Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sluttande toalettstol ska begränsa anställdas toabesök

En sluttande toalettstol ska hindra brittiska arbetstagare från för långa toalettbesök. Men Unionens arbetsmiljöexpert ger inte mycket för konstruktionen och tror inte att toaletten blir aktuell på svenska arbetsplatser.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
kostsov/Colourbox
Hur lång tid ska man få gå på toa på jobbet? Inte längre än fem minuter, anser en brittisk ingenjör som uppfunnit en sluttande toalettstol. kostsov/Colourbox

En toalettsits med en framåtlutning i 13 graders vinkel kan snart finnas på brittiska arbetsplatser. I november förra året godkändes den så kallade standardtoaletten av BTA, en brittisk organisation som arbetar för bättre toaletter i landet.

Fem minuter, längre än så vill ingen sitta på toaletten, då blir belastningen på benen för stor – men inte så stor att det leder till hälsoproblem, försäkrar ingenjören Mahabir Gill, som har uppfunnit stolen.

Det är kortare tid än vad många engelsmän tillbringar på toaletten under en arbetsdag. Londonborna ägnar till exempel 28 minuter och 35 sekunder per dag av sin arbetstid till toalettbesök, enligt en undersökning från mjukvaruföretaget Protecting. Samma undersökning visar dock att Birminghamborna bara avsätter 4 minuter och 45 sekunder till toalettbesök per arbetsdag.

Det främsta syftet med den nya konstruktionen är att drastiskt minska den tid anställda sitter på toaletten och surfar på sina mobiler och surfplattor.

– Det är arbetsgivarna, och inte de anställda, som gynnas mest av toalettstolen. Den hjälper arbetsgivarna att spara pengar, säger Mahabir Gill till det brittiska IT-magasinet Wired.

Han hävdar samtidigt att det också kan finns hälsofördelar med toalettstolen, som att lutningen leder till bättre hållning. Den uppfattningen delas inte av alla. Forskning visar bland annat att ett sätt att undvika förstoppning är att lyfta upp fötterna på en fotpall vid toalettbesök.

Mahabir Gill förhandlar redan med kommuner och bensinstationer om att leverera sin nya produkt. Han tror också att det finns en marknad för den på kontor, tågstationer, pubar och köpcentrum.

Men Unionens arbetsmiljöexpert, Annica Hedbrant, ger inte mycket för den nya toalettstolen.

– En uppfinning som har syftet att begränsa och kontrollera de anställdas toabesök ser jag inga fördelar med. Varken för anställda eller arbetsgivare. Om man inte ens kan gå på toa när man behöver skapar det förstås inte ett positivt klimat på arbetsplatsen. Tillit i stället för misstro och en god arbetsmiljö i stort tjänar arbetsgivaren också på. Det blir bland annat lättare att bibehålla och rekrytera kompetens då.

Annica Hedbrant tror inte heller att en lutande toalettstol blir aktuell på den svenska arbetsmarknaden.

– Arbetsgivaren ska anpassa arbetet och arbetsplatsen efter personalens olika behov i den utsträckning det är möjligt, och se till att alla anställda har tillgång till personalutrymmen. En sådan här toalett är inte anpassad efter att människor har olika förutsättningar och att förutsättningar kan förändras.

Om anställda tvingas ta sin tillflykt till toaletten för att återhämta sig under arbetsdagen tyder det på att det saknas andra utrymmen för ensamtid på arbetsplatsen, anser Annica Hedbrant.

– Arbetsgivarna borde snarare skapa andra platser där det går att få lugn och ro under arbetsdagen. Ett sådant behov finns på många moderna arbetsplatser, där man sitter aktivitetsbaserat eller i öppna kontor och har väldigt kunskapsintensiva arbetsuppgifter. Man ska inte behöva gå på toa för att få lite lugn och ro – men man ska kunna gå på toa i lugn och ro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.