Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så kan vi minska matsvinn på jobbet

En tredjedel av all mat slängs i onödan. En hel del i personalmatsalar. Men det finns initiativ som faktiskt lyckats minska matsvinnet på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad
Bertil Ericson / TT
I Sverige slänger vi 1,3 miljoner ton mat per år. Sabis och Generation Waste är exempel på företag som jobbar för att minska matsvinnet. Bertil Ericson / TT

I Sverige åker 1,3 miljoner ton mat om året i soporna, enligt Naturvårdsverket. Daniel Oddhammar, som jobbat som kock i 25 år och nu driver företaget Generation Waste som vill stoppa matsvinnet, tror att siffran i själva verket är mycket högre.

– Man märker att vissa företag mörkar sitt svinn. Men att minska matsvinnet är på tapeten. När jag började väga maten för två, tre år sedan tyckte alla jag var väldigt märklig, men nu har det vänt, säger Daniel Oddhammar.

Enligt honom är ett av skälen till svinnet att kockar hellre slänger än återanvänder mat av risk för att matförgifta någon. Ett annat är att många lunchrestauranger gått från att servera tallriksportioner till bufféer, för att det är mindre personalkrävande.

– Buffén är en av bovarna i dramat, instämmer Daniel Seifter, affärsområdeschef på Sabis, ett företag som driver flera företagsrestauranger i Stockholmstrakten.

– Det finns en mentalitet hos vissa gäster att om man får äta hur mycket man vill, så tar man för mycket. Vissa gäster lägger upp 450-500 gram och ännu mer. Äter de upp all mat är det ett hälsoproblem. Slängs maten är det matsvinnsproblem.

Sabis har jobbat med att minimera matsvinnet i flera år, bland annat genom att öka kunskapen hos sina kockar, mäta matrester och genom kommunikation med matgästerna. På fem år har matsvinnet halverats.

– Men fortfarande är det flera hundra kilo mat som slängs. Förra året var det i snitt cirka 50 gram per gäst. Den siffran ska ner med tio procent om året och helst ner till noll, säger Daniel Seifter.

Enligt en undersökning som Kollega låtit göra i sambarbete med Novus bidrar Unionens medlemmar sparsamt till matsvinnet på jobbet. Nästan två tredjedelar menar att de aldrig får mat över på tallriken. Bara en procent får alltid mat över.

Dessutom är medlemmarna rysligt bra på att ta med sig matrester hemifrån i matlåda. 58 procent av de tillfrågade uppger att de har matlåda.

70 procent har tillgång till personalmatsal eller matrum och bara 18 procent äter normalt sin lunch ute på restaurang, enligt undersökningen.

Medlemmarna har också flera tänkvärda förslag och idéer om hur man kan få ner svinnet. Många av tankarna används redan eller har varit föremål för diskussioner inom restaurangbranschen.

Att väga maten och ta betalt per gram till exempel. Eller att sälja överbliven mat till ett lägre pris genom företag som startat just i syfte att minska matsvinnet i restaurangbranschen, exempelvis Karma, Resq Club och Meal Makers.

– Vi jobbar tätt samman med Karma, som säljer överbliven mat via sin app. Det är ett bra sätt att erbjuda mat som annars skulle ha gått i soporna, säger Daniel Seifter.

För Sabis handlar matsvinnsfrågan också om att inte laga för mycket mat från början, utan att i stället laga måltiderna på beställning allteftersom. Man arbetar också med menyplanering i flera steg för att använda råvaror på bästa sätt. På måndagen serveras kanske fisk och rödbetspuré, tisdagen därefter rödbetssoppa där överbliven puré kommer till användning.

Olika typer av så kallad nudging används också i branschen för att minska svinnet. Mindre tallrikar får oss att ta mindre. Att börja buffébordet med grönt och frukt och avsluta med proteinet är ett annat sätt att knuffa matgäster i rätt riktning utan att använda pekpinnar.

Fast det finns restauranger i branschen som använder pekpinnar också. En hade i början av sitt buffébord satt upp en skylt där det stod: ”I går slängde vi x kilo mat – det hade kunnat mätta y antal människor”.

Doggybag är ett annat alternativ som föreslås av undersökningens deltagare. Daniel Seifter är i grunden inte emot idén om att kunna ta matrester med sig hem, men doggybagen medför andra problem.

– Då ökar mängden engångsmaterial, vilket vi aktivt arbetar med att minska. Sedan finns det en risk att gäster tar mer mat än en normal portion vilket får konsekvenser både för ekonomin och för andra gäster som riskerar att stå utan mat för att det tar slut.

Hans förslag är att matgäster hellre tar eller ber om bara lite mat från början och ber om mer ifall de fortfarande är hungriga.

– Ta inte mer mat än du verkligen behöver av en buffé och säg till om att byta ut eller ta bort något du inte gillar när det serveras. Be bara om två potatisar om du vet att du inte kommer att äta fler, säger Daniel Seifter.

Daniel Oddhammar nämner ytterligare en metod:

– På den lunchrestaurang jag jobbade på lät vi gästerna ta kolhydraterna från buffébordet, men portionerade ut proteinet på assietter.

Matsvinn på jobbet

 

VAD ÄTER DU VANLIGTVIS TILL LUNCH?

Matlåda: 58 % (kvinnor 68, män 50)

Restaurangmat: 25 % (kvinnor 17, män 32)

Köper mat och tar med till jobbet: 11 % (kvinnor 9, män 12)

Annat: 6 % (kvinnor ohc män lika)

 

BRUKAR DET BLI MAT ÖVER PÅ TALLRIKEN?

Nej aldrig: 67 %

Ja: 33 %

 

Kollegas undersökning gjordes av Novus, som har genomfört 1073 intervjuer. Deltagarfrekvensen var 46 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?