Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Förslaget som väcker fackens vrede

I dag väljs arbetsmiljöombuden av facken. Den ordningen vill regeringen ändra på – vilket har väckt starka reaktioner. Ett hot mot både arbetsmiljön och den svenska modellen, anser fackförbund och arbetsmiljöombud.
Ola Rennstam Publicerad
Gula hörselkåpor på ett skrivbord.
Lokala arbetsmiljöombud utses av de fackliga organisationerna på arbetsplatsen. Det ger dem laglig rätt att till exempel stoppa verksamheten om det behövs. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix.

Rollen som arbetsmiljöombud innebär stora befogenheter och stort ansvar. Men det kan också vara tufft och utsatt. Det har Maria, som jobbar på ett stort företag i Mellansverige, fått erfara. Hennes engagemang för att förbättra arbetsmiljön för kollegorna har inte fallit i god jord hos arbetsgivaren, som utsatt Maria för repressalier när hon påpekat brister.

– Min arbetsgivare vägrar att samverka och jag får ingen information om förändringar i verksamheten. Chefer har hindrat mig från att ha möten med medlemmar och jag har fått en varning för att jag utfört fackligt arbete.

– Det är en ensam roll många gånger, mina kollegor förstår inte alltid de här frågorna och man kan sakna någon att diskutera med, berättar hon.

Lokala arbetsmiljöombud utses av de fackliga organisationerna på arbetsplatsen. Det ger dem laglig rätt att till exempel stoppa verksamheten om det behövs ur arbetsmiljösynpunkt och även att påtala brister och risker som kan vara kostsamma för arbetsgivaren att åtgärda.

Precis som Maria fått erfara är det engagemanget inte alltid uppskattat. Därför kan ett arbetsmiljöombud få rättshjälp från sitt fack om de skulle hamna i en tvist med arbetsgivaren.

– Det är jätteviktigt. Utan rättsligt stöd i ryggen från Unionen skulle jag aldrig våga använda de åtgärder som vi arbetsmiljöombud har möjlighet att ta till när en arbetsgivare inte åtgärdar allvarliga brister i arbetsmiljön.

Förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen ger en grundtrygghet för arbetsmiljöombuden. Men nu finns det signaler som tyder på att rollen kan vara på väg att förändras i grunden.

Regeringen vill se fler arbetsmiljöombud 

Bakgrunden är att regeringen oroas av att antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång ökat. Som en åtgärd vill regeringen att fler ska engagera sig som arbetsmiljöombud och har därför gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram förslag på hur det ska kunna gå till.

Initiativet välkomnas av centralorganisationerna TCO, LO och Saco, eftersom antalet förtroendevalda minskar på svensk arbetsmarknad.

54 DÖDOLYCKOR UNDER 2023

Under 2022 inträffade 40 arbetsrelaterade olyckor med dödlig utgång. Hittills i år har 54 dödolyckor inträffat (till och med 18 december).

Samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombuden är en viktig del för att identifiera och minska risk för dödsolyckor och andra allvarliga olyckor.

Regeringen oroas av att allt fler arbetstagare saknar skyddsombud och vill få fler att engagera sig som skyddsombud. Källa: Arbetsmiljöverket

Men initiativet har också skapat oro bland facken. Orsaken är den sista meningen i regeringens uppdrag:

”Regeringen anser att åtgärder behöver vidtas för att fler arbetstagare än i dag ska vilja engagera sig som skyddsombud, oavsett om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte.”

Att arbetsmiljöombud inte längre måste utses av facken skulle få allvarliga följder, menar TCO:s arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg.

– Uppdraget som skyddsombud är tufft och kräver ofta att man vågar lyfta svåra och ibland obekväma frågor. För att kunna och våga göra det behövs den trygghet som man får av en facklig organisation, som att omfattas av förtroendemannalagen, få utbildning, rådgivning och stöd, säger hon.

"Ledningen kommer bara välja ja-sägare"

Arbetsmiljöombudet Maria delar fackens oro och tror att det skulle försvaga arbetstagarnas möjlighet till påverkan.

– Hos en arbetsgivare som inte bryr sig om att medarbetarna mår bra på jobbet kan det få enorma konsekvenser. Ett arbetsmiljöombud som inte är fackligt anslutet kommer att stå sig helt slätt. Ledningen kommer bara välja ut ja-sägare som helt saknar pondus och utbildning i de här frågorna. Det är inte möjligt att vara bra i rollen utan en utbildning och att – som jag – kunna kontakta Unionen och få råd, säger hon.

– Jag skulle aldrig ha vågat ta ett uppdrag som arbetsmiljöombud utan att vara vald av facket.

Hon ser en överhängande risk för att arbetsgivare väljer att samverka med de ombud som är mest lojala med företagsledningarna.

