Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.