Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vem ska betala anställdas toapapper?

I Nederländerna kan anställda som jobbar hemifrån få ersättning för toalettpapper. I Uppsala fick medarbetare på ett företag ta med egen rulle till jobbtoan.
Johanna Rovira Publicerad
En tom toapappersrulle i en hållare.
Att ransonera toapappret på jobbet kan vara indirekt diskriminering av anställda med magsjukdomar Foto: Jonas Ekströmer/TT

Strax före jul röstade senaten i Nederländerna igenom ett skatteförslag, TaxPlan 2022, som bland annat innebär att alla arbetsgivare kan ge anställda som jobbar hemifrån ersättning med två euro per dag utan att behöva betala skatt och sociala avgifter på summan, enligt Netherlands News Live.  

Pengarna är avsedda att kompensera för de extra kostnader anställda som jobbar i hemmet får för toalettpapper men också för te, kaffe och el. Summan har fått tummen upp av Federatie Nederlandse Vakbeweging, FNV, Nederländernas största fackförbund, som drivit frågan om ersättning till distansarbetare.

Utebliven toapappersdebatt

I Sverige har debatten om vem som egentligen ska stå för anställdas toapapper i pandemitider uteblivit. Men kostnaden för toapapper engagerar ändå vissa arbetsgivare.

Toapappersåtgången på ett mindre serviceföretag i Uppsala irriterade arbetsgivaren till sådan grad att denne började dela ut toarullar till sina anställda, för att ha koll på vem som torkade sig för mycket.

  ­När jag sa till chefen att allt toapapper var slut fick jag en rulle som jag skulle gömma, och så sade hon: så ser vi hur fort din rulle tar slut, berättar en Unionenmedlem som tills nyligen jobbade på det aktuella företaget.

Även pappershanddukarna togs bort i samma veva, möjligtvis så ingen skulle frestas av att torka sig med dem i brist på toalettpapper. 

 Jag blev instruerad att jag fick ta med en egen handduk att torka händerna på som jag också skulle ta hem för att tvätta.

Varnades för pappersförbrukning

För några år sedan fick en anställd på ett annat företag en varning av sin arbetsgivare för att hen förbrukade för mycket toapapper på jobbet.

– Man kan ju fråga sig hur arbetsgivaren tog reda på hur mycket varje anställd använde, det luktar som att det skulle kunna röra sig om integritetskränkning, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– Ransonering av toalettpapper kan också vara indirekt diskriminering av funktionshindrad eftersom effekten av att ransonera papper kan drabba anställda med mag- och tarmsjukdomar.

Regler om toalettrum

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, står i kommentarerna till §103 att ”I toalettrum behövs normalt toalettpapper, tvål, handduk – lämpligen av papper, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och upp samlingskärl för sanitetsbindor m.m”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.