– Arbetsgivare kommer spela ut arbetsmiljöombud mot varandra. Om vi fackligt valda har synpunkter på arbetsmiljön kan företaget svara att de andra ombuden redan hanterar det. Och vem kommer få samverka med arbetsgivaren och sitta i skyddskommittén – inte blir det Unionens ombud i alla fall.

Arbetsmiljöombud mer utsatta

Mycket tyder på att det blivit mer utsatt att ha ett uppdrag som arbetsmiljöombud. Margareta Karlsson är ansvarig för lokala och regionala arbetsmiljöombud inom Unionen. Hon berättar att förtroendevalda ofta kan hamna i kläm. Den främsta orsaken är tidsbrist.

– Vi har sett att bristen på tid blir ett allt större problem för våra arbetsmiljöombud. Man har inte tid att sätta sig in i rollen och de lagar som gäller, ofta har man ett annat jobb att sköta parallellt och har svårt att hinna med samverkan.

– Jag tycker att det är tragiskt att arbetsgivarna inte har förståelse för det fackliga arbetet, då det gynnar båda parter, både de anställda och arbetsgivaren. Utvecklingen kan bero på en ovilja, men många gånger tror jag det handlar om okunnighet hos arbetsgivarna, säger hon.

Lasse Hallbäck.
Lasse Hallbäck. Foto: Anna-Lena Lundquist.

Men det finns också arbetsplatser där arbetsmiljöarbetet fungerar. På bussföretaget Keolis i Göteborg är arbetsgivaren engagerad i arbetsmiljöfrågor och det är aldrig några bekymmer med samverkan, enligt arbetsmiljöombudet Lasse Hallbäck.

– Jag har aldrig upplevt några negativa reaktioner från arbetsgivaren kring min roll, och de är angelägna om att göra rätt. Jag har aldrig varit med om att Keolis sagt nej till någon åtgärd som jag föreslagit, säger han.

På bussbolagets kontor på Hisingen jobbar ett 50-tal tjänstemän. Orsaken till Keolis positiva inställning till arbetsmiljöarbete har, enligt Lasse Hallbäck, sin grund i busschaufförernas utsatta miljö i trafiken.

– Chaufförerna kan råka ut för hot från passagerare och olyckor. Det har varit en självklarhet för bolaget att ta deras arbetsmiljö på allvar och den kulturen har spillt över på oss tjänstemän. Och det säger jag inte för att vara till lags, det är faktiskt sant.

"Ett sätt att försvaga facken och svenska modellen"

Den största utmaningen kring arbetsmiljön är att tjänstemännens risker inte är lika tydliga som busschaufförernas.

– Det är sådant som inte alltid syns. Vi har en god fysisk arbetsmiljö i lokalerna, men många medlemmar är stressade och har hög arbetsbelastning. Men det är inget som är unikt utan är ju ett problem överallt i samhället, konstaterar Lasse Hallbäck.

Regeringens förslag kommer inte att påverka arbetsmiljöarbetet på Keolis, men Lasse Hallbäck delar fackens och arbetsmiljökollegan Marias oro för konsekvenserna.

– Det är ett sätt att försvaga facken och den svenska modellen. De vill göra det enklare att inte bry sig om arbetsmiljön och minska möjligheterna att påverka.

Både TCO och Unionen arbetar aktivt för att fler ska lockas att ta ett fackligt uppdrag på sin arbetsplats, men de tvivlar på att regeringens idé är lösningen.

– Det är bra att frågan tas upp på dagordningen, men ändringen kan bli kontraproduktiv. Det kommer inte att bli fler arbetsmiljöombud för att man klipper bort den fackliga kopplingen. Då har man inte förstått hur stort jobb facken lägger ner för att se till att folk faktiskt blir valda. Om vi slutade med det skulle det bli tomt på ombud ute på arbetsplatserna, säger arbetsmiljöexperten Martine Syrjänen Stålberg. 

Fotnot: Maria heter egentligen något annat.

VEM VÄLJER ARBETSMILJÖOMBUD?

Normalt är det den fackliga organisation som har kollektivavtal som utser skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som rollen heter inom Unionen.

Enligt arbetsmiljölagen ska skyddsombud utses på arbetsplatser med minst fem arbetstagare. Om det saknas kollektivavtal kan i stället arbetstagarna gemensamt utse ett skyddsombud.

Skyddsombuden företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett om arbetstagarna är med i facket eller inte. 
Källa: Arbetsmiljöverket

REGERINGENS UPPDRAG

VAD. Regeringen vill att fler ska engagera sig i rollen som skyddsombud (arbetsmiljöombud).

VEM. Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan leda till det.

NÄR. Rapporten ska vara klar den 30 april 2024.

ORO. Initiativet har välkomnats av TCO, LO och Saco. Tidigare i höstas skickade organisationerna dock ett öppet brev till biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L), där de uttryckte sin oro och betonade ”betydelsen av att skyddsombuden är utsedda av ett fackförbund”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.