Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tillbaka till kontoret – eller?

Ödsliga kontorslandskap och dammiga skrivbord. Ser vi slutet på kontorets storhetstid – eller början på arbetsplatser där människor vill vara, inte måste? Oavsett står chefer inför en stor utmaning.
Publicerad
Tillbaka till kontoret. Ett tomt skrivbord på ett ödsligt kontor, fullt med papper.
Är kontorens tid förbi? Framtidens arbetsplats måste skapa ett mervärde. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, enligt experterna. Foto: Colourbox.

En gång i tiden sjöd alla kontor av liv. Snacket och skratten studsade mellan väggarna, kaffemaskinerna gick varma och konferensrummen var lika svårbokade som Taylor Swift-biljetter.

Så är det inte längre. Kontoret, en gång arbetslivets själva nav, måste nu hitta sin nya roll – och bli en plats dit folk vill komma, inte måste.

I USA har kontoren tömts främst på grund av långa pendlingar. I Sverige är utmaningen en annan.

– Här måste kontoren i stället bli mer relevanta, flexibla och anpassade efter varje organisations behov, säger Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.

Kontor anpassade till dagens krav

För svenska organisationer handlar det inte om att kontoren försvinner utan om hur de kan anpassas till dagens krav. Det här skapar både möjligheter och utmaningar för chefer. Stefan Tengblad, professor i human resource management, lyfter fram chefers roll i att göra kontoret till en plats där medarbetarna faktiskt vill vara.

– Det handlar om att skapa ett mervärde. Om alla bara sitter framför sina datorer spelar det ingen roll om de är på kontoret. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, säger han.

Stefan Tengblad, professor i human resource management
Stefan Tengblad. Foto: Malin Tengblad

Chefer måste skapa en plats som ger något extra – där idéer föds, samarbeten tar fart och arbetsdagen känns mer än bara ett antal avklarade uppgifter.

– Engagemang är viktigare än närvaro. En chef måste fråga sig varför medarbetarna ska komma in. Är det för att skapa bättre resultat eller bara för att kontoret ska verka fullt? säger Stefan Tengblad.

Den här balansen kräver ett nytt slags ledarskap. Frihet måste kombineras med tydligt ansvar. Enligt Christina Bodin Danielsson behövs miljöer där både effektivitet och kreativitet kan blomstra.

– Många upplever att kontoret snarare försvårar arbete än stöder det. Därför är det viktigt att chefer verkligen förstår sina medarbetares behov.

”Flexibilitet” är nyckelordet när framtidens kontor ska formas. Christina Bodin Danielsson ser en rörelse mot mindre, mer funktionella lösningar:

– Det handlar om att skapa platser som stärker organisationens identitet och kultur. Men att bara kopiera trender utan att analysera sina egna behov är ett misstag som kostar i både pengar och engagemang.

Tomma kontor. En ödslig arbetsplats full av tomma skrivord och helt utan människor.
Dagens ledarskap handlar om att förstå vad som motiverar människor att vilja vara på kontoret, anser Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management. Foto: Colourbox.
Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.
Christina Bodin Danielsson.

Ett sätt att göra kontoret till en attraktiv plats kan vara att fira framgångar, skapa arbetsluncher eller till och med designa kontoret så att det känns som en förlängning av hemmamiljön.

– Om kontoret känns estetiskt tilltalande och funktionellt stödjande vill fler vara där, påpekar Christina Bodin Danielsson.

För mellanchefer som inte har ett direkt inflytande över lokalbeslut är utmaningen särskilt stor. Här blir det viktigt att skapa en dialog uppåt och samtidigt påverka det man kan, menar Stefan Tengblad.

– Mellanchefer är de som ska få allt att fungera, men de har sällan något att säga till om när besluten fattas. Det gäller att synliggöra deras behov och de effekter som arbetsmiljön har på teamet.
 

Framtidens kontor handlar inte om närvaro

Framtidens kontor är en möjlighet att stärka kultur, kreativitet och sammanhållning – men det kräver att chefer vågar tänka om. Stefan Tengblad poängterar att det inte handlar om närvaro utan om engagemang.

– Ett kontor fullt av människor är inte detsamma som ett effektivt kontor. Ledarskap i dag innebär att förstå vad som motiverar människor att vilja vara där – och det är inte fler regler, utan bättre förutsättningar.

Christina Bodin Danielsson ser närvaro som en viktig del i att främja engagemang, men betonar att kontoret också måste vara en aktiv stödstruktur för arbetet.

– Om kontoret försvårar samarbetet eller innovationen är det ingen idé att hålla fast vid gamla lösningar. Det krävs en strategi som både stärker kulturen och gör det enkelt att prestera.

I en hybrid värld måste kontoret tjäna ett högre syfte. Det ska inte bara vara en plats att synas på, utan en plats där arbete och gemenskap kan blomstra. Och den stora frågan är: Kan vi skapa det? Svaret ligger i hur väl vi vågar tänka om och tänka nytt.

– Kontoret måste vara mer än en plats för närvaro. Det ska stödja organisationens specifika behov och bidra till både kultur och prestation. För att lyckas krävs en strategi som går bortom trender, säger Christina Bodin Danielsson. 

TEXT: HENRIK LENNGREN.

11,3%

Så hög andel av kontorsytan i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala var vakant under första kvartalet 2025.

Det motsvarar drygt en miljon kvadratmeter.

Källa: Citymark Analys

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Unionen om mobbning: ”Behövs tydligare regler”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.