare kan ge anställda som jobbar hemifrån ersättning med två euro per dag utan att behöva betala skatt och sociala avgifter på summan, enligt Netherlands News Live.  

Pengarna är avsedda att kompensera för de extra kostnader anställda som jobbar i hemmet får för toalettpapper men också för te, kaffe och el. Summan har fått tummen upp av Federatie Nederlandse Vakbeweging, FNV, Nederländernas största fackförbund, som drivit frågan om ersättning till distansarbetare.

Utebliven toapappersdebatt

I Sverige har debatten om vem som egentligen ska stå för anställdas toapapper i pandemitider uteblivit. Men kostnaden för toapapper engagerar ändå vissa arbetsgivare.

Toapappersåtgången på ett mindre serviceföretag i Uppsala irriterade arbetsgivaren till sådan grad att denne började dela ut toarullar till sina anställda, för att ha koll på vem som torkade sig för mycket.

  ­När jag sa till chefen att allt toapapper var slut fick jag en rulle som jag skulle gömma, och så sade hon: så ser vi hur fort din rulle tar slut, berättar en Unionenmedlem som tills nyligen jobbade på det aktuella företaget.

Även pappershanddukarna togs bort i samma veva, möjligtvis så ingen skulle frestas av att torka sig med dem i brist på toalettpapper. 

 Jag blev instruerad att jag fick ta med en egen handduk att torka händerna på som jag också skulle ta hem för att tvätta.

Varnades för pappersförbrukning

För några år sedan fick en anställd på ett annat företag en varning av sin arbetsgivare för att hen förbrukade för mycket toapapper på jobbet.

– Man kan ju fråga sig hur arbetsgivaren tog reda på hur mycket varje anställd använde, det luktar som att det skulle kunna röra sig om integritetskränkning, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– Ransonering av toalettpapper kan också vara indirekt diskriminering av funktionshindrad eftersom effekten av att ransonera papper kan drabba anställda med mag- och tarmsjukdomar.

Regler om toalettrum

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, står i kommentarerna till §103 att ”I toalettrum behövs normalt toalettpapper, tvål, handduk – lämpligen av papper, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och upp samlingskärl för sanitetsbindor m.m”.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken