Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sluttande toalettstol ska begränsa anställdas toabesök

En sluttande toalettstol ska hindra brittiska arbetstagare från för långa toalettbesök. Men Unionens arbetsmiljöexpert ger inte mycket för konstruktionen och tror inte att toaletten blir aktuell på svenska arbetsplatser.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
kostsov/Colourbox
Hur lång tid ska man få gå på toa på jobbet? Inte längre än fem minuter, anser en brittisk ingenjör som uppfunnit en sluttande toalettstol. kostsov/Colourbox

En toalettsits med en framåtlutning i 13 graders vinkel kan snart finnas på brittiska arbetsplatser. I november förra året godkändes den så kallade standardtoaletten av BTA, en brittisk organisation som arbetar för bättre toaletter i landet.

Fem minuter, längre än så vill ingen sitta på toaletten, då blir belastningen på benen för stor – men inte så stor att det leder till hälsoproblem, försäkrar ingenjören Mahabir Gill, som har uppfunnit stolen.

Det är kortare tid än vad många engelsmän tillbringar på toaletten under en arbetsdag. Londonborna ägnar till exempel 28 minuter och 35 sekunder per dag av sin arbetstid till toalettbesök, enligt en undersökning från mjukvaruföretaget Protecting. Samma undersökning visar dock att Birminghamborna bara avsätter 4 minuter och 45 sekunder till toalettbesök per arbetsdag.

Det främsta syftet med den nya konstruktionen är att drastiskt minska den tid anställda sitter på toaletten och surfar på sina mobiler och surfplattor.

– Det är arbetsgivarna, och inte de anställda, som gynnas mest av toalettstolen. Den hjälper arbetsgivarna att spara pengar, säger Mahabir Gill till det brittiska IT-magasinet Wired.

Han hävdar samtidigt att det också kan finns hälsofördelar med toalettstolen, som att lutningen leder till bättre hållning. Den uppfattningen delas inte av alla. Forskning visar bland annat att ett sätt att undvika förstoppning är att lyfta upp fötterna på en fotpall vid toalettbesök.

Mahabir Gill förhandlar redan med kommuner och bensinstationer om att leverera sin nya produkt. Han tror också att det finns en marknad för den på kontor, tågstationer, pubar och köpcentrum.

Men Unionens arbetsmiljöexpert, Annica Hedbrant, ger inte mycket för den nya toalettstolen.

– En uppfinning som har syftet att begränsa och kontrollera de anställdas toabesök ser jag inga fördelar med. Varken för anställda eller arbetsgivare. Om man inte ens kan gå på toa när man behöver skapar det förstås inte ett positivt klimat på arbetsplatsen. Tillit i stället för misstro och en god arbetsmiljö i stort tjänar arbetsgivaren också på. Det blir bland annat lättare att bibehålla och rekrytera kompetens då.

Annica Hedbrant tror inte heller att en lutande toalettstol blir aktuell på den svenska arbetsmarknaden.

– Arbetsgivaren ska anpassa arbetet och arbetsplatsen efter personalens olika behov i den utsträckning det är möjligt, och se till att alla anställda har tillgång till personalutrymmen. En sådan här toalett är inte anpassad efter att människor har olika förutsättningar och att förutsättningar kan förändras.

Om anställda tvingas ta sin tillflykt till toaletten för att återhämta sig under arbetsdagen tyder det på att det saknas andra utrymmen för ensamtid på arbetsplatsen, anser Annica Hedbrant.

– Arbetsgivarna borde snarare skapa andra platser där det går att få lugn och ro under arbetsdagen. Ett sådant behov finns på många moderna arbetsplatser, där man sitter aktivitetsbaserat eller i öppna kontor och har väldigt kunskapsintensiva arbetsuppgifter. Man ska inte behöva gå på toa för att få lite lugn och ro – men man ska kunna gå på toa i lugn och ro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna. Giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barnen ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt för ormen, ned en snok i mitt barns vagn. Mina barn är inte rädda för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek